Internet stänger för semester

Förhandlingarna drog ut på tiden, men sent igår kväll var detaljerna äntligen klara. Internet stänger för semester i tre veckor, med start 14 juli.

– Det är ett led i vårt arbete med att minska informationsstressen i samhället. Vi har beslutat att stänga internet för uppdatering, säger Stefan Olsson, svensk representant i ICANN.

Stängningen innebär att inget nytt innehåll kommer att publiceras. Beställningar på nya domäner som inkommer under perioden kommer inte att expedieras förrän i efterhand. Likaså kommer alla nybeställningar av webbhotell att läggas på kö.

– Vi gör det här främst för att människor skall få möjlighet att hämta andan och läsa ikapp. Vi vet att många känner sig översköljda av en störtflod och känner att de ligger efter. Samtidigt är det viktigt att innehållsproducenterna får chansen att ta ledigt utan att känna sig jagade av att alla andra uppdaterar, säger Stefan Olsson.

Rent praktiskt kommer stängningen att hanteras på så sätt att speciella filter installeras hos internetoperatörerna. Filtren kommer att stoppa all trafik som gäller ändringar eller tillägg webbplatser, men kommer att släppa igenom surftrafik och epost.

– Vi diskuterade ett tag att även stänga för epost, men någonstans får man dra gränsen. Vi kan ju inte hindra folk från att prata och skulle vi stänga epost får man även överväga att hindra folk från att ringa varandra, säger Stefan Olsson.

Långsamt supersnabbt bredband från Telia

Här surfar du snabbast i stan, för här finns en av Telias supersnabba surfzoner!

Att maxhastigheten är 54 Mbit/s, vilket inte är speciellt supersnabbt med dagens mått är tydligen inget problem. Det står ju supersnabbt på skylten!

Det är som om Telia pratar samma typ av nyspråk som FRA. Och moderaterna.

Tvärtomspråket…

Om vådan av att vara kund hos Eniro

Det skall vara fan att ha telefon, åtminstone om man driver företag eller ideell förening. Det spelar ingen roll vad du tar dig till. Du blir ändå aldrig av med dem.

Jag pratar förstås om Eniro. Du vet, katalogföretaget som återigen är aktuellt med sin årliga utdelning av döda träd.

Vad är det då med Eniro?

Jo, de ringer. Varje år ringer de. Två gånger ringer de. En gång ringer de för att sälja annonsplats i gula och rosa sidorna. “En annons måste du väl ha, förstår du! Och ett telefonnummer och adress i rosa sidorna också, så folk säkert hittar dig. Jodå, våra undersökningar visar att papperskatalogerna används ofta…”

Sedan, när du tackat ja till den där kataloguppgiften, för säkerhets skull, så ringer de från Eniro igen.

Det är ungefär här som den totala förvirringen brukar utbryta. Samma företag (egentligen koncern, men under samma namn, så det kan vi skita i) som nyss kontaktat dig för att du skall köpa annons i deras katalog kontaktar dig nu alltså igen för att du skall köpa annons i deras katalog.

Först ringer alltså säljare A från katalogföretaget och när du tror att du krånglat färdigt med det där för i år så ringer säljare B från samma katalogföretag, bara för att “Internet och papperskatalogen är olika verksamheter.”

Sedan tar det i och för sig inte slut där heller, för efter några månader ringer de igen och pratar länge och väl om att “ni kanske vill ha länk till hemsidan i alla fall vi har bjudit er på det i ett halvår de flesta vill ju ha länk på hemsidan” innan du får chansen att förklara för dem att du dels inte har tid att prata och att du dels slutat i styrelsen och kanske därför inte är rätt person att ringa till.

Kära Eniro, om ni nu varit så generösa att bjuda oss på en länk till hemsidan under ett halvårs tid kanske ni kan använda den länken till att kontrollera vilka som faktiskt sitter i styrelsen och därmed kan tänkas vara lämpliga att kontakta. Vore inte det smart? Eller är det alldeles för svårt för er?

Jag vet inte ens var jag skall börja med att räkna upp vad det är för fel på ett företag som:

  1. Ger ut papperskataloger
  2. Låter två olika säljare ringa samma kund för att sälja samma tjänst på två olika medier
  3. Håller sig med mänskliga redaktörer som sitter och väljer ut ”Sveriges bästa sidor” till ett manuellt uppdaterat länkindex

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Eniro är en bisarr rest från 1900-talet som av någon underlig anledning fortfarande inte hamnat på den historiska skräphögen.

World Wide Web – på papper

Ett företag som heter Eniro har kommit på något nytt. De har tagit en stor bit av internet och skrivit ut på papper som de sedan delar ut i människors trappuppgångar.

Meningen verkar vara att man skall kunna sitta och bläddra i den. Surfa planlöst om man så vill, som människor gjorde på 1900-talet när internet fortfarande var något nytt. Däremot verkar det helt saknas sökmöjlighet, så vi är inte helt övertygade här på redaktionen men vi skall i alla fall ge konceptet en chans.

Trycka miljontals kataloger och transportera runt med lastbil över hela Sverige. Varför har ingen kommit på det här förut?

Syrrans granne inför bloggläsningsavgift

Redan till hösten kan de första försöken med avgiftsbaserad bloggläsning komma igång. Åtminstone om syrrans granne får sin vilja igenom.

– Vi bloggare lägger ned mycket arbete på våra alster, men sedan är det en massa människor som bara laddar ned våra inlägg och läser dem utan att vi får ett öre i ersättning för våra alster. Som bloggare har man rätt att få betalt för sitt arbete, säger han i en kommentar.

Avgiften är tänkt att var frivillig och baserad på att ett program installeras på användarnas datorer. Programmet skall sedan rapportera vilka blogginlägg som läses av vem så att de insamlade pengarna kan fördelas rätt.

Syrrans granne säger sig redan ligga föra samtal med ett tiotal andra bloggare om ett samarbete. Förhoppningen är att få med sig en majoritet av bloggarna när försöket sätter igång.

– Jag hoppas förstås att alla större bloggar skall hänga på. Det kan bli svårt för läsarna annars att hålla ordning på vad de betalat för och inte.

Iden till bloggläsningsavgiften kom efter ett Stim presenterat ett liknande förslag för avgift på delning av musik. Syrrans granne tror att vi kommer att få se fler, liknande avgifter i framtiden.

– Nu är musikerna först ute och roffar åt sig av vad de kan. Vi är inte långt efter men jag tror att allt fler grupper börjar tröttna på att arbeta gratis. I framtiden lär vi inte få nöja oss med musikdelningsavgift och bloggläsningsavgift. Inom kort lär vi få se en filmdelsningsavgift och en dataspelsdelningsavgift, men sedan lär fler följa efter med avgifter för delning av datorprogram, poesi, roliga foton, YouTube-filmer. Sist men inte minst lär sökmotorföretagen vilja ta betalt för sin insats på nätet.

Det är en stor mängd avgifter och pålagor syrrans granne räknar upp. Han tror dock inte det blir några problem att få människor att betala.

– Kostnaden för att använda Internet kanske tiofaldigas men jag tror ändå att folk i grunden förstår att det inte går att jobba gratis och faktiskt vill göra rätt för sig. Vi som skapar allt innehåll på Internet måste också äta och bo någonstans.

Världens löjligaste produkt

Man har en Mac. Den har ett trådlöst nätverkskort. Ett trådlöst nätverkskort som man kan uppgradera till 802.11n. Så att det går skitfort jämfört med tidigare standarder.

Men tror ni då att Apple släpper en uppdatering till Mac OS X för detta? Nej, för vet ni vad Apple gör? Apple tar betalt för ett litet program som aktiverar n:et i datorn man redan betalt ganska mycket för.

Och vad tar då Apple betalt för detta? 200 spänn? En femhundring? Tusenlapp? Nej, Apple tar 17:95 för denna aktivering.

Apple administrerar alltså en mjukvara som säljs på deras webbplats för mindre än 20 spänn. På allvar alltså. Är det lönsamt? Täcker det ens bankavgifterna och försäljningsomkostnaderna? Är det fler än jag som tycker att det verkar fullständigt vettlöst?

Detta måste vara det löjligaste jag någonsin betalat för. Och inte går det skitfort heller för den delen. Dubbelt så fort. Vad hände med 300 mbit/s?

Det sämsta på internet

Väntan är över! Nu är den äntligen här! Syrrans grannes lista över det sämsta på internet:

Byggvaruhandlares webbsajter

De ser ut som hemsidor från 1994. De innehåller praktiskt taget ingen information. Deras värde för användarna är noll. Hur vore det med produktkataloger? Någon? Inte det? Vad gör ni på webben över huvud taget?

Det lysande undantaget är K-Rauta som faktiskt håller sig med en produktkatalog, trots att de har en fysisk butik. Grattis!

Rikspolisstyrelsens internetfilter

Inte bara misslyckas det helt med sitt syfte: att filtrera barnporr. Det missbrukas dessutom till att filtrera annan information.

En myndighet upprätthåller en hemlig censurlista, med webbsajter som väljs ut enligt hemliga kriterier, istället för att ägna sig åt sin kärnverksamhet: att faktiskt spåra upp brottslingar. Bra jobbat!

Spam

Du är inte det minsta intresserad av penisförstoring och har inga potensproblem. Ändå badar du i reklam för MegaDik och Viagara. Varje dag. Hela tiden. Det måste finnas ett uppdämt behov någonstans. Ett enormt sådant.

Upphovsrättsindustrin

Skivbolagen har problem. Stora problem. De kan inte sälja sin produkt längre. Det har visat sig att det finns billigare och effektivare sätt att transportera musik än att skicka runt plastbitar.

Man kan skicka runt musiken på internet. Nästan gratis kan man skicka den. Det gör skivbolagens kunder. Eller före detta kunder snarare, för det går förstås inte att köpa musiken på nätet. Eller det går. Till ett alldeles för högt pris och i konstiga filformat med en massa restriktioner.

Skivbolagen hade kunnat tjäna massor av pengar på att sälja musik till rimliga priser i format som människor vill ha, men istället vägrar de.

De vill kontrollera internet istället.

Registrera dig för att gå vidare

Du vill handla på nätet. Du vill desperat göra av med dina pengar i en webb-butik. Men det går inte. Åtminstone inte utan problem. Du måste registrera dig och skaffa ännu ett användarnamn och lösenord som du aldrig kommer att komma ihåg eller använda igen.

Webbteve

Det är som heroin för massmedier. Alla skall göra webbteve. GP gör webbteve, Aftonbladet gör webbteve, Expressen gör webbteve. Det spelar ingen roll vad det handlar om eller om det tillför något. Rörlig bild och ljud is the shit!

Det skall vara fan att lyssna på musik samtidigt som du surfar eller att smygläsa nyheterna på jobbet, för nu jävlar HÖR ALLA TYDLIGT VAD DU HÅLLER PÅ MED! HALLÅ! HÄR ÄR EN SOM KOLLAR PÅ TEVE PÅ JOBBET! ÄR DET OK?

Bloggar, bloggar, bloggar

Allvarligt talat. Människor har alldeles för lite att göra. Men vad värre är: De har alldeles för lite att säga. Och de har alldeles för lite förstånd för att inte skriva om det.

Räcker det inte med att sabotera kollegornas fikastund? Måste alla andra människor också drabbas?

Nannyfiltret

Alla storföretag med självaktning har det. Ett alldeles eget internetfilter. Så att du inte sitter och läser på fel webbsidor när du vill slacka bort en stund på jobbet. Du är ju där och arbetar och skall därför bara läsa arbetsrelaterat material: Aftonbladet men inte flashback. Slashdot men inga bloggar, Golfsajter men inte Syrrans granne

ADSL

Det måste vara världens sämsta sätt att komma åt internet. Till att börja med ägs all koppartråd till alla bostäder av Telia. De låtsas visserligen att det är en helt separat verksamhet genom att sköta verksamheten i ett bolag de kallar Skanova, men det gör uppenbarligen ingen skillnad för bakom kulisserna är det gammal skön 50-talsbyråkrati i sann Televerket-anda.

Först beställer du ADSL hos någon operatör. Om du har tur får du veta att det faktiskt går att leverera ADSL till din bostad med en inte helt orimlig hastighet.

Sedan väntar du åtta veckor. Åtta veckor är vad det tar för Skanovas tekniker att åka ut till telestationen och installera ett modem. Om de ens installerar något. Jag tippar på att allt är installerat och att det bara är att aktivera. Efter åtta veckor alltså.

Sedan, när du väntat åtta veckor och några dagar till får du ett brev från din internetleverantör där de meddelar att det tydligen inte gick att leverera ADSL till din bostad, eftersom någon annan utrustning tydligen var ansluten när du beställde. Men du kan alltid beställa igen och vänta åtta veckor till…

Facebook

Känns inte det här jävligt 2007?

Det sämsta på hela internet… *trumvirvel*

Relativt många är sysselsatta med att hitta det bästa på internet, för att dela ut priser och sådär.

Men vi gör vår egen grej. Vi har istället gått ut och letat upp det sämsta på hela internet. De absoluta bottennappen har vi hittat.

Vad är det då? Ja, det avslöjar vi inte nu, utan senare ikväll. Klockan 19:30 ikväll har du chansen att välja. Du kan antingen göra det du alltid gör 19:30, dvs titta på Rapport. Eller så kan du göra något helt nytt och läsa syrrans grannes tio i bottenlista för internet.

Välj själv!

Läs hela listan!

The Pirate Bay vs. Parship

Att bli medlem på Parship är ungefär som att bli åtalad för medhjälp till upphovsrättsbrott:

Du får kopiösa mängder text att gå igenom innan det roliga ens börjar och i slutändan är det inte alls säkert att du trillar dit.

Tio saker att testa när datorn krånglar

Vi vet alla hur det är. Plötsligt bara vägrar datorn fungera. Det susar i fläktarna och på ytan ser allting bra ut men ingenting fungerar. Men det finns hjälp att få! Med syrrans grannes tiopunktsprogram är du snabbt på banan igen.

  1. Kolla efter virus – Kanske inget revolutionerande tips, men oväntat många kör utan antivirusprogram och är du en av dem kan du vara säker på att burken snart kryllar av elakartad kod som gör sitt bästa för att förstöra.
    De flesta antivirusföretag erbjuder någon form av gratis virusscanner som du kan köra direkt från deras hemsida. Börja där och se vart det leder. Eller installera Avast. Det är gratis!
  2. Kolla efter spionprogram. Fler program än du tror installerar inte bara det du tror utan även någon form av spionprogram som kollar vad du gör och skickar information om dig till annonsföretag och spammare. Till slut tar de över helt.
    Programvaran Adaware från Lavasoft finns i en gratisversion som du kan ladda ned och använda hemma.
  3. Installera om skiten! Till slut blir det bara för mycket. Hur mycket du än rensar från virus och spionprogram hjälper det inte.
    Windows ruttnar. Det är ett faktum. I synnerhet om du håller på och installerar en massa program hela tiden. Det är inte meningen att du skall installera program på din dator. Den skall bara stå där och fungera.
    Mata in installationsskivan och låt den göra sitt jobb. Glöm inte att spara undan all musik och film du slangat ned först. Sååå roligt är det ju inte att sitta och leta på the Pirate Bay.
  4. Köp ny dator. Snabbt och lätt. Ut med det gamla och in med det nya. Vips har du en helt ny dator att sabba. Enjoy!
  5. Byt till Linux. Du slipper spionprogram. Du slipper virus. Åtminstone sådana du kan hitta och göra något åt. Du slipper också det mesta av alla gamla program du är van att använda. Och spel. Du slipper spel. Helt!
    Du får också chansen att ägna timmar åt att sitta, frustande av vrede, framför ett terminalfönster. För du vill ju utnyttja ditt fina grafikkort till fullo. Och din skärm. Och ditt tangentbord. Och gärna musen också.
    Sen får du lägga en massa tid på att installera patchar också. Något för den händige.
  6. Skrivmaskin – Du har en Remington. Den står i källaren. Trygg och säker mekanik som aldrig krånglar. Garanterat virusfri. Och allvarligt talat, du använder ju bara datorn till att skriva brev ändå. Glöm inte att köpa nytt Tippex för din gamla flaska, från 1992, har torkat ihop vid det här laget.
  7. Papper och penna – Till och med utan skrivmaskin klarar du dig. För det är ju trots allt vad man gör på sin dator. Skriver. Läsligt och ibland helt oläsligt. Men det som kommer ur skrivaren ser alltid lika snyggt ut. Skriver du för hand kan du välja själv. Inga drivrutiner att konfigurera och inga tonerkasetter att byta. Du kan till och med rita om du vill – utan en crackad version av Photoshop.
  8. Etch a scetch – Din dator har ett minne som enkelt kan tömmas. Men det finns enklare sätt att förstöra information. Det kostar dig högst en hundralapp. Sen är det bara att rita loss. Tröttnar du och vill börja om är det väldigt enkelt att radera. Man bara drar i en spak. Eller vrider på en ratt.
  9. Telefon – Du måste inte skicka epost. Du får ringa. Det går faktiskt. De flesta har fortfarande telefon.
    Du märker direkt om någon lyssnar i andra änden och får svar direkt, istället för att behöva vänta fem minuter. Eller fem timmar. Eller kanske fem år.
  10. Skrik! Du har en hals. Den har hängt med ett tag. Produktutvecklad under miljontals år. Ganska buggfri vid det här laget. Bara att använda. Enda nackdelen är att du måste befinna dig ganska nära den du vill kommunicera med. Men allvarligt talat: Hur många måste du egentligen prata med åt gången?

Fortfarande vilse. Jag är ledsen, men i så fall är det kanske lika bra att du låter bli att kommunicera med människor. Det verkar inte vara din grej. Starta en blogg istället. Det är ju ändå ingen som lyssnar på dig.

Burger King får egen toppdomän

Idag vid lunchtid meddelade ICANN, organisationen som koordinerar domännamn och adresser på internet, att man beviljat Burger Kings ansökan om en egen toppdomän.

Burger King säger i ett pressmeddelande att de är glada över beslutet, som kommer efter mer än två års hårt arbete från företagets sida.

Vilka regler som kommer att gälla för den nya bk-domänen är än så länge inte känt. Klart är i alla fall att Burger King kommer att lägga ansvaret för registreringen av namn i den nya domänen hos det nystartade bolaget nic-bk.

Skeptiker har länge varnat för följderna av att börja tillmötesgå företags krav på egna toppdomäner och menar att det kommer att leda till kaos när miljontals organisationer världen vill vara med.

Uppgifter om att Burger Kings konkurrent Mc Donald’s skulle ha lämnat in en ansökan om toppdomänen mcd har inte gått att få bekräftade. Däremot bekräftar syrrans grannes it-chef att redaktionen sedan länge ligger i förhandlingar med Singapores domännamnsmyndighet SGNIC om ett övertagande av toppdomänen sg.

Obs! Lånad mail.. RING!

Det händer i stort sett varje gång jag sitter och slösurfar på Blocket. Plötsligt dyker den upp i någon annons, den där märkliga frasen:

”Obs! Lånad mail.. RING!”

Nu skall vi se här. De har lånat något som man kan få gratis precis hur många som helst av.

Här har vi alltså människor som är så fattiga att de säljer sin egendom för att få ihop till brödfödan. Men värre ändå, de är så fattiga att de inte ens har råd att skaffa en gratis mejladress.

Jag bara undrar alltså.

Det nya ”Det ligger på data”

En gång i tiden, det kan ha varit under tidigt 80-tal, när banker och andra myndigheter var ännu mer illvilligt inställda till undersåtarna än idag (Sic!) myntades frasen: ”Det ligger på data.”

Det blev snabbt en universalfras bland myndighetsanställda. En fras som kom till användning i stort sett jämt. När helst en person på en myndighet inte kunde, ville eller iddes göra något till undersåtarnas belåtenhet, dvs ganska ofta, användes förklaringen ”Det ligger på data.”

Att något låg på data var synonymt med att det var obegripligt, ohanterligt, bortom all kontroll. Det man inte kunde göra något åt på grund av att ”Det ligger på data” var alltså inte ens eget fel utan ”datans”. Åtminstone om man arbetade på en svensk myndighet.

Sedan gick det över. Säkert fanns det massor av orsaker. Personalen fick bättre kunskaper. Datorsystemen förbättrades. Till och med myndigheters inställning till undersåtarna förbättrades. (Egentligen inte, men gränssnittet blev i alla fall bättre.)

Sedan dök Internet upp och ställde allt på ända. Vi kan väl uttrycka det som att all personlig service försvann över en natt. Det är förstås en överdrift men personlig service, as we once knew it, är ett minne blott. Kommer aldrig tillbaka.

Visst, det är jättebra att kunna göra en massa saker på webben. Saker vi inte skulle kunnat drömma om att över huvud taget göra kan vi nu fixa till sittandes på toalettstolen om vi skulle ha lust.

Men det finns förstås en gräns för hur bra det blir. En gräns för hur mycket information som går att få ut och framför allt finns det en gräns för hur dåliga webbplatser användarna klarar av. Ibland måste man faktiskt vända sig till en människa med sitt ärende. Det är då den dyker upp. Den nya frasen.

Mina damer och herrar. Jag har härmed äran att presentera det nya ”Det ligger på data”:

”Det finns på vår hemsida”

Jaha!  Naturligtvis! Vilken idiot jag är! Jag hade ingen aning om att ni fanns på internet. Så dumt av mig att komma hit och förspilla er dyrbara tid med frågor när svaret finns på er hemsida. Någonstans. Bland femtusen andra saker som inte heller går att hitta. Dumma mig!

Det bästa är när man dessutom blir idiotförklarad. Som på Posten härom dagen. Då fick jag veta att ”Det finns på vår hemsida. Det är ganska logiskt faktiskt.” Logik är som alla vet en vetenskap som handlar om hur man hittar saker på internet.

Hemsida förresten? Vad är det för något? Eller jag vet förresten. Jag hade en hemsida. På 1900-talet. Det var en statisk html-sida som handlade om mig. Min person. Jag undrar om Posten och bankerna, alla försäkringsbolag och myndigheter försöker lura i mig att de är personer. Kompisar.

Jag är visserligen knäpp men jag är väl inte helt jävla dum i huvudet liksom! Hemsida… Väx upp nu! Vi lever faktiskt i framtiden.