”Kaffe med avec.” Eller ”kaffe och avec.” Vad är grejen med det egentligen? Eller vad är grejen med avec det, kanske jag skulle säga, bara för att vara konsekvent.
”Kaffe med med” skulle man ju lika gärna kunna skriva. Fast det ser ju konstigare ut förstås, även om det betyder samma sak. Om man nu inte med ”med” (det andra ”med” alltså, inte det första) menar en sån där som sitter på en kälke.
Det skulle ju se ut i och för sig. En kopp kaffe med en rejäl med i. Som en 2 meter lång cappuccino-sked.