jag gör inte tvåsamhet.
orsaken är enkel: parförhållanden är ingen bra idé. antingen är det bra. eller så är det dåligt. i vilket fall är det outhärdligt.
lyckliga par är snuttepluttirriterande och kan inte umgås med andra på normalt sätt. olyckliga par är deprimerande.
man måste våga säga nej till tvåsamhet.
det finns en lång rad fördelar: du kan ägna all din tid åt att göra det du själv tycker är toppen: festa, läsa böcker, umgås med vänner, hälsa på släkt, dricka vin, äta ost, laga mat, äta ute, strunta i att hälsa på släkt, strunta i traditioner. du kan få extra allt och har alltid en ursäkt att slippa, att dra dig ur.
jag gör inte versaler heller. återkommer om det.
Det är ett jävla skit. Ren ut sagt. Tvåsamhet.
Men det finns ju en lång rad fördelar med tvåsamhet också…
vem sjutton e grannens syrra, med enkel logik borde det vara Nnnnnn…men jag tror inte hon har så mycket emot tvåsamhet direkt…Fast jag vet å andra sidan inte vaför jag tror att vanlig enkel logik skulle gå att applicera på denna blogg…
Om det vore så att du kunde förstå allt skulle det inte vara så förvirrande och då vore detta en helt annan blogg.
Du låter bara RÄDD.
Våga istället..
till frede:
jag gör inte rädsla heller. och jag antar inga utmaningar.