Krönika över år sex: Stilpolisen är död! All makt åt individen!
Olyckskorparna hade fel! Det blev inte noll sex i år. Det hade varit spännande att följa hur det hade gått annars, med en hel nation i celibat under ett år. Vi hade väl supit ner oss istället kanske.
Polisen slog till mot webhotellet PRQ 31 maj i avsikt att en gång för alla sätta stopp för the Pirate Bay. För säkerhets skull tömde man hela webhotellet, vilket drabbade en hel del företag och andra organisationer, bland annat Piratbyrån.
The Pirate Bay var nere i flera dygn (säkert två.) Publicitetsmässigt blev det hela en succé, fast inte för åklagare Håkan Roswall, utan för Piratpartiet som håvade in två tusen nya medlemmar på en vecka. Fortfarande har vi inte sett skymten av något åtal och den av justitieminister Thomas Bodström utlovade öppenheten kring de amerikanska påtryckningarna var som mycket annat från detta håll, bara tomma ord.
Årets viktigaste person är du själv, om man får tro Time Magazine. Det är du som skapar innehållet på framtidens World Wide Web och det var under 2006 som trenden blev mainstream. Är det någon som längre orkar räkna konkurrenterna till You Tube?
Sedan bolaget gick under klubban för 1,65 miljarder dollar vill alla vara med och slåss om intäkterna. TV4 har startat sin egen version under namnet FejmTV och hoppas väl kunna hitta nästa stora talang till någon halvdan dokusåpa, eller helt enkelt bara tjäna pengar på billiga TV-program baserade på videoklipp man gratis skaffat sig rätten att använda.
Jag undrar bara en sak: Varför går det inte att spela videoklippen från FejmTV på min dator?
Årets viktigaste politiska händelse var inte, som många tror, den borgerliga valsegern, utan Piratpartiets framfart. Partiet bildades 1 januari och tog 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet nio månader senare, utan vare sig kampanjkassa eller kända ansikten.
De etablerade partierna har nog fortfarande inte förstått frågorna och jag tvivlar på att de ägnar någon tanke åt att förstå dem nu. Under den lugna ytan har Piratpartiet bildat ett ungdomsförbund för att samla de ungdomar som gav partiet 4,5 procent av rösterna i skolvalet. 2009 är det val till EU-parlamentet och jag tror att en och annan då kommer att bli förvånad över piratrörelsens framfart.
En aktuell händelse som väcker känslor är hängningen av Saddam Hussein. Efter vad som utspelat sig hittills i Irak var det väl inte på något sätt oväntat, men jag undrar ändå. Om man nu bemödar sig med att ställa honom till svars för sina brott mot mänskligheten, varför inte göra detta ordentligt, istället för genom en skenrättegång som inte ens tar upp hela hans brottslighet, utan endast en del? Till vilken nytta arrangerades denna rättegång egentligen?
Sen undrar jag över det här med att döda folk för att de har dödat folk. Det är rätt många som i så fall bör dödas vid det här laget. Alla soldater som varit i strid och deras befälhavare. Troligen hela den amerikanska regeringen och kongressen. Domarna i domstolarna som utdömer straffen, bödlarna, fångvaktarna, listan blir lång.
Förlåt mig, jag glömde. De representerar det goda. De har ju alla fina skäl att döda, inte fula och smutsiga skäl som Saddam Hussein. Inte någon futtig hämnd. Rättvisa!
För att avsluta med något lättsamt och flärdfullt kan jag nämna att Ebba von Sydow förutspår en shoppingrevolution i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Jag tror att samtidigt som hon har rätt har hon gruvligt fel, för visst står vi inför en shoppingrevolution. Problemet är bara att det inte är den revolution Ebba von Sydow tror.
Visst kommer vi att se en shoppingrevolution, men det främsta kännetecknet är att shopping som företeelse kommer att försvinna. Kläder kan du handla på nätet precis som allt annat, från ett urval av tusentals små klädproducenter, var och en med sin stil. Ebba von Sydow och de andra stilpoliserna kommer inte att ha något att göra, eftersom det inte kommer att finnas någon enhetlig stil att definiera längre.
När Time Magazine utnämner dig till årets viktigaste person är det inget skämt, utan ett tecken på att du faktiskt, mer än någonsin, har makten över ditt eget öde, kan göra dina egna val och skapa din egen alldeles personliga stil, utan något annat än hjälp från dina medmänniskor.
Gott nytt år!
Till alla män: Snopp-backup för hemmabruk
Tänk dig mardröms-scenariot att din snopp plötsligt drabbas av hårdvarufel eller virus och slutar fungera. Plötsligt står du där och är snopplös och kan inte göra något åt saken annat än vänta och hoppas att problemet löser sig själv.
Det är ju illa nog om det drabbar en glad amatör, men om du dessutom är sexarbetare riskerar du inte bara att inte få knulla, du blir också av med hela din inkomst, utan möjlighet till ersättning.
När det som inte får hända redan hänt är det för sent att agera, men den som följer Rims exempel och köper ett Clone-a-willy kit kan sova lugnt om nätterna i trygg förvissning om att ha en backup ifall det värsta skulle inträffa.
För dig som vill ha extra trygghet säljer den svenska butiken gjuensnopp.nu produkten i tvåpack till ett extra förmånligt pris, så kan du förvara en backup i bilen och en på kontoret.
Produkten kan även rekommenderas till kvinnor som tycker att tillgängligheten till favoritorganet är otillfredsställande.
Pingstvännerna inte längre vänner
Pingströrelsen är i upplösningstillstånd. Sedan en tid plågas organisationen av starka slitningar som hotar att splittra hela röreslen och göra de forna vännerna till ovänner, eller i värsta fall bittra fiender.
En fraktion som kallar sig påskvännerna har redan hotat att bryta sig ur och bilda en egen rörelse. En mängd andra grupper, såsom Julvännerna, Midsommarvännerna, Trettondagsvännerna och Kristi himmelsfärdsvännerna har bildats umgås med liknande tankar.
En företrädare som inte vill framträda med namn hävdar att man diskuterar att helt enkelt byta namn på rörelsen till Pingstfienderna för att markera det förändrade stämningsläget, i ett desperat försök att stävja ytterligare splittring.
Inom systerrörelsen Ramadanvännerna är man bekymrad över utvecklingen och befarar att något motsvarande skall hända där.
– Än så länge ser vi inga tendenser till splittring, men vi håller hela tiden ett vakande öga på utvecklingen. Förändringar kan komma snabbt, säger företrädare som vill vara anonym.
Succé för grannens nya anläggning
Omgivningens reaktioner lät inte vänta på sig. Grannens överraskande beslut att anlägga skägg har hittills enbart mött positiva reaktioner och hans nya look gör nu sitt segertåg över världen.
Det var i samband med en skidresa som lättjan tog över och grannen slutade raka sig. Ett par dagar efter hemkomsten, innan detta hade hunnit åtgärdas, yttrades kommentaren som förändrade allt.
– Det där ser ju riktigt bra ut.
Lättjan firade sin slutliga triumf i och med att det uppdagades att inte bara skulle grannen slippa den dagliga plågan att behöva raka sig. Han skulle också vinna utseendemässigt på arrangemanget.
Grannen var inte sen att utöka sin maskinpark och numer kröns badrumsskåpet inte längre av den gamla rakapparaten utan av en nyinköpt skäggtrimmer.
Bokslutsfrossa
Nyåret närmar sig och det råder bokslutsfrossa i riket. Plötsligt är det råkoll som gäller. Det är viktigt att pengar, som normalt tillåts flyta omkring fritt, befinner sig på exakt rätt ställe när klockan slår tolv. Annars utbryter kalabalik i styrelserummen, hemma vid köksborden och på skatteverket, ja faktiskt nästan överallt.
Jag undrar i mitt stilla sinne varför vi är så hårt bundna till kalenderåret. I ett historiskt perspektiv kan jag förstå det. I det gamla bondesamhället levde människorna i ett ständigt pågående kretslopp; ett cykliskt liv som upprepades år efter år efter år. Men det är längesen nu.
De flesta av oss är inte bönder och vår försörjning varierar inte sådär fasansfullt mycket över året, men ändå springer vi runt i detta hamsterhjul av månadsslut, kvartalsslut och årsslut som ständigt måste passas så att ingenting inträffar på fel sida.
Jag tycker vi skall kliva ur ekorrhjulet en stund och fundera. Behöver vi verkligen alla dessa avslut och bokslut? Är det inte bara ett sätt att göra livet stressigt? Skulle vi inte må bättre om vi slapp dessa ständigt återkommande perioder av stress när allt måste bli klart före en viss, magiskt tidpunkt? Om vi istället kunde leva och verka i ett ständigt flöde där det inte är så viktigt om saker händer nu i eftermiddag eller imorgon bitti, skulle inte det kunna funka?
Christer Fuglesang ratar jorden
Christer Fuglesang meddelade i lördags att han ratar jorklotet och planerar att snarast lämna planeten för att istället lägga sig i omloppsbana.
Efter bara 13 dygn i rymden har den svenske rymdhjälten fått mersmak och nu vill han upp igen.
Många bakåtsträvare som envist hänger sig fast vid moder jord önskar Christer Fuglesang lycka till i hans strävan:
– Jag rekommenderar ingen att lämna planeten, men om han aboslut vill tänker jag inte hindra honom, säger syrrans granne i en kommentar.
– Det gick ju bra denna gång och har gått bra många gånger tidigare, men jag frågar mig ändå om det inte är risk för att rymden blir som ett knark. Det börjar med 13 dagar. Sedan, direkt vill han upp i sex månader. Vad blir nästa steg? Kommer han någonsin att vilja komma ned på jorden igen, eller är han för evigt dömd att leva sitt liv i det blå, ja till och med i det svarta ovanför?
Hoggfarmen – Alla pepparkakshus urmoder
Pepparkakshus har vi sett förr men alla pepparkakshus urmoder presenterades under julaftonen av syrrans grannes bror.
Marsipangrisen som traditionsenligt ges i present till syrrans grannes mormor hade i år utökats till en hel grisfarm, komplett med svinstia, alltihop utfört i marsipan, choklad och pepparkak.
Är det säkert att tanken räknas?
Nu är julklapparna inköpta i alla fall. De där julklapparna som jag tidigt deklarerade inte skulle köpas i år.
Jag hade tänkt att eftersom jag är så trött på tvångsmässiga presenter så skulle jag helt enkelt avstå. Jag vägrade hårdnackat att lämna ifrån mig någon önskelista eller önskemål i annan form. Jag deklarerade att man i och för sig får ge mig julklappar men att det skall betraktas som helt frivilligt.
Sedan tänkte jag att jag ju förstås skulle köpa lite julklappar i alla fall. Lite enkla, billiga grejer, bara för att de är så rätt till just den personen.
Med facit i hand tvingas jag konstatera att det blev lite, eller kanske mycket mer än bara några få, billiga julklappar. Till vissa blev det ganska mycket. Inte alls som det var tänkt.
Därför undrar jag nu om det är sant att tanken räknas. Om min tanke att ge ingenting eller bara lite är det som räknas trots att jag i vissa fall ger mycket. Jag är orolig för att mina julklappar inte kommer att räknas, eftersom jag inte hade tänkt köpa dem.
Hur blir det nu?
Spån på tv
Det här med alla puckon i tv-reklamen. Vad är grejen?
Det började med Telia-pappan för många år sedan. Han var uppenbarligen ganska pantad. Han kom hem med en ny dator som han genast satte sig och gjorde sönder. Det hela var mycket underligt.
Nu har vi haft Mc Donald’s-kunder som river sig i huvudet över 100% nötkött, plus salt och peppar, Burger Kings likaledes korkade brats och senast Siba som har anställt någon kille som fantiserar om bollhav och besök av jultomten.
Jag antar att det var någon på en reklambyrå som tyckte att detta var en jättebra idé en gång i tiden, men varför fortsätter det? Består Sveriges befolkning av puckon som identifierar sig med dessa karaktärer? Finns det en poäng som jag är för begåvad för att fatta?
Egentligen borde jag ju inte gnälla över detta utan över historiens tråkigaste reklamfilm. Reklamilmen för spelet Orangino är så gränslöst trist att jag får lust att ta livet av mig, på riktigt. Det kanske är meningen.
Fluktarkit från företagstomten.
I år fick vi ett fluktarkit av tomten. Kikare, campingstolar och termos. Jag kan inte tolka detta som något annat än att min arbetsgivare insett hur trist det är att jobba på kontor och därför tycker att vi skall sitta och spana på varandra med kikare istället.
Såhär års är det i och för sig inte så stor glädje med en kikare på kontoret, det finns liksom inga badflickor att spana på, men det gäller att tänka framåt, till maj. De kommer fram då.
Tills vidare roar jag mig med att sitta hemma och titta på mina grannar när de lagar mat, byter byxor och spelar datorspel. Det är minst lika spännande som att se på tv och man slipper alla licenskrav
Jag undrar lite över att vi fått två campingstolar. Kan det vara för att vi skall få plats med våra extremt breda kontorsarbetarrövar?
Jag heter Fredrik Moberg och är riksdagskandidat för Piratpartiet. Du hittar mig på plats 18 på Piratpartiets lista Väst.
