Humor

Efter förvirringen – nu byter statsministern namn

Efter förvirringen tidigare under dagen, gällande statsminister Fredrik Reinfeldts partitillhörighet, har han nu bestämt sig för att byta namn, till FRAdrik Reinfeldt

– Jag vill undvika att väljarna blir förvirrade och röstar på fel parti i höst. Därför gör jag det här nu, för att tydliggöra att det är jag och ingen annan som ligger bakom FRA-lagen, säger statsministern i ett pressmeddelande nu ikväll.

Fredrik Reinfeldt ska under eftermiddagen ha varit i kontakt med Skatteverket för att försöka få ärendet avslutat före helgen. I vilket fall som helst kommer statsministern själv att börja använda sitt nya namn redan under morgondagen.

Noterat

I’m not quite dead yet…

…även om jag börjar tvivla på att det här med data är något att sysselsätta sig med.

Långt härligt jullov med massor av tid att fixa det där som du länge gått och tänkt på men inte hunnit med.

Det är i alla fall vad du tror.

Sedan börjar du pilla.

Ja, först firar du jul i flera dagar, men sedan, när julmaten är uppäten och klapparna instuvade på sina respektive platser, då börjar du.

Sedan går det inte riktigt som du tänkt dig och plötsligt har plötsligt flera dagar gått åt till att försöka förbereda det där du egentligen skulle göra, så att du faktiskt kan börja.

Jag ska inte tråka er med detaljer utan bara konstatera att jag är styrkt i min uppfattning att Apple är det nya Microsoft och att man aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig någonsin ska ta i någon hårdvara som det står Apple på. Inte ens med tång.

En Macbook fungerar säkert alldeles utmärkt för ”vanliga användare”, vad nu det är, men om man sätter en rosett på en bajskorv så är den fortfarande en bajskorv. Att det ser bra ut förändrar inte faktum att det som döljer sig under ytan är en illaluktande brun korv.

För övrigt anser jag att FRA-lagen måste rivas upp. Gör om! Gör rätt!

Noterat

Hemköps egen FRA-lag

På Hemköp är de arga minsann. Så arga att de infört sin alldeles egen variant på FRA-lagen.

Nu ska mjölet kollas! Alla kunder ska visa upp sina väskor så att personalen kan kontrollera att det håller den rätta, vita kulören.

Ja, kunderna alltså. De som köper mat i affären. De ska kollas. Den som stjäl lär ju inte visa upp väskan, eller ens ha en väska med sig.

Det funkar lite som FRA-lagen. Alla ska visa upp sin påse så att en statlig myndighet kan kontrollera att mjölet är vitt. Det gör ju inget. Ingen som har vitt mjöl har något att dölja.

Nästa steg är att den som inte har någon påse med sig att visa upp automatiskt är misstänkt. Hos Hemköp är man ju uppenbarligen en tjuv om man inte har någon påse eller väska att visa upp och analogt måste ju den som försöker undvika FRA:s granskning vara skum.

På det sättet är ju Hemköps tilltag ganska praktiskt. Det plockar ned FRA-frågan på jorden och visar vad det handlar om – att den som har rent mjöl är den enda som egentligen har något att förlora på allmän övervakning.

Skillnaden är ju att jag kan välja att inte handla på Hemköp. Jag kan handla på ICA istället. Eller Coop. Det är fortfarande tillåtet. Men jag kan inte välja bort FRA. Det finns ingen alternativ infrastruktur jag kan använda, som FRA inte kommer åt.

Därför är FRA:s övervakning skadlig för hela samhället medan Hemköps lilla påhitt bara är skadligt för dem själva. Till slut är det väl bara tjuvar som bryr sig om att gå dit. För den som har smutsigt mjöl i påsen är den som verkligen inte har något att förlora.

Humor

Här är FRA:s nya avlyssningsvapen

De ska avlyssna hela internet. 1 september nästa år kopplas kablarna in till FRA:s avlyssningsnätverk och staten får tillgång till all elektronisk kommunikation i Sverige.

Men FRA kan inte bara se vad du skriver i din epost och höra vad du säger i telefon. Vi har kommit över hemliga handlingar som visar att Försvarets radioanstalt har långt gångna planer på en apparat som kan avslyssna vad du tänker. Vi har också kommit över bildmaterial som visar en tidig prototyp under utprovning.

Vi har utan framgång sökt FRA:s generaldirektör, Ingvar Åkesson, för en kommentar.

Noterat

Välkommen till Sovjetunionen!

Det är lördag. Jag går på stan. Det gör alla andra också. Det är lönehelg. Och Helloween. Det är fullt med folk och full rulle i alla butiker.

Jag får stå i kö. Varje gång jag ska handla något får jag stå i kö. Det är inte så konstigt. Alla är ju ute. Det finns ingen kapacitet för att helt eliminera köerna, så jag står där.

Men inte så länge. Jag kanske får stå i kö tre minuter, högst. Sen är jag klar. Detta gäller alla butiker.

Alla butiker utom en. För jag vill köpa öl också. Jag har ett helt skåp fullt med sprit hemma och åtskilliga flaskor vin, men ikväll vill jag dricka öl. Så jag får gå till butiken. Den statliga monopolbutiken får jag gå till. Ni vet den där statliga monopolbutiken som stänger tre på lördag. Om man har tur. Har man otur stänger den två. Men den här stänger tre.

Och här upphör plötsligt naturlagarna att gälla, för här får jag stå i kö för att komma in i butiken. Inte i en minut eller två. Inte i tre heller. I tio minuter får jag stå i kö för att komma in.

Och vi står där som en skock får och väntar på att få köpa vår älskade sprit på vårt älskade systembolag. Vi står där för att… Ja, varför står vi där egentligen? Det är för att någon annan anser att det är bra för att vi står i den där kön. Vi vet inte vårt eget bästa (och vårt eget bästa är att stå i kö i tio minuter helt i onödan) och därför får vi inte bestämma själva.

Efter tio minuter får jag faktiskt komma in i butiken och köpa min hett eftertraktade öl. Och nu kommer det intressanta. Jag köper mer öl än jag tänkt göra av med. Jag gissar att det blir ungefär 40 procent mer. Inte för att jag egentligen tror att jag kommer att vilja ha så mycket öl ikväll, utan på grund av monopolet.

För om jag inte köper extra öl nu kanske jag står utan sen. Ikväll. Inatt. Eller imorgon. Vad fan vet jag, men i Sverige gör man ju säkrast i att alltid ha ett rejält lager öl hemma. Och vin. Och sprit. För man vet ju aldrig när man vill ha en öl eller en grogg, men jag kan tala om att det ytterst sällan sker under de tider då Systembolaget är öppet. Då är det nog mest alkoholister som tar sig en grogg.

Vi har alltså ett statligt monopol här i Sverige vars syfte är att jag ska dricka mindre och konsekvensen är att jag köper mer öl än jag tänkt dricka. Jag kommer antagligen att dricka mer också. Jag kommer i alla fall att ta med mer till festen. Ifall. Man vet aldrig. Det enda man vet är att Systembolaget kommer att vara stängt när det händer, om det händer.

Sen, bara för att roa mig lite till, anlitar jag ett annat monopol, nämligen det kommunala bussmonopolet. Det går otroligt nog en buss från stan hem till mig. Jag kan åka buss hem på 20 minuter och jag behöver inte ens byta.

Om man nu ska kalla det en buss. Det liknar mer en boskapstransport. Det är trångt på den där bussen. Trångt och obekvämt är det och har varit så länge jag kan minnas. I en normal marknadssituation hade det inneburit att fler och rymligare bussar köpts in och satts i trafik, så att det blev mindre trångt istället.

Men det här är ingen normal verkamhet. Det är en skattesubventionerad monopolbuss. Då gäller inte regeln att många resenärer gör att du kan skaffa fler bussar. Istället gäller tvärtomregeln att ett större antal resenärer ökar förlusten för verksamheten. För vi betalar ju bara en del av vad det kostar att köra den där bussen.

Om 100 personer betalar 10 kronor var för att åka med en buss som är till hälften skattefinansierad får bussbolaget in 1000 kronor för biljetterna och 1000 kronor måste skjutas till från skattepengar. Om plötsligt 100 personer till får för sig att ta bussen ökar intäkterna visserligen till 2000 kronor, men det innebär också att dubbelt så mycket, 2000 kronor, måste skjutas till från skatten.

Det är ju inte ett framgångsrikt sätt att bedriva verksamhet. Det är tvärtom ett ganska dumt upplägg, i synnerhet om man vill att fler ska ta bussen. Det vore katastrofalt om fler tog bussen. Det bästa vore om ingen tog bussen. Det skulle vi spara massor av skattepengar på.

Nu ska jag strax åka med den skattefinansierade bussen igen. Den kommer att vara väldigt tom. Att köra tomma bussar är ingen bra idé, men det gör vi ändå. Det hade varit mer rationellt att låta folk åka taxi för 20 spänn.

Det hade vi kunnat göra. Om vi inte hade bott i Sovjetunionen.

För övrigt anser jag att FRA-lagen måste rivas upp. Gör om! Gör rätt!

Noterat

Piraterna är politikens slime

Om någon hade berättat för mig 2005 att jag inom ett år skulle vara en engagerad politisk aktivist hade jag antagligen betraktat den personen som rubbad, och inte på något bra sätt heller. Det var helt enkelt en löjlig tanke, att jag skulle lägga en massa tid och pengar på att kämpa för politiska frågor på gator och torg. Fullständigt otänkbart faktiskt.

Sedan hände något.

Plötsligt fanns det ett parti. Ett litet menlöst underdogparti startat av vad man nog måste betrakta som datornördar fanns plötsligt. Tre frågor hade partiet på sitt program. Det var inte många frågor det, men det var viktiga frågor och framför allt var det rätt frågor.

Egentligen hade det nog hänt ganska länge. På ett mer eller mindre undermedvetet plan hade något hållit på att hända länge, inte bara i mitt, utan i mångas huvuden. Frågorna fanns där och bara väntade på att bli formulerade och plötsligt var de formulerade på en webbsida.

Nio månader kvar till riksdagsvalet. Då uppstår ett parti. Fullständigt vansinnigt. Fast värre ändå, för i fem månader satt rätt många och sov.

Sedan bestämde sig polisen för att tömma ett webbhotell i jakten på en, vid det här laget välkänd sökmotor för torrent-filer. Det var inte bara jag som blev medlem just då. Det var ett uppvaknande.

Sedan ritade jag några affischer. Och några till. Det blev ett 20-tal affischer i A3-format som jag var ganska nöjd med. Jag tror att de var ganska uppskattade.

Plötsligt hade jag lagt flera tusen kronor på att trycka affischer och flygblad och vid det här laget kan man ju börja undra vad som gått snett med att inte vara politisk aktivist.

Sedan var jag plötsligt en av de där som traskar stan runt och sätter upp affischer.

Plötsligt hade jag rätt många kartonger med valsedlar hemma också, som distribuerades över hela Göteborg. Jag tapetserade bilen med dem. Det måste ha sett ganska konstigt ut men vad gör man inte för att synas?

Någonstans på sluttampen, alldeles för sent egentligen, dök det upp en gigantisk laddning foldrar i fyrfärg och sedan stod jag plötsligt ute på gator och torg och kämpade för politiska frågor.

Nu är jag en sån där som tycker att det är en bra idé att åka upp till Stockholm för att frysa arslet av mig på en demonstration. Det betraktar jag numer som väl använd tid.

Det är ju någonting som inte stämmer bara, för enligt den gängse bilden skulle jag ju gjort det här för sådär 20 år sedan, när jag var ung och energisk. Jag kunde varit en sån där förvirrad tonåring som gammelpartierna bara längtar efter att få fånga i sitt garn och lotsa rätt i tillvaron. Men det gick ju inte. Jag var alldeles för bångstyrig för att kunna ledas rätt. Jag är uppenbarligen fortfarande alldeles för bångstyrig.

Det måste vara här som gammelmedia och gammelpartierna har begått sitt stora misstag. De har hela tiden utgått från att FRA-motståndarna är den vanliga skocken bråkiga ungdomar som snabbt och enkelt skall tystas ned och fås att tänka på något annat.

Det är klart att man kör åt helvete då, när man använder en taktik anpassad för 15-åringar för att bekämpa en rörelse där en stor del av de ledande personerna är 30+. Ingenting av det man tänkt sig som motmedel fungerar. Ja, i själva verket är det tveksamt om det finns något motmedel över huvud taget som fungerar.

Det kan inte vara roligt att vara partistrateg när man plötsligt upptäcker att man missat en hel generation, ja ett helt folklager med engagerade människor som både har mål och medel att få debatten dit de vill och att man dessutom gett dem debattsegern gratis genom att först försöka köra över dem med lagstiftning för att sedan sedan, när det misslyckats, ge dem hela sommaren att vässa sina argument i fred.

Allt det här skulle inte hända. Jag skulle inte bli politisk aktivist och FRA-frågan skulle aldrig få någon uppmärksamhet. Men det hände ändå, eftersom gammelpartierna helt enkelt inte klarade att hålla fingrarna i styr. De var tvungna att peta i allt och genom sin klåfingrighet väckte de björnen. Och han har inga som helst planer på att gå i ide igen på ett bra tag.

Vi är många. Vi är i alla åldrar. Vi kommer från alla politiska läger. Vi är bildade. Vi är experter på att kommunicera. Vi har tid ork och resurser och vi har en gemensam dagordning. NI kan försöka tiga ihjäl oss, men vi kommer att fortsätta prata. Ni kan försöka splittra oss men vi kommer bara att omgruppera. Ni kan försöka krama ihjäl oss men vi kommer bara att slippa ut mellan era fingrar.

Vi är som slime. Ett kladdigt, lila slime. Ni kan försöka peta tillbaka oss i burken men det kommer inte att gå. Vi tänker inte lyda.

Riv upp! Gör om! Gör rätt!

Humor

Efter FRA-lagen: Nu ska posten skannas

FRA-lagen som hastades igenom riksdagen i de sista skälvande timmarna innan sommaruppehållet ger Försvarets Radioanstalt att tjuvläsa din epost, lyssna på dina telefonsamtal och kartlägga dina sociala kontakter och övriga förehavanden.

Men det är inte nog. Trots sina långtgående befogenheter kommer i stort sett all information som skickas med papperspost även i framtiden att undgå FRA:s informationstrål.

För att råda bot på detta problem och bistå FRA i övervakandet av människors kommunikation har syrrans granne som första redaktion i Sverige beslutat sig att börja skanna all inkommande post, och skicka filerna vidare till FRA.

– Vi vill dra vårt strå till stacken. När det gäller skyddet mot yttre hot är alla medel tillåtna. Det här är ett enkelt sätt för oss att hjälpa FRA, säger Kurt Oskarsson, postmästare hos syrrans granne.

Skanningen och den övriga hanteringen av kommunikationen med FRA kommer att ligga i ett separat bolag, kallat Försvarets brevanstalt, FBA. Genom ett specialavtal med Telia kommer FBA att kopplas upp mot FRA:s samverkanspunkter till extra förmånligt pris.

Verksamheten tjuvstartade redan förra veckan och inom en månad planerar FBA att börja erbjuda sina tjänster till andra företag. Kurt Oskarsson hävdar att tjänsten i stort sett kommer att sälja sig själv.

– Kunderna slipper all pappershantering. Posten skannas av oss och levereras elektroniskt, till en låg kostnad. Samtidigt gör vi en samhällsinsats genom att kopiera hela skiten till FRA. Med den här tjänsten blir alla vinnare, säger Kurt Oskarsson.

Vill du också få din papperspost skannad och automatiskt kopierad till FRA? Kontakta redaktionen och begär en offert så kan du också, genom FBA, bli en del i FRA:s övervakningsnätverk.

Noterat

Fp vill utsätta Sverige för större risker

Först gick Allan Widman ut och försvarade FRA-lagen, som han och de andra FRA-kramarna menar behövs för att skydda Sverige mot ”yttre hot”.

Idag går han ut och propagerar för utökat svenskt deltagande i Nato.

Att karln är folkpartist i själ och hjärta lär det ju inte råda någon tvekan om. Först vill han skydda sverige mot ”yttre hot” och därefter vill han omedelbart vidta åtgärder som, om något, lär spä på detta yttre hot, i den mån det nu över huvud taget existerar.

Man kan ju knappast anklaga mannen för att vara konsekvent i sitt agerande.

Apropå någonting helt annat så verkar folkpartiet numer ha allierade inom LPGA-touren. Där har det nämligen rests krav på att deltagarna skall genomgå ett obligatoriskt språktest för att få spela.

Humor

Efter namnskandalen: Nu byter syrrans granne namn

Syrrans granne – på svenska ett helt oskyldigt, humoristiskt namn på en blogg. Men hur ser det ut på engelska? Dagens avslöjande om hur Skandiabanken diskriminerar kunder med arabiskklingande namn har fått redaktionsledningen för syrrans granne att reagera. Nu snabbutreds en namnändring för bloggen.

– Det har ju framkommit med all önskvärd tydlighet idag att vad du heter kan ha väldigt stor betydelse för dina möjligheter att agera i samhället. Det verkar ju inte finnas några gränser längre för hur du kan bli diskriminerad av USA och EU bara på grund av ditt namn, säger chefredaktör Fredrik Moberg

Inget nytt namn är bestämt ännu, men helt klart är att ”syrran” i syrrans granne skall bort. Det klingar alltför likt det arabiska namnet Syrràhn.

– Vi vet inte än. Det kan bli Nilssons granne eller Larssons granne. Vårt nuvarande namn är ju kört ändå. Det viktiga är att vi inte heter något som låter misstänkt för en amerikan. Vi vill ju inte fastna i amerikanernas nät, eller få vår epost utsorterad för granskning av FRA.

Noterat

FRAdar berättar ifall du avlyssnas

I rymden kan ingen höra dig skrika. Ifall du inte skriker i cyberrymden förstås, för då kan FRA höra dig. Eller kan de?

Bahnhofs FRAdar, som presenteras idag skall kunna tala om för dig om din trafik kan avlyssnas av FRA.

Inom kort planerar vi på redaktionen att kunna introducera SGradar – En plugin som avslöjar om syrrans granne vet vad du tänker på.

Noterat

Med humorn som vapen mot FRA-lagen

FRA-frågan må vara tråkig. Träig, torr, teoretisk och riktigt trist är den, men ack så viktig. För tänk hur tråkig och miserabelt livet kan bli i det samhälle som godtar FRA-lagen.

Men det är inte bara FRA-frågan som är tråkig. Betrakta en genomsnittlig FRA-förespråkare. Vad ser du? En optimist? Någon som ser framtiden an med tillförsikt? Någon som ler? Ser du över huvud taget en tillstymmelse till gnista i den där människan?

Det är inga roliga människor som förespråkar FRA-lagen. De är tråkiga, allihop. De är tråkiga och gravallvarliga, och de saknar fantasi.

De saknar fantasi nog att föreställa sig något annat än sitt perfekta kontrollsamhälle. Ja, de saknar till och med fantasi nog att föreställa sig kontrollsamhället, för det kontrollsamhälle de föreställer sig har ingenting med verkligheten att göra. Det har historien visat, gång på gång.

Här har vi vårt stora problem och samtidigt vår stora möjlighet. Vi måste visa att det finns ett bättre alternativ. Ett samhälle utan FRA-lagen, som präglas av optimism, framtidstro och glädje. Ett roligare sämhälle helt enkelt, än tomhylsans, Åkessons och Odenbergs dystra Stasi-kopia.

Fortsätt göra motstånd, höj volymen, låt alla få veta vad övervakningssamhället innebär, men framför allt, peka på det positiva alternativet, visa glädje i ditt motstånd och använd humorn som vapen. Det skall vara roligt att vara motståndare till FRA-lagen och det skall vara roligare att följa FRA-motståndarnas satir och mothugg än att ta del av förespråkarnas ständiga upprepningar.

Det är med stor glädje och tillförsikt som jag nu officiellt startar höstterminen här på bloggen. Det kommer att bli en spännande höst med mängder av nya dumheter och annat kul, en hel del nedslag i debatten och förstås mängder av FRA-satir. Slackerprosa helt enkelt, såväl på längden och tvären som på diagonalen.

Jag heter Fredrik Moberg och det är med glädje jag tackar nej till FRA-lagen.

Noterat

FRA-lagen: Hur skall det gå till, rent praktiskt?

Sydsvenskan rapporterar om kostnaderna för FRA-lagen, och då handlar det inte om den halva miljard kronor skattepengar myndigheten bränner per år i dagsläget utan om operatörernas kostnader för att ansluta sig till FRA:s samverkanspunkter, som för övrigt ingen verkar veta var de kommer att hamna.

Men det är förstås bara förjan på problemen för FRA. All den där utrikestrafiken som skall filtreras av myndighetens superdator måste naturligtvis först och främst transporteras dit. (Jag är säker på att Oscar Swartz skrivit om det här, men kan inte hitta inlägget. Hjälp, någon?) Till Lovön. Lägg samman all bandbredd som finns tillgänglig mellan Sverige och utlandet och multiplicera med två. (Det går ju trafik både in och ut.) Då får du en antagligen ganska ansenlig siffra, typ i nivå med rikets totala internet-trafik. Denna trafik skall alltså transporteras genom någon typ av nätverk, till FRA:s superdator på Lovön.

Det är nu som jag blir lite tveksam för såvida inte den där nätkapaciteten finns redan idag så måste den väl byggas och det tar väl tid och kostar väl pengar?

Jag bara undrar alltså. Vad är det som skall kopplas in 1 oktober 2009? Var skall det kopplas in och hur i helvete skall trafiken transporteras? Och vad kommer det att kosta? Jag har dessvärre inga reportrar att skicka ut, men Sydsvenskan kanske kan göra ett knäck på det. Om det nu anses intressant för läsarna att få veta hur galenskapen skall finansieras och gå till rent praktiskt.

På något sätt kommer du och jag uppenbarligen att få betala, kanske genom en avlyssningsavgift på interneträkningen.