Arga lappen Masthugget, del 2
Gårdagens arga lapp handlade om Britta P. Britta P är en riktig skurk som inte följer bokningsreglerna i tvättstugan. För detta bör hon hängas ut offentligt, tycker någon som själv dock vill vara anonym.
Men vad hände sen? Gick Britta P i svaromål, eller vad hände? Se den spännande upplösningen nedan.
Vi kan avslöja att det inte är Britta P som skrivit lappen, utan Ylva. Först hade vi tänkt att låta Ylva vara anonym och retuscherade därför bort hennes namn, men sen tänkte vi till och insåg att om vi outar en så får vi outa alla.
Ylva tycker inte om att det skrivs arga lappar. Hon tycker det blir otrevligt med arga lappar och föreslår att lappaskrivaren helt enkelt låter bli. Rätt så Ylva! Bra förslag! Bort med de arga lapparna.
Men vänta nu! Ylva har ju själv skrivit en rätt arg lapp. Hon är själv en arg lappskriverska. Betyder inte det att hon själv gör det otrevligt i tvättstugan? Är det verkligen OK att skriva en arg lapp om arga lappar om man själv är motståndare till hela företeelsen? Hur långt får man egentligen gå i sitt lappskrivande?
Kanske ni läsare har svar. Vad tycker ni nästa drag borde vara? En ny lapp? Vad skall det stå på den i så fall? Vi sitter här ivriga och med pennan i högsta hugg, beredda att när som helst ge oss in i denna arga lapplek. Ge oss några bra förslag bara!
Arga lappen Masthugget, del 1
Nu är grannarna igång. I tvättstugan är de igång. Var annars liksom? Finns det något populärare ställe att vara igång på än tvättstugan? Med lappar alltså. Arga lappar.
Först ut är en skribent som av någon anledning vill vara anonym. Han fick tydligen ingen tvättid och ägnade sig därför åt att nagelfara bokningslistan efter syndare.
Kommer Britta P att träda fram? Går hon i svaromål? Eller blir det någon annan som lägger sig i? Får vår anonyme skribent stöd eller moteld? Stay tuned för den spännande upplösningen…
World Wide Web – på papper
Ett företag som heter Eniro har kommit på något nytt. De har tagit en stor bit av internet och skrivit ut på papper som de sedan delar ut i människors trappuppgångar.
Meningen verkar vara att man skall kunna sitta och bläddra i den. Surfa planlöst om man så vill, som människor gjorde på 1900-talet när internet fortfarande var något nytt. Däremot verkar det helt saknas sökmöjlighet, så vi är inte helt övertygade här på redaktionen men vi skall i alla fall ge konceptet en chans.
Trycka miljontals kataloger och transportera runt med lastbil över hela Sverige. Varför har ingen kommit på det här förut?
Fråga till Burger King
Varför serverar ni snabbmat när man ändå måste stå i kö tio minuter för att köpa den? Vore det inte bättre om ni satsade på slow food och bordservering istället? Jag tror det skulle passa er bättre.
Toaletten kan jag tipsa om annars. Där är det ingen kö och besöket är snabbt avklarat. Ni kanske skulle satsa lite mer på er toalettbusiness istället. den verkar ni ju klara att driva galant.
Shopping-lotto
Tycker du att mathandlandet börjar kännas enahanda? Har du tröttnat på att gå samma gamla runda i samma gamla mataffär och köpa samma gamla varor.
Jag har ett förslag: Börja handla i lågprisbutiker. Du kanske inte kommer att spara så mycket pengar, för så billigt är det ju inte alltid, men du kan vara säker på att dina matinköp aldrig kommer att kännas tjatiga och enahanda mer.
Såhär gör du
Förutsatt att du har en någorlunda sofistikerad diet, alltså en diet som inte enbart består av smörgåsar, flingor med mjölk och falukorv med makaroner och ketchup, behöver du egentligen inte genomföra några förändringar. Det är bara att dra iväg till första bästa lågprisbutik och shoppa loss.
Men se till att du har gott om tid på dig. Det är nämligen inte så enkelt som du kan tro. Farorna som lurar är många:
- Du hittar inte i butiken – Bara att inse faktum. Det finns fler än ett sätt att organisera en butik och ganska många av dessa sätt är fullständigt obegripliga för alla utomstående
- Du kan inte ta dig fram i butiken – Det är ett känt fenomen i lågprisbutiker att du bara förväntas handla varor från en gång. Alla gångar går till en kassa nämligen. Ända fram till en kassa. Tro inte att du kan vända på slutet och köra tillbaka i granngången.
- Du hittar ingenting i butiken – Inte bara hittar du inte i butiken. Du hittar ingenting i butiken. Det beror på att det inte finns något att hitta. Ganska många varor existerar över huvud taget inte i sortimentet. Och vad är det då för några underliga varor som inte finns i butiken? Zebrafilé? Gåsleverpastej? Grodlår? Sniglar? Nej, det är underligare än så. De har inte helt normala varor som fläskkarré, kikärtor eller kassler. Basmat.
Framför allt är det sortimentet som gör mathandlandet så intressant. Oavsett hur noga du planerat dina inköp kan du inte ha en aning om vad du skall äta till middag. Det är helt enkelt omöjligt att veta vilka matvaror som råkar finnas till försäljning just den här veckan.
När du väl börjat kommer ingen middag att bli den andra lik. Matinköp kommer aldrig mer att gå på slentrian. Du kommer att bli en jävel på att improvisera. Grattis!
Syrrans granne inför bloggläsningsavgift
Redan till hösten kan de första försöken med avgiftsbaserad bloggläsning komma igång. Åtminstone om syrrans granne får sin vilja igenom.
– Vi bloggare lägger ned mycket arbete på våra alster, men sedan är det en massa människor som bara laddar ned våra inlägg och läser dem utan att vi får ett öre i ersättning för våra alster. Som bloggare har man rätt att få betalt för sitt arbete, säger han i en kommentar.
Avgiften är tänkt att var frivillig och baserad på att ett program installeras på användarnas datorer. Programmet skall sedan rapportera vilka blogginlägg som läses av vem så att de insamlade pengarna kan fördelas rätt.
Syrrans granne säger sig redan ligga föra samtal med ett tiotal andra bloggare om ett samarbete. Förhoppningen är att få med sig en majoritet av bloggarna när försöket sätter igång.
– Jag hoppas förstås att alla större bloggar skall hänga på. Det kan bli svårt för läsarna annars att hålla ordning på vad de betalat för och inte.
Iden till bloggläsningsavgiften kom efter ett Stim presenterat ett liknande förslag för avgift på delning av musik. Syrrans granne tror att vi kommer att få se fler, liknande avgifter i framtiden.
– Nu är musikerna först ute och roffar åt sig av vad de kan. Vi är inte långt efter men jag tror att allt fler grupper börjar tröttna på att arbeta gratis. I framtiden lär vi inte få nöja oss med musikdelningsavgift och bloggläsningsavgift. Inom kort lär vi få se en filmdelsningsavgift och en dataspelsdelningsavgift, men sedan lär fler följa efter med avgifter för delning av datorprogram, poesi, roliga foton, YouTube-filmer. Sist men inte minst lär sökmotorföretagen vilja ta betalt för sin insats på nätet.
Det är en stor mängd avgifter och pålagor syrrans granne räknar upp. Han tror dock inte det blir några problem att få människor att betala.
– Kostnaden för att använda Internet kanske tiofaldigas men jag tror ändå att folk i grunden förstår att det inte går att jobba gratis och faktiskt vill göra rätt för sig. Vi som skapar allt innehåll på Internet måste också äta och bo någonstans.
Välkommen till Falukorv City
Välkommen till Falukorv City! Här bor korvgubbarna och korvgummorna i sina korvskyskrapor.
Världens löjligaste produkt
Man har en Mac. Den har ett trådlöst nätverkskort. Ett trådlöst nätverkskort som man kan uppgradera till 802.11n. Så att det går skitfort jämfört med tidigare standarder.
Men tror ni då att Apple släpper en uppdatering till Mac OS X för detta? Nej, för vet ni vad Apple gör? Apple tar betalt för ett litet program som aktiverar n:et i datorn man redan betalt ganska mycket för.
Och vad tar då Apple betalt för detta? 200 spänn? En femhundring? Tusenlapp? Nej, Apple tar 17:95 för denna aktivering.
Apple administrerar alltså en mjukvara som säljs på deras webbplats för mindre än 20 spänn. På allvar alltså. Är det lönsamt? Täcker det ens bankavgifterna och försäljningsomkostnaderna? Är det fler än jag som tycker att det verkar fullständigt vettlöst?
Detta måste vara det löjligaste jag någonsin betalat för. Och inte går det skitfort heller för den delen. Dubbelt så fort. Vad hände med 300 mbit/s?
Yoghurtduellen
Hemköp vs. Lidl – Arla vs. Milbona – 11:90 vs.8:90
Vad är det som skiljer Hemköp och Lidl? Finns det någon avgörande fördel med tyskt jämfört med svenskt? Vem gör godast yoghurt av Arla och Milbona? Hur mycket får man för tolv respektive nio kronor? Går det över huvud taget att skilja mellan yoghurt och yoghurt?
Frågorna var många som plågade oss efter vårt första besök på Lidl för några veckor sedan, då vi ställdes inför ett mycket svårt val: Tyskt eller svenskt? Billigt eller dyrt? Yoghurt eller yoghurt?
Vi kunde inte bestämma oss då utan gjorde det enda raka och köpte en av varje. Därefter gick vi hem och jämförde och idag har vi äran att presentera resultatet från 2008 års stora yoghurtduell.
Förpackning
Förpackningarna är i sitt tekniska utförande oskiljaktiga. De är båda en så kallad brick pack av standarutförande. Utseendemässigt ansåg de flesta av våra testare att Milbonaförpackningen var snyggast. Uppenbarligen föredrar de tecknade kor framför gamla georgiska kärringar.
När paketen väl skulle öppnas stötte dock tysken på viss patrull, då flera av våra testare blev förvirrade och försökte öppna i fel ände. När de väl fått paketet på rätt håll skedde blev dock själva öppnandet ganska odramatiskt. Oavgjort i förpackningsronden efter denna fadäs.
Färg och konsistens
Låt oss bara göra en sak helt klar. Det vi har testat är mild yoghurt. Det är inte vårt förstahandsval men det var enda sättet att kunna jämföra något över huvud taget. Mild yoghurt alltså och du kan därmed skaka paketet tills du blir grön i ansiktet – innehållet kommer ändå att vara tämligen lättrinnande när det väl kommer ut.
Lättrinnande är också innehållet. Som diarré ungefär. Ingen speciellt upplyftande upplevelse, men det är i alla fall lika för båda sorterna. Ingenting som sticker ut.
Färgen är… tja… vit, kan man säga. Vit som yoghurt.
Oavgjort när det gäller färg och konsistens. Inga poäng delades ut under denna rond. Vit färg och rinnig konsistens är ingenting som imponerar.
Smak
Nu är det mild yoghurt igen. Den är… mild. Inte sådär mild och sockrad som den vedervärdiga produkt fransmännen har den dåliga smaken att kalla yoghurt, utan svensk-mild. Milt sur helt enkelt. Inte så att tungan krullar sig.
Vi skall villigt erkänna att vi inte kan känna någon skillnad. Såvitt vi vet kan det vara identiskt innehåll i paketen. Det kanske är Arla som står bakom Milbona och lurar brallorna av oss allihop. Vi vet inte, men vi kan absolut inte kora någon vinnare här.
Oavgjort igen.
Pris
Vi kan bara konstatera faktum. Tysken kostar mindre, hela 25 procent mindre, än svensken. Tre spänn kanske inte är någon hisnande summa, men räknat på några tusen paket så blir det ju en slant, så om du lägger undan pengarna varje gång du köper ny yoghurt kan det ju bli ett litet tillskott till pensionen.
Vi vet inte vad som ligger bakom denna skillnad. Kanske är det griniga bönder. Kanske är det ineffektiva processer. Kanske är det bara girighet.
Vinnaren
Det blev till slut priset som fällde utslaget. Efter att ha gått rond efter rond oavgjort sopade tysken slutligen mattan med svensken i matchens sista men avgörande minuter. Vår enhälliga rekommendation när det gäller yoghurtinköp lyder därmed: Handla tyskt!
Syrrans granne som idiot
Göran Hjelm har hört av sig och meddelar att syrrans granne är en idiot. Detta må äga sin riktighet i och för sig men vi har svårt att förstå Görans upprördhet i frågan.
Det hela verkar dock ha något med Aquapanel att göra.
