Blå skatteväxling

Liberal och långsint gör en betraktelse över alliansens arbete med nedskärningar inom medborgarrätt och undrar om detta var priset vi fick betala för skattesänkningarna:

“Om detta är priset för våra skattesänkningar gör jag gärna en fyllnadsinbetalning, redan i år.”

Gå dit och läs så kan du själv bestämma vad du tycker är mest värt.

Det måste vara detta som är en blå skatteväxling…

Bara Piratpartiet kan rädda upphovsrätten

Om man trycker tillräckligt hårt på något så går det sönder. Det gäller fysiska ting som vindruvor, parkeringsautomater och hårddiskar, men det gäller i minst lika hög grad sådant som bokförlag, äktenskap och regeringskoalitioner.

Eller lagar, som till exempel upphovsrätten.

Om pressen på upphovsrätten tillåts fortsätta öka kommer den till slut att spricka i tusen bitar och gå helt förlorad. Och pressen hårdnar hela tiden.

Vi har på ena sidan upphovsrättsindustrin, som ser sina gamla intäktskällor sina i takt med att vi människor kan själva i allt högre utsträckning. Vi kan själva distribuera verken nästan gratis och vi kan själva framställa våra egna verk, också nästan gratis.

Upphovsrättsindustrin ser förstås inte med blida ögon på utvecklingen och har därför, med benägen hjälp från våra politiker, sett till att öka pressen. Hårdare straff, fler sanktioner och utvidgad övervakning är upphovsrättsindustrins recept för att tvinga tillbaka människorna i konsumtionsfållan, tvinga bort kan själv-mentaliteten och tvinga fram ett internet förvillande likt dagens kabeltevenät, där bara vissa utvalda får synas och höras och där allt har en prislapp.

På andra sidan står vi. Människorna. Eller egentligen inte alls vi utan de. Jag är alldeles för gammal, men det finns ungdomar idag som varit uppkopplade under hela sin medvetna uppväxt. För dem har internet alltid existerat och en värld utan nätet är lika otänkbar för dem som en värld utan sängar och kylskåp är för dig.

Eller hjul. Försök föreställa dig en värld utan hjul, så förstår du hur världen utan internet är för dagens ungdom. Nätet är naturligt. Punkt.

Så, vad händer då, när upphovsrättsindustrin ökar pressen? Ja, vad skulle hända om riksdagen förbjöd användandet av hjul imorgon? Eller kylskåp? Eller sängar? Skulle du börja gå till jobbet, förvara maten nedgrävd i marken och sova på golvet? Inte?

Nej, naturligtvis inte. Det vore ju helt galet att förbjuda de där sakerna. De är ju naturliga. Alla använder dem. Det måste vara något fel i huvudet på politikerna som tror att vi tänker sluta använda hjul, kylskåp och sängar, och lite lagtrots har ingen dött av, så naturligtvis skulle du fortsätta ungefär som vanligt.

Så, vad kan då tänkas hända när upphovsrättsindustrin och politikerna försöker hindra ungdomar från att byta filer med varandra? Ja, vad tror du händer? Det är ju helt galet att de försöker förbjuda oss att byta musikfiler. Det är ju naturligt. Alla gör det. Det måste vara något fel i huvudet på politikerna och upphovsrättsindustrin som tror att vi tänker sluta byta musikfiler med varandra och lite lagtrots har ingen dött av (Vi är trots allt ungdomar.) så naturligtvis fortsätter filbytandet precis som vanligt.

Lite andra saker händer förstås också. Upphovsrätten som används för att slå ungdomarna i huvudet får förstås ett, ska vi säga något skamfilat rykte. Vissa påstår visserligen att den på något sätt ska hjälpa artister att kunna försörja sig, men det enda den verkligen används till är att slå folk i huvudet och försöka hindra dem från att använda nätet till att göra något så naturligt som att byta musikfiler.

Om det här får pågå tillräckligt länge kommer upphovsrätten att rämna helt. Gubbarna och kärringarna inom upphovsrättsindustrin och i riksdagen kommer att trilla av pinn och de där ungdomarna kommer att ha blivit äldre och sitta i riksdagen och ingen kommer längre att kunna förklara vad upphovsrätten har för funktion, förutom att hindra folk från att göra något så naturligt som att byta musikfiler med varandra, så bort med den bara!

Det här kan gå väldigt fort. Om pressen på upphovsrätten fortsätter öka kommer det till slut att gå väldigt fort och efteråt kommer det inte att finnas ett skit kvar.

Om inte någon kliver fram och gör något förnuftigt.

Denne någon verkar inte finnas i riksdagen, inte i regeringen och verkligen inte inom upphovsrättsindustrin. Det finns, mig veterligt, bara en kraft i Sverige som kan göra något förnuftigt i upphovsrättsfrågan och det är Piratpartiet.

Piratpartiet är unikt genom att det är den enda intressegruppen som har ett fullständigt och genomtänkt program för reform av upphovsrätten inför framtiden, som faktiskt har möjlighet att åstadkomma en förändring.

Att Piratpartiet kommer in i riksdagen till hösten vore en enorm gåva till alla som sysslar med någon form av konstnärlig produktion. Jag vågar påstå att det är det enda som kan hindra upphovsrätten från att spricka fullständigt.

Det hindrar förstås inte upphovsrättsindustrin från att fortsätta göra motstånd. De är skiträdda för Piratpartiet, eftersom vi står för förändring, men de borde vara ännu skiträddare för alternativet.

Om man trycker tillräckligt hårt på något så går det sönder.

19 september kan vi göra något förnuftigt istället. Rösta lila!

Ring Agneta Lindblom Hulthén idag

Journalistförbundets ordförande, Agneta Lindblom Hulthén, står inte bara bakom gårdagens debattartikel på svd.se, där lobbyorganisationen Kulturskaparna kräver att operatörerna avlyssnar och cencurerar nätet, hon är dessutom talesperson för denna organisation.

Ring Agneta Lindblom Hulthén redan idag och fråga varför journalistförbundet lobbar för massavlyssning och censur. Telefonnumret hittar du hos kulturskaparna.com.

Läs också:

Journalistförbundet förespråkar filtrering av nätet

Ibland är jag extra glad över att inte vara medlem i Svenska journalistförbundet. Igår till exempel gjorde deras ordförande, Agneta Lindblom Hulthén, gemensam sak med STIM, Copyswede och en del andra organisationer ur upphovsrättsmaffian i en debattartikel på svd.se, där de bland annat kräver att internetoperatörerna ska ta ansvar för att filtrera nätet från illegal fildelning.

Svenska journalistförbundet kräver alltså att internetoperatörerna ska tjuvlyssna på och censurera din och min privata kommunikation som en ekonomisk stödåtgärd för vissa företag inom förlagsbranschen.

Är det där vi har hamnat nu alltså? Journaisternas fackförening i Sverige förespråkar massavlyssning och censur, i samarbete med en maffia av företag som ägnat de senaste tio åren ägnat sig åt att försöka få våra politiker att inskränka våra fri- och rättigheter.

Hade jag betalt över tretusen spänn i medlemsavgift till den föreningen hade jag nog omgående begärt att få in fru ordförandes huvud på ett fat för dissektion.

Nu har det brunnit för Agneta Lindblom Hulthén. Fullständigt.

Läsartävling: Vilka matvaror?

Här kommer en spännande gissningstävling för dig som har för mycket tid över. Det gäller inköpslistorna, eller hannlelapparna som vi säger här på redaktionen, som med tiden blivit allt konstigare.

Tävlingen går ut på att lista ut vilka matvaror som egentligen ska inhandlas, utgående från denna lista:

  • tomtar
  • katter
  • grunka
  • lunk
  • tjå
  • frolic
  • masonit
  • mmmmm
  • bigott

Tävlingen pågår så länge vi har lust. Vinnare blir den som prickar in flest livsmedel korrekt och priset blir en signerad idolbild eller något annat skoj. Eftersom vissa ord är ganska lättgissade förbehåller vi oss rätten att kräva viss miniminivå. Allt över fem rätt bör kvala, men fyra kan räcka.

Gissa på nu! Det kan bli hederspriser också för den som gissar roligt eller kreativt.

Kulturskaparna ett högljutt särintresse

Idag presenterar sig nätverket Kulturskaparna i en debattartikel på svd.se. De är enligt egen utsago “ett unikt nätverk av fler än 50000 författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister” och påstår sig ge “röst i debatten åt de människor som skapar en stor del av det material som sprids via internet.”

Det låter ju sannerligen kraftfullt. En fråga bara: Vad menar Kulturskaparna med “en stor del av det material som sprids via internet”? Hur stor del av innehållet på internet tror de egentligen att 50000 personer kan bidra med? En hundradels promille? En miljondel? En miljarddel?

Kära Kulturskapare!

Ni ska ha jävligt klart för er att ni står icke för någon stor del av innehållet på nätet. Ni står inte ens för en liten del. Ni står för en bråkdel som är så liten att om den försvann i sin helhet imorgon skulle knappt någon enda människa märka av det.

Kulturen är, vad ni än tror, inte en produkt som produceras, paketeras och försäljs av professionella kulturskapare utan någonting som vi alla har en del i och som vi alla har rätt att ta del av och dela med oss av.

Kulturen är icke beroende av er. Den kan aldrig förminskas eller hotas av fri spridning. Tvärtom är det just den fria spridningen som får kulturen att berikas och blomstra.

Jag skulle uppskatta om ni slutade låtsas som om ni ägnar er åt en själuppoffrande välgärning och unik kulturgärning och istället erkände för er själva och andra att ni ägnar er åt helt vanlig, konkurrensutsatt näringsverksamhet.

Jag skulle uppskatta om ni slutade låtsas som om ni bryr er om kulturen, när det enda ni egentligen bryr er om är tjockleken på era plånböcker.

Brott mot tyngdlagen

Det är ju lite coolt att använda en paprika som luftballong. Om man bara injicerar tillräckligt mycket helium borde det inte vara något problem.

Men det är något skumt med inknytningen. Det saknas ett snöre över paprikans topp, som håller kvar inknytningen. Jag misstänker att det är något skumt i görningen. Alltihop är bluff!