ACTA-förhandlingarna ett läggspel

Normal förhandling:

– Jag vill ha högre lön.

– Ja, det kan du få, men då vill jag att du tar ansvar för försäljningen och ser till att öka intäkterna med tio procent på ett år. Du får hälften av höjningen nu och resten om ett år.

ACTA-förhandling:

– Vi vill ha rätt att bestämma över internet.

– Varsågod. Ni får rätten att bestämma vilka som ska stängas av från nätet. Ni får också rätten att bestämma vilka webbplatser som ska vara tillgängliga. Får ni inte som ni vill är det bara att hota internetoperatörerna med dyra skadeståndsprocesser. De ska göra som ni vill.

I en förhandling ställs det krav och motkrav. Man ger och och tar tills  alla parter är nöjda. ACTA-förhandlingarna är inte några förhandlingar. Det är ett läggspel.

Idag blev texten till ACTA-avtalet offentlig och det är inte så illa som alla rykten gjort gällande. Det är mycket värre. I praktiken ges upphovsrättslobbyn ensamrätt att bestämma över vilka som ska få tillgång till internet och vilken information du och jag ska kunna ta del av. Detta sker genom att internetoperatörerna görs ansvariga för att stänga av människor från internet för att upphovsrättslobbyn hävdar att de bedriver upphovsrättsintrång. Dessutom ska åtkomsten till webbplatser kunna stängas av på samma sätt.

Själva anklagelsen från en part i målet ska alltså vara nog för att stänga av människors möjlighet att kommunicera och för att förhindra fri spridning av information. Ingen rättegång krävs. Inget polisingripande. Ingen utredning. Ingen rättssäkerhet över huvud taget. Den internetoperatör som inte lyder blir skadeståndskyldig.

Våra politiker sitter i slutna rum och förhandlar, men deras förhandlingspartner i form av upphovsrättslobbyn har ingenting att komma med. Ändå lägger sig politikerna platt för deras krav och ger bort våra fri- och rättigheter som om det vore växelpengar. Det är dags att säga stopp nu.

På lördag går vi ut på gatorna och säger ifrån. Nu får det fan vara nog!

19 september i år är det val till riksdagen. Då kan vi välja mellan politiker som tar tydlig ställning mot ACTA och sådana som inte gör det.

Jag står på plats nummer 18 på Piratpartiets valsedel i Västsverige och jag kommer aldrig att medverka till ett sånt här avtal.

Varför finns naturen?

Varför finns naturen? Hur fungerar egentligen naturen? Många av våra läsare har frågat sig detta den senaste tiden.

Och det hela kan ju verka väldigt konstigt. Vad är det som får en läcker atomsoppa att plötsligt, utan förvarning explodera och till slut skapa naturen? Vad är grejen?

För väldigt längesen fanns bara den där atomsoppan. Atomerna simmade omkring, glada och nöjda och levde livet.

Då hände det. Någon började ställa frågor.

– Varför finns jag, undrade en av atomerna plötsligt en dag och sedan var cirkusen igång. Plötsligt var hela atomsoppan i uppror och alla ställde frågor till varandra: Varför finns vi? Vad är vi? Var är vi? Vad finns utanför?

Atomerna blev till slut mycket olyckliga över sin okunskap men det var för sent att peta tillbaka kaviaren i tuben. Något måste göras. Men vad?

Atomer har inga armar och ben. De kan inte bygga svepelektronmikroskop för att studera varandra.

Då plötsligt fick en av atomerna en idé: Vi drar igång en evolution!

Sagt och gjort. Atomsoppan exploderade i en big bang och hela skiten spreds ut över ett stort område. Efter en kort stund började atomerna klumpa ihop sig och bilda planeter och strax kunde naturen göra entré och evolutionen starta.

Det dröjde inte länge alls innan naturen lyckats framställa höghus, PLM-produkter, svepelektronmikroskop och framför allt, forskare i fysik.

Äntligen kunde atomernas digra arbete med att ta reda på mer om sig själv börja!

Naturen är alltså atomernas sätt att kunna ta reda på mer om sig själva. Allt annat är egentligen bara en biprodukt.

Upphovsrättsindustrins trasiga affärsmodell

I ett mycket träffande inlägg pekar Seth Goodin på hur vissa företag tycks vara mycket mer intresserade av att prata om sina egna rättigheter än av att faktiskt ta ansvar för sina produkter och tjänster och leverera nytta till sina kunder.

Seth pekar på vissa restaurangägare och på läskindustrin, men det han säger är minst lika applicerbart på upphovsrättsindustrin.

Upphovsrättsindustrin lägger otroligt mycket tid på att prata om sina rättigheter hit och dit. De lägger sin energi på att gnälla, klaga och kräva saker av oss och våra politiker och att hota och utpressa de som borde vara deras kunder.

De lägger sin energi på detta istället för att lägga den på att producera varor och tjänster som någon är beredd att betala för.

När man har som affärsidé att driva fram lagstiftning som inskränker människors frihet och ägnar sig åt att försöka sätta så många som möjligt av sina potentiella kunder på fattighuset har man ingen som helst anledning att prata om rättigheter. Då har man bara anledning att skämmas.

Jag förstår faktiskt inte hur någon kan sympatisera med de där typerna.

Boktips: Linux pocket guide

Om du är som jag och gillar Linux och gärna använder termianlfönster men har lite svårt för att minnas alla bra kommandon är det här boken för dig. Manualsidor är förvisso bra, men innehåller ofta för mycket information. Dessutom måste du i allmänhet veta vad du letar efter.

Linux pocket guide delar upp kommandona och programmen i funktionsgrupper och ger dig bara kort information om de vanligaste parametrarna, dvs det du oftast behöver.

Linux pocket guide är skriven för Fedora Linux men den är fullt användbar även för andra Linux-dialekter, och för BSD-varianter som Mac OS X. Alla detaljer kanske inte alltid stämmer för just ditt operativsystem men det mesta är universellt tillämpbar kunskap.

Linux pocket guide, av Daniel J. Barrett, ISBN: 978-0-596-00628-0, finns att beställa i en nätbokhandel nära dig.

Jan Rosén: ”All makt åt upphovsrättsorganisationerna!”

Jan Rosén, ordförande i lobbyorganisationen Svenska föreningen för upphovsrätt, skriver på dn.se idag om hur upphovsrätten måste moderniseras. Det har han rätt i. Upphovsrätten och dess tillskyndare, t ex Svenska föreningen för upphovsrätt, ligger efter och i många fall i direkt konflikt med den tekniska utvecklingen.

Det är en stor och ganska obegriplig textmassa Jan Rosén häver ur sig där han först pratar väldigt mycket om hur upphovsmännen ska ersättas för sitt arbete. Mycket ord med lite substan, men till slut kommer Jan Rosén fram till det han egentligen vill säga, fast han kanske egentligen inte riktigt vågar:

Upphovsrättsutredningen förslår därför att de organisationer som är mest representativa och som bäst företräder upphovsmännen bör få lagstiftarens mandat att utveckla den kollektiva licensieringen både när det gäller den svenska och den internationella repertoar som används i Sverige.

Jan Rosén vill alltså att lagstiftaren, dvs Sveriges riksdag, ska ge mer makt åt organisationer, dvs skivbolag och olika insamlingssällskap att företräda upphovsmännen, med eller mot deras vilja.

Mer makt åt företag och insamlingssällskap alltså och därmed mindre makt åt upphovsmännen själva. Det framgår också tydligt av det föregående stycket, att det är självklart att dessa företag och insamlingssällskap ska antas företräda alla och inte bara sina medlemmar:

Genom lagreglering finns redan normer för så kallad avtalslicens som låter representativa organisationer teckna nyttjaravtal som inbegriper verk även av utanförstående upphovsmän.

Detta, menar Jan Rosén, ska på något sätt främja spridningen av kulturen.

Ensamrätt åt vissa organisationer att diktera licensieringen för alla upphovsmän, inte bara sina medlemmar, låter annars som ett utmärkt sätt att hindra spridningen av kulturen genom att låsa in ännu fler verk i upphovsrättsorganisationernas kassavalv under årtionden framöver.

Om Jan Rosén verkligen ville göra något för att främja kulturspridningen vore det vettigare att propagera för kraftigt nedskurna skyddstider.

Med nuvarande regelverk får vi vänta i uppåt 130 år på att ett verk som produceras idag ska bli fritt för spridning. Detta är något som upphovsrättskramare som Jan Rosén slåss hårt för att få behålla.

På vilket sätt främjar det kulturen att musik, film och litteratur som skapades under 1970-talet inte ska få bli allmänt tillgänglig förrän år 2100? Det tycker jag Jan Rosén kan ta och förklara.

Internet uppgraderas till IP version 5

Ikväll klockan 22:00 stängs internet för underhåll i två timmar. Internetprotokollet, IP, ska uppgraderas till version 5. Under tiden kommer ingen, eller högst begränsade mängder trafik att komma fram.

Bakgrunden är att adresserna i nuvarande version 4 av internetprotokollet håller på att ta slut. För att klara framtidens behov finns sedan länge en ny adress-standard framtagen. Den kommer dock inte förrän i version 6. Kvällens uppgradering är bara en förberedelse.

22 augusti i år kommer den stora smällen. Då stängs internet i två dagar för uppgradering av all central nätverksutrustning till version 6. I samband med detta kommer en hel del rputrar att behöva bytas ut för att klara av att hantera de nya adresserna som är 128 bitar långa istället för nuvarande 32.

Ledningen för Internet Engineering Task Force, IETF, som leder uppgraderingsarbetet räknar inte med några större problem i samband med kvällens arbete. Vid midnatt bör nätet vara tillbaka i full drift igen.

För dig som hemanvändare gäller att du kan behöva starta om ditt bredbandsmodem och din router efter att uppgraderingen är klar. Är du webbhotellsägare ska redan ha fått information från din internetleverantör.