Så är det då äntligen dags för det vi väntat på hela dagen. Same procedure as every year, precis som hos grevinnan och betjänten på nyårsafton. Först tvingas vi dock höra på Lasse Kronérs mundiarré i tre minuter. Herregud vad den mannen kan prata!
Sen, äntligen!
Det är förstås högst individuellt, men i den här familjen ska lutfisken luta åt vänster.
Julafton består av väntan. Just nu väntar vi på nästa måltid och fördriver tiden med att stirra på teve.
Ronja Rövardotter på teve…
Försök hitta ett gladare paket!
Vi var naturligtvis tvungna att påpeka det där med möglet i badrummet och naturligtvis måste vi byta rum en gång till, så nu bor vi äntligen ståndsmässigt.
Oklart om det var vårt fel eller om det redan var planerat, men tydligen ska hela våning fyra utrymmas för renovering av badrummen. Nu har vi i alla fall morgonrock och tofflor. Tyvärr fick utsikten stryka på foten, men jag tror inte de har lyxigare rum, så det är nog ingen idé att klaga igen…
Sedan var det dags att gå på stan och sistaminutenhandla lite julklappar.
Åhléns har alltid varit ett pålitligt val på julafton. Så även i år. Men de börjar få en allvarlig konkurrent i form av Apoteket som inte bara säljer medicin och plåster utan numer även matvaror och sexleksaker.
Expeditionen gick vidare till fiskaffären. Hovmästarsåsen var slut, nämligen och utan hovmästarsås kan man ju inte fira jul.
Tyvärr hade fiskhandlarn stängt. Antagligen ett förståndigt val. Vi fick nöja oss med hovmästarsås från ICA. (Ej i bild.)
Slutligen var det dags att göra något åt ål-problemet. Rökt ål ska det vara på jul. Tyvärr hade den rökta ålen inte materialiserats, som utlovat, så det fick bli en expedition till Domsten.
Föga förvånande hade även Christian tagit jullov. Vi slipper tydligen ål på julbordet. Vi kanske klarar oss utan att svälta ihjäl ändå…
Klockan sju imorse vaknade vi och tittade ut över ett vintrigt Helsingborg.
Äntligen en vit jul!
Efter att ha sett sista avsnittet i SVT:s julkalender, Skägget i brevlådan, begav vi oss till matsalen för en traditionell julfrukost.
Bäjkon och ägg – En stadig julfrukost som du står dig på ända fram till Kalle Anka.
Sedan var det dags att klaga på värmen i rummet och raskt bli uppgraderade till ett rum med ännu mögligare fogar i badrummet.
Om vi klagar lite till blir vi väl uppgraderade till bröllopssviten, men vi vet inte om vi orkar. Fortsättning följer…
Julmat, julmat, julmat… Julen har inte ens börjat och vi står redan till knäna i julmat. Såhär på uppesittarkvällen före den stora kvällen tänkte vi därför att det kunde vara trevligt att bryta av med lite annorlunda mat. Varför inte prova en julpizza?
Ingredienser:
Tillredning:
Jordbävningen som slog till mot Skåne för en vecka sedan drabbade befolkningen hårt. Den materiella förödelsen blev enorm. Tusentals skåningar väcktes mitt i natten och var hungriga.
Läget är fortfarande kritiskt. För många skånefamiljer ser själva julen ut att vara i fara.
Hjälpbehovet är akut och alla som kan måste nu dra sitt strå till stacken. Därför rullar från och med idag syrrans grannes hjälpbussar söderut med mat, sprit, julklappar och volontärer.
Har du några julklappar du inte behöver? Har du en julskinka liggande som du vet inte kommer att gå åt? Har du kanske ett paket prinskorv i frysen? Tveka inte att genast höra av dig till redaktionen! Alla bidrag är välkomna, stora som små. Du behöver inte ens åka med själv. Bara lämna din gåva i redaktionens julstrumpa så sköter vi resten.
Här kan du köpa majskrokar. Och blöjor som du kan fånga dem i när de förvandlats till bajskrokar.
Så var det då äntligen dags för årets första Gin och julmust – En klassiker som aldrig blir tråkig.
Och när vi ändå pratar julgrogg bara måste jag passa på att bjuda på följande underbara stycke från förr, om nu någon var med då. Ja, det är riktig sprit som förtärs.
Du börjar bli gammal och lite stel i kroppen, men det vet du inte om. Istället tror du att du fortfarande är lika smidig som när du var 20 och inser inte ditt misstag förrän du fallit handlöst från trappstegen i ett försök att putsa det där lilla fönstret som sitter så avigt till.
…måste vara när man drömmer att ens arbetsgivare skaffat sig en ny kund man ska bli ansvarig för och kunden visar sig vara FRA.
Söndag. Samma gamla söndag som alltid, med samma gamla vanor, samma gamla samtal och samma gamla teveprogram. Min första tanke är: ”Ska vi ha det såhär”. För det är hög igenkänningsfaktor på Stadsteaterns uppsättning av Söndag med public service.
Det är ett ändlöst gafflande. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Precis som hemma. Nåja, kanske inte precis som hemma men bra nära ändå.
Till slut kommer dottern på besök och då inser jag att det nog inte handlar om mig i alla fall, utan om mina föräldrar. Fast eftersom man blir sina föräldrar med tiden så handlar det väl om mig i alla fall. Det är såhär vi har det hemma, tydligen. Allihop.
Fast jag hoppas ändå att det inte riktigt stämmer för det blir ganska trist efter en stund. Tjatigt och tråkigt. Det händer ju ingenting i den här pjäsen, åtminstone ingenting oväntat. Det bara håller på och håller på i 90 minuter och blir ungefär lika varierat som det där livet verkar vara som man lever när man varit gift i 40 år. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla.
Den äldre publiken verkar tycka föreställningen är enormt underhållande. De kanske har varit gifta i 40 år och känner igen sig på riktigt.
Två grannar, av fem, blir betyget. Henric Holmberg är väldigt bra, men det räcker inte för att bära upp denna skapelse som inte riktigt har något innehåll och därför inte blir riktigt sevärd. Bara ömsom smårolig och ömsom småtråkig.
Söndag med public service, spelas på Göteborgs stadsteater fram till och med 17 januari. Rekommenderas till dig som varit gift i 40 år. Har du varit gift i ett halvår är det nog bättre att du provar något annat.