Det är den tiden på året nu när vår inre ödla vaknar. Alla aktiviteter som över huvud taget kan utövas utomhus skall plötsligt utövas utomhus, vare sig det rör sig om kafferaster, möten, lunch eller egentligen vilket arbete som helst.
Alla som har en bärbar dator vet mycket väl att det är lönlöst och omöjligt, men ändå försöker vi varje vår att flytta med oss vårt arbete ut i solen, trots att vi vet att det inte finns en chans att se något på skärmen i solljuset.
Så stark är nämligen vår ödledrift. Inte så att vi vill eller känner att vi måste gå ut. Vi bara gör det. Automatiskt. När den inre ödlan talar till oss är det ingen idé att försöka säga emot. Det är bara att lyda.
Snart är det maj och då väntar oss ett värre öde: Alla skall bada!
Jag känner att min inre ödla inte vill annat än sitta ute, speciellt på en balkong. Gärna om man dricker sig under däck också. Sånt är alltid trevligt.