Etikett: fildelning

Vad döljer IOK?

Internationella olympiska kommittén, IOK, har något att dölja. Något stort och fasansfullt måste det vara som hänt under OS invigningen, som IOK nu vill sopa under mattan.

Denna fasansfulla hemlighet finns förevigad på videofilmer som nu sprids över världen genom torrent-filer som bland annat finns på the Pirate Bay. En miljon människor har enligt IOK laddat ned och tittat på OS-invigningen. En miljon människor i världen har alltså tittat på OS-invigningen på ett icke sanktionerat sätt.

I ett försök att hindra människor från att i fortsättningen titta på OS-invigningen och andra händelser under de olympiska spelen har IOK nu skrivit ett brev till sveriges justitieminister, Beatrice Ask, och bett henne se till att torrent-filerna försvinner från the Pirate Bay och att ytterligare OS-filmer blockeras.

Det måste vara en alldeles fruktansvärd hemlighet som IOK vill dölja eftersom man tar till såhär drastiska åtgärder som att be en minister i ett förment demokratiskt land föregripa landets lagar och gå förbi hela rättsapparaten.

Jag undrar vad det är för färg på mjölet i IOK:s påse. Det lär inte vara vitt i alla fall, med tanke på hur de nu beter sig.

Syrrans granne inför bloggläsningsavgift

Redan till hösten kan de första försöken med avgiftsbaserad bloggläsning komma igång. Åtminstone om syrrans granne får sin vilja igenom.

– Vi bloggare lägger ned mycket arbete på våra alster, men sedan är det en massa människor som bara laddar ned våra inlägg och läser dem utan att vi får ett öre i ersättning för våra alster. Som bloggare har man rätt att få betalt för sitt arbete, säger han i en kommentar.

Avgiften är tänkt att var frivillig och baserad på att ett program installeras på användarnas datorer. Programmet skall sedan rapportera vilka blogginlägg som läses av vem så att de insamlade pengarna kan fördelas rätt.

Syrrans granne säger sig redan ligga föra samtal med ett tiotal andra bloggare om ett samarbete. Förhoppningen är att få med sig en majoritet av bloggarna när försöket sätter igång.

– Jag hoppas förstås att alla större bloggar skall hänga på. Det kan bli svårt för läsarna annars att hålla ordning på vad de betalat för och inte.

Iden till bloggläsningsavgiften kom efter ett Stim presenterat ett liknande förslag för avgift på delning av musik. Syrrans granne tror att vi kommer att få se fler, liknande avgifter i framtiden.

– Nu är musikerna först ute och roffar åt sig av vad de kan. Vi är inte långt efter men jag tror att allt fler grupper börjar tröttna på att arbeta gratis. I framtiden lär vi inte få nöja oss med musikdelningsavgift och bloggläsningsavgift. Inom kort lär vi få se en filmdelsningsavgift och en dataspelsdelningsavgift, men sedan lär fler följa efter med avgifter för delning av datorprogram, poesi, roliga foton, YouTube-filmer. Sist men inte minst lär sökmotorföretagen vilja ta betalt för sin insats på nätet.

Det är en stor mängd avgifter och pålagor syrrans granne räknar upp. Han tror dock inte det blir några problem att få människor att betala.

– Kostnaden för att använda Internet kanske tiofaldigas men jag tror ändå att folk i grunden förstår att det inte går att jobba gratis och faktiskt vill göra rätt för sig. Vi som skapar allt innehåll på Internet måste också äta och bo någonstans.

Poliser slåss om fildelningsutredningar

Fildelningsutredningar har hittills inte stått högt i kurs inom polisen. Hela verksamheten har betraktats som tråkig och det har nästan varit omöjligt att rekrytera utredare.

Tills nu. Nu är det nästan slagsmål om vem som skall få hålla i utredningarna. Orsaken är utsikterna till ett nytt, välbetalt jobb inom upphovsrättsindustrin.

– Det har ju uppdagats att det har vissa fördelar att utreda fildelningsmål. Vi har ju sett nu vad som hände med en av utredarna av the Pirate Bay. Han fick ju ett attraktivt erbjudande av Warner Brothers som tack för hjälpen, säger en källa inom polisen.

Enligt syrrans grannes källa finns inga formella kopplingar mellan upphovsrättsindustrin och polisen, men hon påstår att det ändå finns en klar och tydlig, om än outtalad policy om vilka spelregler som gäller för den som vill komma i fråga för denna typ av befordran.

– Det är klart. Vi arbetar för en myndighet och kan ju inte göra vad som helst. Det får inte bli för genomskinligt vad du egentligen håller på med, men om du bara håller skenet uppe och sköter det hela snyggt är chansen stor att du får ett guldkantat erbjudande som tack för hjälpen, om du förstår vad jag menar.

Det sämsta på internet

Väntan är över! Nu är den äntligen här! Syrrans grannes lista över det sämsta på internet:

Byggvaruhandlares webbsajter

De ser ut som hemsidor från 1994. De innehåller praktiskt taget ingen information. Deras värde för användarna är noll. Hur vore det med produktkataloger? Någon? Inte det? Vad gör ni på webben över huvud taget?

Det lysande undantaget är K-Rauta som faktiskt håller sig med en produktkatalog, trots att de har en fysisk butik. Grattis!

Rikspolisstyrelsens internetfilter

Inte bara misslyckas det helt med sitt syfte: att filtrera barnporr. Det missbrukas dessutom till att filtrera annan information.

En myndighet upprätthåller en hemlig censurlista, med webbsajter som väljs ut enligt hemliga kriterier, istället för att ägna sig åt sin kärnverksamhet: att faktiskt spåra upp brottslingar. Bra jobbat!

Spam

Du är inte det minsta intresserad av penisförstoring och har inga potensproblem. Ändå badar du i reklam för MegaDik och Viagara. Varje dag. Hela tiden. Det måste finnas ett uppdämt behov någonstans. Ett enormt sådant.

Upphovsrättsindustrin

Skivbolagen har problem. Stora problem. De kan inte sälja sin produkt längre. Det har visat sig att det finns billigare och effektivare sätt att transportera musik än att skicka runt plastbitar.

Man kan skicka runt musiken på internet. Nästan gratis kan man skicka den. Det gör skivbolagens kunder. Eller före detta kunder snarare, för det går förstås inte att köpa musiken på nätet. Eller det går. Till ett alldeles för högt pris och i konstiga filformat med en massa restriktioner.

Skivbolagen hade kunnat tjäna massor av pengar på att sälja musik till rimliga priser i format som människor vill ha, men istället vägrar de.

De vill kontrollera internet istället.

Registrera dig för att gå vidare

Du vill handla på nätet. Du vill desperat göra av med dina pengar i en webb-butik. Men det går inte. Åtminstone inte utan problem. Du måste registrera dig och skaffa ännu ett användarnamn och lösenord som du aldrig kommer att komma ihåg eller använda igen.

Webbteve

Det är som heroin för massmedier. Alla skall göra webbteve. GP gör webbteve, Aftonbladet gör webbteve, Expressen gör webbteve. Det spelar ingen roll vad det handlar om eller om det tillför något. Rörlig bild och ljud is the shit!

Det skall vara fan att lyssna på musik samtidigt som du surfar eller att smygläsa nyheterna på jobbet, för nu jävlar HÖR ALLA TYDLIGT VAD DU HÅLLER PÅ MED! HALLÅ! HÄR ÄR EN SOM KOLLAR PÅ TEVE PÅ JOBBET! ÄR DET OK?

Bloggar, bloggar, bloggar

Allvarligt talat. Människor har alldeles för lite att göra. Men vad värre är: De har alldeles för lite att säga. Och de har alldeles för lite förstånd för att inte skriva om det.

Räcker det inte med att sabotera kollegornas fikastund? Måste alla andra människor också drabbas?

Nannyfiltret

Alla storföretag med självaktning har det. Ett alldeles eget internetfilter. Så att du inte sitter och läser på fel webbsidor när du vill slacka bort en stund på jobbet. Du är ju där och arbetar och skall därför bara läsa arbetsrelaterat material: Aftonbladet men inte flashback. Slashdot men inga bloggar, Golfsajter men inte Syrrans granne

ADSL

Det måste vara världens sämsta sätt att komma åt internet. Till att börja med ägs all koppartråd till alla bostäder av Telia. De låtsas visserligen att det är en helt separat verksamhet genom att sköta verksamheten i ett bolag de kallar Skanova, men det gör uppenbarligen ingen skillnad för bakom kulisserna är det gammal skön 50-talsbyråkrati i sann Televerket-anda.

Först beställer du ADSL hos någon operatör. Om du har tur får du veta att det faktiskt går att leverera ADSL till din bostad med en inte helt orimlig hastighet.

Sedan väntar du åtta veckor. Åtta veckor är vad det tar för Skanovas tekniker att åka ut till telestationen och installera ett modem. Om de ens installerar något. Jag tippar på att allt är installerat och att det bara är att aktivera. Efter åtta veckor alltså.

Sedan, när du väntat åtta veckor och några dagar till får du ett brev från din internetleverantör där de meddelar att det tydligen inte gick att leverera ADSL till din bostad, eftersom någon annan utrustning tydligen var ansluten när du beställde. Men du kan alltid beställa igen och vänta åtta veckor till…

Facebook

Känns inte det här jävligt 2007?

The Pirate Bay vs. Parship

Att bli medlem på Parship är ungefär som att bli åtalad för medhjälp till upphovsrättsbrott:

Du får kopiösa mängder text att gå igenom innan det roliga ens börjar och i slutändan är det inte alls säkert att du trillar dit.

Plötsligt händer det!

Jag skall ärligt erkänna att jag hade gett upp om alliansen. Fredrik Reinfeldts prat i valrörelsen, om att inte jaga en hel ungdomsgeneration, har hittills visat sig var just bara prat.

Imorse höll jag därför på att ramla av stolen när jag läste vad moderaten Karl Sigfrid skriver på DN Debatt. Hela piratrörelsens argumentation framförd i Dagens Nyheter av en moderat.

Det kanske håller på och händer något i alla fall.

Läs mer hos Idg.

Prince stjäl från skivindustrin

Artisten som tidigare gjort sig känd under namnet Prince har gjort skivindustrin rosenrasande genom att ge bort sin egen musik gratis. Nya skivan Planet Earth, som släpps först om en vecka, distribuerades igår gratis med brittiska kvällstidningen Mail on Sunday.

Inte bara stjäl Prince intäkter som rätteligen skulle tillfalla skivbolagen. Han tar dessutom betalt. Exakt hur mycket han tjänar på att sälja sitt stöldgods är i nuläget inte känt.

Prince hotar genom sitt agerande inte bara skivindustrins intäkter. Hans agerande sänder ut signaler till unga människor att musik skall vara gratis och ställer sig därigenom på piratkopierarnas sida.

Prince borde tänka till lite och inte vara så självisk. Det är inte alla som har råd att arbeta gratis. Konstnärer och musiker har faktiskt rätt att få betalt för sitt arbete. Genom att vänja människor vid att musik skall vara gratis äventyras försörjningen för konstnärer och artister och vi riskerar att i framtiden få ett mycket urarmat kulturutbud.

Skäms!

Henrik Pontén får polisbefogenheter

I framtiden får upphovsrättsindustrin polisbefogenheter och kan kräva ut ditt namn och adress direkt av din internetoperatör. När räkningen kommer är det bara att betala, vare sig det är du som är fildelat eller inte. Någon domstolsprocess lär du inte ha råd med och även om du skulle ha råd är dina chanser att vinna ett civilmål mot ett multinationellt företags advokater försvinnande små.

Uppgifterna om vem som har vilken adress på internet är idag belagda med sekretess. Endast efter beslut av åklagare får uppgifterna lämnas ut och bara om det finns misstanke om brott som ger minst två års fängelse. Den som hävdar att du brutit mot upphovsrätten måste alltså gå den ordinarie vägen, via polis, åklagare och rättsväsende. Om du blir åtalad har du rätt till advokat och du riskerar inte att få betala hela rättegången själv.

Men nu vill regeringen annorlunda. I en promemoria baserad på EU:s Ipred-direktiv föreslås att upphovsrättsinnehavarna själva skall få agera polis. Efter beslut i domstol skall din internetoperatör tvingas lämna ut ditt namn om du eller någon annan anses ha begått intrång i upphovsrätten.

I praktiken blir du rättslös. Om ett stort amerikanskt mediebolag bestämmer sig för att du gjort intrång i deras upphovsrätt kan de få ut ditt namn direkt från internetoperatören. Därefter kan de skicka en räkning på vad de tycker intrånget är värt. För dig är det bara att betala, oavsett om du verkligen är skyldig eller om det är någon annan som stulit din identitet.

Identiteter kan nämligen förfalskas. Det händer hela tiden. Nätverk och datorer kan hackas. Det händer också hela tiden. Datorer kan användas av fler än en personer. Det händer definitivt hela tiden. Det kan finnas massor av potentiellt skyldiga personer bakom en internetadress Men facit hittills är att domstolarna inte verkar förstå. Eller så bryr de sig inte om vem som faktiskt är skyldig. De ”bevis” som krävs för att fälla någon för upphovsrättsbrott genom fildelning har hittills inskränkt sig till skärmavbildningar och åklagarsidans egna utsagor om hur ”bevisen” tagits fram. Att knyta bevisen till någon person verkar över huvud taget inte nödvändigt för fällande dom.

Detta gäller i brottmål alltså. Mål där det skall vara bevisat ”bortom varje rimligt tvivel” att du är skyldig för att du skall fällas.

När du står där med en faktura från en multinationell mediejätte gäller andra regler. Att bestrida en fordran är ett civilmål och plötsligt måste du bevisa att du är oskyldig för att ha en chans. Den multinationella mediejätten har ju bevis för att du är skyldig. Bevis som har visat sig räcka i brottmål. Du är garanterat rökt för hur du än anstränger sig kommer motståndarsidan att ha fler och dyrare advokater än du.

Det är bara att betala och hoppas att du slipper åka dit fler gånger. För det lär inte vara billigt.

Vad jag inte kan förstå är varför, först en röd och nu en blå regering vill göra svenska folkets rättslösa mot multinationella bolag.

Läs även:

Rikspolisstyrelsen ett hot mot demokratin

Rikspolisstyrelsen ägnar sig åt fullständigt godtycklig censur av internet under sken av att bekämpa barnpornografi på internet. Deras agerande hotar yttrande- och informationsfriheten och är ett hot mot demokratin. Det hotar också att fullständigt rasera arbetet med att motverka spridning av barnpornografi via internet.

Enligt Stefan Kronqvist vid Rikspolisstyrelsen distribueras barnporr via Pirate Bay och man har därför beslutat blockera den. Detta är inte sant. The Pirate Bay är en sökmotor som distribuerar länkar och visst, vissa av dessa länkar kan tänkas peka till barnpornografiskt material. Genom åren har detta faktiskt förekommit vid ett tiotal tillfällen. Vid samtliga tillfällen har länkarna, torrent-filerna, plockats bort efter att de ansvariga fått kännedom om dem.

Om det vore sant som Stefan Kronqvist säger, att the Pirate Bay distribuerar barnporr, skulle polisens första åtgärd vara att beslagta servrarna och inleda förundersökning om barnpornografibrott. Så har inte skett.

Redan tidigare har vi tyvärr sett att Rikspolisstyrelsen verkar mer intresserad av att blockera webbsajter än att faktiskt utreda och beivra barnpornografibrott. Polisen har tidigare blockerat anti-copyright-sajten kopimi.com, eftersom man bedömde att sajten distribuerade barnpornografiskt material. Vad man däremot inte gjorde var att inleda en förundersökning om barnpornografi. Efter klagomål konsulterade polisen åklagare som kunde konstatera att ingen brottslighet förekom.

Det verkar alltså som om den svenska polisen är helt ointresserad av att faktiskt utreda och beivra barnpornografibrott. Däremot visar man ingen som helst återhållsamhet när det gäller att på mycket lösa grunder censurera webbsajter med hjälp av barnpornografifiltret som används av ett flertal stora internetoperatörer.

Jag vet inte hur Stefan Kronqvist tror att Rikspolisstyrelsen skall kunna upprätthålla något som helst förtroende hos allmänheten när man visar prov på så fullständig brist på omdöme?

Rikspolisstyrelsen ägnar sig genom sitt agerande åt fullständigt godtycklig censur värdig vilken diktatur som helst.

Rikspolisstyrelsen är ett hot mot demokratin.

Läs också:

Så undviker du polisens censur

Med anledning av polisens beslut att censurera the Pirate Bay har frågan om att byta namnserver blivit högaktuell.

På projo’s blog hittar du information som kan vara användbar om du vill fortsätta att själv bestämma vilken information du vill ta del av på internet.

Läs mer:

Så enkelt censureras the Pirate Bay

I torsdags skrev syrrans granne om censuren av internet som blir ett alltmer påträngande hot. Att det skulle ta mindre än en vecka innan denna fråga åter aktualiserades var det nog ingen som trodde.

Polisen hävdar att det förekommer barnpornografiskt material på the Pirate Bay. Vad det betyder i verkligheten är att det finns länkar på the Pirate Bay till var man kan ladda ned barnpornografiskt material. Eller, polisen påstår det i alla fall. Det finns inga lagliga möjligheter att kontrollera om det stämmer. Inte för journalister och inte för någon annan heller.

Eftersom dessa länkar finns på the Pirate Bay hotar polisen nu med att föra upp den på listan över sajter som distribuerar barnpornografiskt material. Detta skulle i så fall innebära att hela sajten i praktiken försvinner från internet i Sverige genom internetoperatörernas censur.

Vi har alltså en situation i Sverige där polisen egenmäktigt kan censurera internetsajter genom att påstå att där distribueras barnporr. Det här är ett skolexempel på varför det inte är en bra idé att låta myndigheter och enskilda företag styra vilken information vi får respektive inte får ta del av. Det finns nämligen ingen gräns för vad som kan tänkas behöva censureras för att hindra att det ena eller det andra att nå medborgarnas datorer, vare sig det rör sig om barnporr eller terroristers propaganda.

Om vi skall resonera som rikspolisstyrelsen kan vi lika gärna börja spärra andra sökmotorer som till exempel Google. Där finns säkerligen världens största samling av barnporrlänkar.

Det är bara en tidsfråga innan någon försöker manipulera dina sökresultat på nätet. Eller varför inte sajternas innehåll?

Är det ok? Är motverkandet av spridning av barnporr ett värde överordnat allt annat i samhället? Är det viktigare än yttrandefrihet, rätten till ett privatliv och demokratin själv?

Läs mer:

Nederlag för den gamla världen

Det ser mörkt ut för internethatarna i den gamla världen. Efter att Hovrätten för västra Sverige fastställt domen på 80 dagsböter, för en 45-årig boråsare för att han delat ut fyra musikfiler blir det svårt för polisen att utreda upphovsrättsbrott på nätet.

En villkorlig fängelsedom, som åklagaren krävt, hade underlättat fildelarjakten för polisen genom att det högre straffvärdet möjliggjort husrannsakan och andra tvångsåtgärder. Efter att straffet nu fastställts till böter i ännu en instans blir det ingen insamling av bevis i fildelares bostäder. Inte heller får internetoperatörerna lämna ut ip-adresser till polisen.

Kriminellt använda YouTube i Sverige

Jag antar att upphovsrättskramarna jublar nu när YouTube stäms på sju miljarder kronor. Artisterna måste ju ha rätt att försörja sig brukar det heta och det förstår man ju att Viacom blir arga när YouTube bara stjäl sju miljarder kronor sådär.

Men det var inte det som var poängen, utan tanke som slog mig när jag insåg vilka mängder upphovsrättsskyddat material som ligger på YouTube, utan upphovsmännens tillåtelse. Det verkar inte som om någon tänkt på det men allt detta material är det kriminellt att titta på om man befinner sig i Sverige.

Det var ju det som hände vid den senaste större reformen av upphovsrättslagstiftningen i Sverige. Det blev straffbart inte bara att tillgängliggöra materialet utan också att ta del av det.

Det skapar givetvis utrymme för en hel del nya, spännande polisutredningar, där man först lurar offret, till exempel någon framstående antipiratjägare, i fällan med ett mail av typen: ”kolla på den här vansinniga grejen på YouTube” och sedan, så fort offret på något sätt bekräftar att han eller hon tagit del av klippet, polisanmäler vederbörande.

Ni vet lika väl som jag vilka som förtjänar att åka dit för det här. Glöm inte att underrätta medierna.