Politik

På nätet krymper våra möjligheter

Jag skänker bort mina böcker.

Jag har läst dem och kommer inte att läsa dem igen. De tar bara upp plats i onödan. Dessutom gör de ingen som helst nytta i bokhyllan, om man nu inte ser böcker som en inredningsdetalj.

Det här är naturligtvis dåliga nyheter för förlagen. De vill ju sälja så många exemplar som möjligt och om jag skickar mina vidare, efter att ha läst dem så måste det enligt förlagsindustrins retorik betyda lägre intäkter för dem. Också enligt förlagsindustrins retorik så innebär detta att jag stjäl från dem och framför allt att jag stjäl från en stackars svältande författare.

Håller du inte med? Nåväl, men byt då ut böcker mot ljudböcker eller e-böcker, så får vi se. Om jag skulle köpa en e-bok eller en ljudbok, läsa eller lyssna på den och sedan bestämma mig för att ge bort den till någon annan (via nätet givetvis, något annat vore ju typ korkat och stenålders) så skulle genast stöldargumentet genast dyka upp.

Om jag delar med mig av mina e-böcker eller ljudböcker enligt samma princip som jag skänker bort mina pappersböcker gör jag mig skyldig till ett brott. Jag blir anklagad för stöld av upphovsrättskramarna och får höra hur jag driver stackars författare till fattighuset. Enligt utkastet till ACTA-avtalet ska jag bli fråntagen mina möjligheter att gå till banken, läsa tidningen och ha ett socialt liv, genom att min internetanslutning stängs av. Med IPRED som murbräcka kan upphovsrättslobbyn få ut min identitet och sedan kräva mig på hundratusentals kronor i skadestånd.

För att jag skänker bort mina böcker.

Internet ger oss fantastiska möjligheter att sprida vår kultur och dela med oss på ett sätt som vi tidigare bara kunnat fantisera om. Men istället för att utnyttja möjligheterna belägger våra politiker internet med restriktioner som faktiskt ger oss mindre möjligheter där än i köttvärlden.

I köttvärlden kan jag fritt gå runt på stan och ge bort mina gamla böcker till okända. På nätet är detta ett brott.

I köttvärlden kan jag skicka ett brev till någon och vara förvissad om att ingen myndighet sitter och tjuvläser vad jag skrivit. På nätet går alla trafik genom FRA:s avlyssningsnätverk där all trafik scannas.

I köttvärlden kan jag gå till ett café och träffa bekanta eller obekanta människor, helt anonymt. På nätet avlyssnas all social interaktion av FRA. Dessutom ska information om vilka som pratat och om vad lagras åt polisen enligt datalagringsdirektivet.

Jag tycker att det är ganska uppenbart att våra nuvarande politiker inte begriper vad internet är för något och vilken skada de ställer till med genom att trampa runt på våra rättigheter som en vilsen elefanthjord. Det är därför det behövs ett piratparti i riksdagen.

Om du värdesätter internet och möjligheterna det ger oss att bygga ett bättre samhälle är det i år du ska rösta på Piratpartiet. Inte 2014. Nu!

19 september är det val till riksdagen. Då kommer sju riksdagspartier att tävla om att vara dig mest till lags. Inget av dem kommer att prioritera möjligheten för dina barn och barnbarn att ha ett fritt och öppet internet att verka på.

Det är därför ska du rösta på Piratpartiet i år.

Politik

Journalistförbundet förespråkar filtrering av nätet

Ibland är jag extra glad över att inte vara medlem i Svenska journalistförbundet. Igår till exempel gjorde deras ordförande, Agneta Lindblom Hulthén, gemensam sak med STIM, Copyswede och en del andra organisationer ur upphovsrättsmaffian i en debattartikel på svd.se, där de bland annat kräver att internetoperatörerna ska ta ansvar för att filtrera nätet från illegal fildelning.

Svenska journalistförbundet kräver alltså att internetoperatörerna ska tjuvlyssna på och censurera din och min privata kommunikation som en ekonomisk stödåtgärd för vissa företag inom förlagsbranschen.

Är det där vi har hamnat nu alltså? Journaisternas fackförening i Sverige förespråkar massavlyssning och censur, i samarbete med en maffia av företag som ägnat de senaste tio åren ägnat sig åt att försöka få våra politiker att inskränka våra fri- och rättigheter.

Hade jag betalt över tretusen spänn i medlemsavgift till den föreningen hade jag nog omgående begärt att få in fru ordförandes huvud på ett fat för dissektion.

Nu har det brunnit för Agneta Lindblom Hulthén. Fullständigt.

Politik

Kulturskaparna ett högljutt särintresse

Idag presenterar sig nätverket Kulturskaparna i en debattartikel på svd.se. De är enligt egen utsago “ett unikt nätverk av fler än 50000 författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister” och påstår sig ge “röst i debatten åt de människor som skapar en stor del av det material som sprids via internet.”

Det låter ju sannerligen kraftfullt. En fråga bara: Vad menar Kulturskaparna med “en stor del av det material som sprids via internet”? Hur stor del av innehållet på internet tror de egentligen att 50000 personer kan bidra med? En hundradels promille? En miljondel? En miljarddel?

Kära Kulturskapare!

Ni ska ha jävligt klart för er att ni står icke för någon stor del av innehållet på nätet. Ni står inte ens för en liten del. Ni står för en bråkdel som är så liten att om den försvann i sin helhet imorgon skulle knappt någon enda människa märka av det.

Kulturen är, vad ni än tror, inte en produkt som produceras, paketeras och försäljs av professionella kulturskapare utan någonting som vi alla har en del i och som vi alla har rätt att ta del av och dela med oss av.

Kulturen är icke beroende av er. Den kan aldrig förminskas eller hotas av fri spridning. Tvärtom är det just den fria spridningen som får kulturen att berikas och blomstra.

Jag skulle uppskatta om ni slutade låtsas som om ni ägnar er åt en själuppoffrande välgärning och unik kulturgärning och istället erkände för er själva och andra att ni ägnar er åt helt vanlig, konkurrensutsatt näringsverksamhet.

Jag skulle uppskatta om ni slutade låtsas som om ni bryr er om kulturen, när det enda ni egentligen bryr er om är tjockleken på era plånböcker.

Politik

Hallå där… Fredrik Moberg (pp)

Lobbyorganisationen Filmfolket har publicerat intervjuer med olika politiker på sin sajt. Flera andra piratpartister har redan tagit upp tråden och besvarat frågorna. Här är mitt bidrag:

1. Vilken är den bästa film du någonsin sett?

Svårt att svara på faktiskt. För några år sedan skulle jag antagligen svarat Fletch eller kanske Matrix, men jag har tittat sönder dem. Jag gillar filmer som är lite knäppa och absurda på det rätta sättet och så är jag ganska förtjust i filmer där det sprängs mycket.

2. Hur brukar du oftast se på film, har du exempelvis testat någon av alla de svenska legala alternativ som nu finns för att se långfilm och tv direkt över Internet?

Jag kollar vad som ligger på hårddisken, oftast. På nätet använder jag inte så mycket svenska tjänster. Tidigare använde jag the Pirate Bay mycket, men vet man vad man vill är det ofta bättre att söka på Google. Räknar man antalet filmer är det nog YouTube jag använder mest och en hög med andra, liknande tjänster.

3. Tycker du att film- och tv-skapare ska ha rätt att ta betalt för sitt arbete även på Internet?

Jag vet inte varför ni vill särskilja film- och teveskapare från andra. Jag tycker att vem som helst har rätt att ta betalt, oavsett eventuellt arbete. Jag tar gärna emot en slant för att göra ingenting alls om någon är villig att betala för det.

Om film- och teveskapare erbjuder sina verk är det klart att de har rätt att ta betalt för den tjänsten. Det är väl ingen som har föreslagit att det ska förbjudas?

4. Hur tycker du att man ska minska konkurrenstrycket från den illegala piratmarknaden för de legala svenska aktörerna som distribuerar film och tv direkt över nätet?

Jag vet inte riktigt vad ni menar med piratmarknaden. När det gäller fildelning mellan privatpersoner utges ingen ersättning så där är det inte adekvat att tala om en marknad. Den verksamheten bör avkriminaliseras snarast möjligt för att maximera kulturspridningen och spara på samhällets resurser.

Om ni tänker på marknaden för försäljning av DVD-kopior så betraktar jag den som en ganska irrelevant verksamhet. På samma sätt som fysiska videobutiker egentligen inte fyller någon funktion längre så behövs inte längre några fysiska kopior. Jag ser det som en ickefråga.

5. I många europeiska länder har internetoperatörerna ett ansvar för att motverka illegal fildelning. Tycker du att vi ska ha samma regler i Sverige?

Det skulle innebära att internetoperatörerna ska avlyssna all trafik och avgöra om den är legal eller inte. Jag kan inte ens begripa nur ni kan tro att det skulle vara möjligt.

I vilket fall som helst betraktar jag det som ett mycket olämpligt arrangemang. För det första är det ett brott mot de mänskliga rättigheterna att avlyssna människors kommunikation utan konkret brottsmisstanke. Det är som om någon skulle gå igenom all din post för att kolla att du inte skickar en illegal kopia av något. För det andra så skulle det innebära att privata företag skulle ägna sig åt rent polisiär verksamhet, alltså myndighetsutövning. För det tredje är det omöjligt eftersom den eventuellt illegala trafiken bara skulle krypteras och utbytas över knutpunkter utanför operatörernas kontroll.

Det ni föreslår går att åstadkomma i viss begränsad omfattning, om man förbjuder människor att kommunicera via krypterade förbindelser, och därmed helt upphäver rätten till ett privatliv. Det är kanske dit ni vill komma?

Politik

Skatt på att prata med varandra

En del kallar det bredbandsskatt.

Jag kallar det skatt på att prata med varandra, för det är vad det handlar om.

Internet förändrar världen på ett långt mer omfattande sätt än någon tidigare uppfinning, och som vanligt när världen genomgår omfattande förändringar överlever inte allt.

Förlagsbranschen är ett exempel på något som förmodligen inte överlever. Deras jobb har varit att finansiera, producera och transportera plastbitar och pappersbuntar och naturligtvis lider dessa företag svårt nu, eftersom transport av information blivit nästan gratis och den tekniska kapaciteten att producera litteratur, musik och film finns i varje hem.

Men de försöker lura oss. De försöker få oss att tro att om alla bara slutar med illegal fildelning, om upphovsrätten bara kan upprätthållas, så kommer allt att ordna sig.

Fel!

Illegal fildelning kanske påskyndar förloppet, men det är verkligen inte därför förlagen dör. De dör för att de inte behövs längre.

Författare behöver inte förlagen längre. Musiker behöver inte förlagen längre. Konsumenterna behöver inte förlagen längre. Ingen behöver förlagen. Det går bra att nå ut ändå. Vi har internet och på internet kan vem som helst, nästan gratis, publicera sina alster och nå ut.

Det är ju vad det handlar om. Att nå ut. Allt prat om förlorade intäkter kommer uteslutande från en hög förläggare och avdankade artister som blivit gamla, slutat arbeta och tappat förståndet.

Så, helt följdriktigt, tycker dessa människor som tycker att du och jag ska betala skatt till stöd för deras gamla verklighet, som inte finns längre.

Vad de helt har missat är att internet är den nya verkligheten. Det är på internet vi pratar med varandra. Det är på internet vi gör affärer. Det är på internet vi tittar på film och lyssnar på musik. Det är på internet vi läser och förkovrar oss.

Det är inte en skatt på bredband. Det är en skatt på att vi pratar med varandra. Det är en skatt på själva livet. En skatt som ska gå oavkortat till en förlagsbransch som inte längre behövs.

Ett land som verkligen utmärker sig på området är Frankrike, där nu Nicolas Sarkozy lyfter fram ett förslag som går ut på att beskatta företag som säljer annonser på webben. Ja, inte bara franska företag förstås, utan alla företag i hela världen, så länge användarna finns i Frankrike.

Pengarna ska användas till att ge stöd åt de företag som drabbats av internets framväxt, så att den franska kulturen kan bevaras.

Med skatt på samtal och statligt stöd ska kulturen bevaras alltså. Jag vet inte om en sådan kultur är något att bevara faktiskt.

Kultur har gått från att vara något som vi alla delar på och är med om att skapa till att bli något som ett utvalt fåtal tjänar väldigt mycket pengar på. Jag tycker det är dags att vi tar tillbaka den nu. Den tillhör oss. Inte förlagsbranschen.

Du kan själv hjälpa till. Rösta lila 19 september.

Politik

Medhjälp till medhjälp till medhjälp…

I Sverige finns fem rättskällor: lag, förarbeten till lag, högsta domstolen, sedvana och Stockholms tingsrätt.

Med den den rättspraxis som just nu utvecklas hos Stockholms tingsrätt kommer undertecknad snart att kuna åtalas för medhjälp till medhjälp till medhjälp till medhjälp till medhjälp till upphovsrättsbrott, utan existerande huvudbrott, bara genom mina kommentarer till händelseförloppet.

Brevbärare kommer också inom kort att kunna åtalas för att ha delat ut hotbrev och luftfakturor, eftersom budbärarimmuniteten nu är upphävd.

Noterat

Röker kulturministern crack?

I en artikel som är som hämtad ur Grönköpings veckoblad läser jag hur kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, vid en fest igår, berättat hur hon gläds över domen mot the Pirate Bay.

Att ministrarna i alliansregeringen knappast tillhör toppskiktet illustrerades nyligen på ett tydligt sätt av Jan Björklund, men när kulturministern får för sig att gå ut och offentligt kommentera den starkt ifrågasatta domen i den pågående rättsprocessen mot the Pirate Bay börjar jag undra om det möjligen kan vara så att regeringen sitter och röker crack på sina sammanträden.

Fast på ett sätt är det bra att regeringen äntligen bekänner färg. Uttalandet bekräftar att Fredrik Reinfeldt ljög när han i valrörelsen 2006 pratade om att inte jaga en hel ungdomsgeneration. Det bekräftar att alliansregeringen aldrig har haft för avsikt att göra något annat än att just jaga en hel ungdomsgeneration och det bekräftar definitivt vad moderaterna har för inställning i frågan.

Som av en händelse har du just nu chansen att visa internethatarna i regeringen vad du tycker om deras politik. Piratpartiet ställer upp i valet till Europaparlamentet 7 juni, men du kan rösta redan nu. Röstningslokalerna står öppna. Gå och rösta redan imorgon!

Humor

Hårdare lagar ger renässans för papper?

Gula sidorna har dykt upp i trapphuset

I år kanske det är bäst att vi förser oss med ett exemplar av Gula sidorna. Det kan vara bra att ha när vi blir avstängda från internet för att upphovsrättslobbyn tycker att vi röstat på fel parti i EU-valet.

Politik

Varför inte stänga av människor från papper?

Frankrike har ju antagit en ny lag, Hadopi-lagen som gör att den som anklagas för att begå upphovsrättsintrång på internet tre gånger ska få sin anslutning avstängd. Det är en fullt rimlig åtgärd om man tycker att upphovsrätten är viktigare än alla andra rättigheter, typ rätten att kommunicera fritt med andra, rätten att fritt ta del av information, och så vidare.

Men varför, undrar jag, är det ingen som vill gå längre? Upphovsrätten kan ju kränkas genom fler medier än internet. Det är ju fullt möjligt att kränka upphovsrätten på papper, till exempel genom att kopiera böcker och varför ska inte det beivras på samma sätt?

Ed Felten beskriver hur ett sådant system skulle kunna se ut och fungera och det verkar mycket enkelt, så vad väntar vi på?

Regeringen borde snarast tillsätta en utredning för att se till att vi får lagar som gör att den som anklagas för upphovsrättsintrång vid tre tillfällen förbjuds att ta del av eller framställa skriftlig information.

Sedan kan vi lätt gå vidare till andra medier, som till exempel ljud och bild. Det finns ingen anledning att tillåta människor som blivit anklagade för upphovsrättsintrång att titta på bilder eller lyssna på ljud, eller för den delen prata.

Eller, så kan du vara med och vända utvecklingen genom att rösta på Piratpartiet som ställer upp i valet till Europaparlamentet. På onsdag öppnar röstningslokalerna.

Gör’t bara!

Noterat

Vem blir först med piratfonder?

Etiska fonder finns det gott om. Vad jag däremot inte tycker att det är så gott om är variation i de etiska principerna. För den som ogillar vapen, tobak, alkohol och miljöförstöring finns mängder av fonder att investera i.

Men var är egentligen piratfonderna? De där fonderna som jobbar hårt för att mina pengar inte ska komma i närheten av upphovsrättsutpressningsindustrin?

Alltså, jag gillar varken krig, lungcancer, alkoholism eller miljöförstöring och jag är väl inte så benägen att investera i företag som sysslar med dylikt, men de företag som jag verkligen tycker genuint illa om är de som tjänar pengar på hot, trakasserier och utpressning.

I Sverige företräds många av dem av branschorganisationer som IFPI, BSA, Förläggarföreningen och Antipiratbyrån. De har tidigare försörjt sig på att distribuera plastskivor och pappersluntor men har på grund av den tekniska utvecklingen sett sina traditionella affärsmöjligheter förtvina.

Man kan inte anklaga dem för att ha försökt hitta på något nytt. Oviljan hos dessa företag att försöka hitta på nya hederliga sätt att tjäna pengar har varit total.

Istället har företagen ägnat sig åt hot, trakasserier och utpressning. Ja och lobbyism förstås. Lobbyism är en av upphovsrättutpressningsindustrins paradgrenar och har gett god utdelning i form av EU-direktivet IPRED som i sin svenska version get utpressningsindustrin större befogenheter än polisen när det gäller att jaga fildelar för att, just det, bedriva utpressning, på egen hand, utan besvärliga rättegångar eller höga beviskrav.

I Frankrike antogs i dagarna Hadopi-lagen (Läs mer hos Anaïs som rapporterar löpande.) som gör alla Frankrikes internetanvändare till utpressningsindustrins bitch. Det krävs inte bevis. Det krävs inte någon löjlig rättegång. Det enda som krävs är att du blir anklagad för upphovsrättsintrång tre gånger så stängs du av från internet.

Ingen post, ingen informationssökning, inget chattande, inget köpa resa, inget handla prylar, inget betala räkningar på banken… Kan du ens föreställa dig en tillvaro utan internet? Om du bor i Frankrike är det bäst att du börjar nu för Hadopilagen kommer, om den överlever, att slå helt godtyckligt.

Telekompaketet var tänkt att göra samma princip tvingande i hela EU, men föll oväntat samman och det ligger nu på den svenska regeringens bord att försöka lappa ihop eländet under sitt oförandeskap.

Du vet den svenska regeringen? Den som gav oss FRA-lagen, IPRED-lagen och som till hösten kommer att ge oss datalagringslagen som bland annat gör din mobiltelefon till en spårsändare i statens tjänst. Tror du att den svenska regeringen drar sig för att låta EU tvinga oss att stänga av människor från internet på lösa grunder?

Politikerna som pliktskyldigt röstar igenom det ena förslaget mer medborgarfientligt än det andra kan vi bara komma åt genom att rösta rätt, nu närmast i valet till Europaparlamentet, 7 juni.

Men företagen som ligger bakom det här. De kommer vi bara åt genom att inte ge dem några pengar. Jag har redan slutat köpa deras produkter. Under inga omständigheter tänker jag köpa något av företag som sysslar med utpressning! Det är emot mina etiska principer.

Men jag skulle vilja se lite action från bankerna nu. Var är piratfonderna? De där fonderna där jag lugnt kan investera mina pengar i trygg förvissning om att de aldrig någonsin kommer ens i närheten av företag som idkar utpressning. Var är de någonstans?

Jag är kanske inte så tät, men den som först lanserar en piratfond kommer att få förvalta mina pengar och jag kan lova att det finns fler som tänker likadant.

Fältet är öppet…

Noterat

BSA: Piratkopiering är inte stöld

EU-kommissionärerna Viviane Reading och Meglena Kuneva vill öka mjukvaruföretags ansvar för de program de säljer. Det är intressant i och för sig, men mer intressant är vad BSA:s policychef Francisco Mingorance säger i sin kommentar till zdnet:

”Digital content is not a tangible goods and should not be subject to the same liability rules as toasters”

Eller i IDG:s översättning:

Digitalt innehåll är inte en materiell vara och bör inte behandlas i enlighet med samma ansvar som gäller för brödrostar”

Datorprogram, film, musik och annan information är alltså, enligt BSA, inte något som bör jämföras med fysiska ting.

Minns nu detta citat nästa gång någon företrädare för BSA, eller någon annan, liknande lobbyorganisation, hävdar att piratkopiering är samma sak som stöld.

För övrigt vill jag passa på att påminna om att det nu är hög tid att betala internetavgiften för 2009.

Noterat

Är datorspelsbranschen för storebrorsamhället?

– Det är ditt fel att politikerna i Sveriges riksdag håller på att skapa ett övervakningssamhälle! Det är ditt fel, dina barns fel, din frus fel och din grannes fel!

När gamla maktstrukturer utmanas ger de ifrån sig ett jävla oväsen och organisationen Dataspelsbranschen är sannerligen inget undantag. Frågan är dock om det inte börjar bli dags för en hjärntransplantation snart. Idag går nämligen deras företrädare, Per Strömbäck, till hård attack mot ”piratlägret”.

Piratlägret… Det är du det. Du och din fru och dina barn och din granne och alla andra jävla fildelare som bara förstör för en massa gamla fina företag som i åratal kunnat håva in grova pengar på att distribuera plastbitar. Ni är dumma som använder internet till att kommunicera och byta filer med varandra och nu får ni skylla er själva för att politikerna sätter hårt mot hårt!

Det Per Strömbäck verkar ha svårt att fatta är att det inte finns något ”piratlägret”. Det existerar inte någon organisation som står för piratverksamheten. Det finns ingen styrelse som sköter förvaltningen. Det finns ingen motpart att förhandla med. Det finns bara helt vanliga människor som gör det människor alltid har gjort, nämligen att byta och dela med sig.

Det är i och för sig en begriplig tankevurpa med tanke på vilken värld Per Strömbäck lever i. Han och resten av upphovsrättslobbyns anhängare lever i en värld där all verksamhet av betydelse måste organiseras av någon – ett företag, en myndighet eller en förening. I deras värld finns alltid en motpart som man kan förhandla med, strida mot, stämma eller kanske kriminalisera.

Piratjakten som Per Strömbäck och hans kollegor bedrivit har tidigare varit ganska okontroversiell eftersom den riktat sig i huvudsak mot anonyma organisationer. Det är liksom inte så många som drabbas och blir upprörda om du slår ihjäl en organisation.

Men det var innan internet förändrade förutsättningarna. Den nya tidens piratjakt är inte inriktad på några organisationer, utan på enskilda människor. Helt vanliga människor har plötsligt fått samma möjligheter som stora företag, och plötsligt är det du, dina barn, din fru och din granne som är lovligt byte.

Per Strömbäck och hans kollegor inom upphovsrättslobbyn använder sina politiska kontakter för att bedriva ett krig mot medborgarna. Medlet är mer övervakning och ständigt hårdare repressalier. Detta vill dock inte Per Strömbäck erkänna, utan skyller alltihop på ”piratlägret”.

Vi går inte på det här, Per Strömbäck! Det finns inget ”piratlägret”. Det som finns är en rik och högljudd upphovsrättslobby, som du är en del av. Det är ni som driver på politikerna att stifta hårdare lagar. Det är ni som lobbar för skärpta straff och det är ni som driver fram övervakningssamhället.

Det är dags att ta ansvar, Per Strömbäck! Det är dags att du och dina kollegor tar ansvar för vilken politisk agenda ni driver och vad den får för konsekvenser. Ta ansvar för vad ni gör och sluta skylla era framgångar på fantasiorganisationer. Det finns bara vi medborgare här. Vi som har betalat era löner.

Själv tänker jag ta ansvar den 7 juni, genom att gå till vallokalen och rösta på Piratpartiet som ställer upp i valet till Europaparlamentet.

Jag tänker också ta ansvar för att inte ge upphovsrättslobbyn mer av mina pengar. Det finns gränser för vilka organisationer jag kan tänka mig att sponsra.

Humor

Mystiskt ufo på redaktionen

Mystiskt ufo inne på redaktionen

Det här mystiska ufot har svävat omkring framför bokhyllan, inne på redaktionen, hela förmiddagen. Vi vet inte riktigt vad de där marsianerna är ute efter. Det verkar nästan som om de är här och tjuvläser våra böcker.

Som nån primitiv form av fildelning ungefär…

Noterat

Intressant rättegång, men var är åtalet?

The Pirate Bay

Efter fem dagars förhandlingar i tingsrätten börjar det nu klarna vad rättegången mot människorna bakom The Pirate Bay egentligen handlar om och det är sannerligen ingen positiv bild av åklagarväsendet och upphovsrättsbranschen som framskymtar.

Åklagarsidans, dvs Håkan Roswalls och upphovsrättsindustrins tes verkar vara att The Pirate Bay varit ett vinstdrivande företag eller åtminstone ett mycket framgångsrikt brottssyndikat som tjänat stora pengar och drivits av skumma figurer med mål att förgöra underhållningsindustrin.

Uppsåtet ska uppenbarligen ha varit att förmå människor att olovligen dela upphovsrättsligt skyddat material i syfte att kunna tjäna grova pengar på annonser.

Två och ett halvt år har Håkan Roswall, Monique Wadsted, Peter Danowsky och upphovsrättsindustrins övriga lakejer ägnat åt att gräva igenom epost, nyhetsarkiv och gamla avtalsförslag för att hitta belägg för sin tes. Över två års arbete rakt ned i soporna, som det verkar.

För några åtalspunkter går egentligen inte att hitta i åklagarens sakframställning. Istället för att försöka binda de åtalade till specifika brottsliga handlingar verkar det som om åklagaren försöker få domstolen att döma de åtalade för medhjälp, inte till något specifikt brott, utan till medhjälp i största allmänhet, utan att peka ut någon huvudbrottsling och utan att peka ut något specifikt brott.

Det kommer naturligtvis aldrig att hålla i högre rätt, oavsett vad tingsrätten kan tänkas hitta på, så taktiken från åklagarsidan verkar just nu vara att svärta ned de åtalade i största allmänhet och försöka få dem att uttala sig på ett ofördelaktigt sätt.

Det blir extra tydligt att läget är desperat när vi läser om advokater som inte ens verkar veta hur en rättegång i Sverige går till, utan helt enkelt försöker låna in fula knep från USA, genom att kontinuerligt vilja lägga till nya bevis under pågående förhör.

Det är i och för sig intressant att få höra de åtalade berätta om arbetet med the Pirate Bay och om hur upphovsrättsindustrins advokater tar till alla till buds stående medel – lagliga och mindre lagliga – för att få sin vilja fram, men jag tycker inte att tingsrätten verkar vara rätt arena för denna övning.

Snarare ter sig alltihop som en präktig skandal, framtvingad av amerikanska intressen och finansierad med svenska skattepengar.

Jag bara önskar att politiker som Karin Pilsäter (fp) satte sig och studerade hur upphovsrättsindustrins företrädare beter sig innan de bestämmer sig för att klubba igenom IPRED – lagen som ska ge dessa människor möjlighet att på egen hand agera både polis, åklagare och domstol i fildelningsmål – på onsdag.

Fotnot: Ja, det blev mycket referenser till Christian Engström (pp) men han lyckas gång på gång sammanfatta läget på ett kärnfullt sätt. Hos Piratpartiet Live, kan du själv läsa hans och andras utförliga referat av rättegången.