Politik

Utan privatliv slutar vi bry oss

Jag träffade en man idag, som på fullt allvar hävdade att han inte behöver något privatliv. Jag blir fortfarande alldeles för paff inför den där åsikten för att egentligen kunna komma med något vettigt, men lite bättre på att argumentera emot tycker jag nog att jag blivit med tiden. Men den här personen alltså, han framhärdade.

Han var, enligt egen utsago, känd på bygden och utsatt för så mycket mobbing, så många förtalskampanjer, att han slutat bry sig om vad andra vet om honom. Han har helt enkelt gett upp.

Jag lyckades nog inte värva honom som väljare till Piratpartiet och knappast till något annat parti heller. Förmodligen var det kört från början – Han hävdade att han hatar alla politiker – så utsikterna att nå fram var väl inte de bästa.

Vad jag aldrig kom mig för att gå in på var om han inte tyckte att någon annan heller behöver ett privatliv. Nu tror jag i och för sig att svaret på det är att han faktiskt skiter i andra. Det är ju precis vad det innebär att sluta bry sig.

Och det är ju just det här som är poängen. Den som inte tillåts ha ett privatliv, utan hela tiden utsätts för kränkningar, slutar till slut bry sig om andra. Det fungerar på individnivå, men det fungerar minst lika bra på samhällsnivå. I ett samhälle där människor utsätts för ständiga kränkningar av privatlivet slutar de till slut att bry sig.

Om vi tillåter politikerna att fortsätta bygga upp ett övervakningssamhälle kommer människor till slut att sluta bry sig om varandra. Vi kommer att få ett otrevligare samhälle, med ökande social misär, men vi kommer också att få ett ekonomiskt fattigare samhälle, med ökande ekonomisk misär. (Kolla vilket korrupt land som helst och fundera över varför majoriteten lever i ekonomisk misär. Det beror på att företagande och välstånd förutsätter starka sociala nätverk där människor bryr sig och litar på varandra.)

Det finns ett skäl till att jag inte är speciellt intresserad av de två politiska blockens tjafsande om pengar och skatter. Det är inte så att jag inte bryr mig om pengar. Jag bryr mig jättemycket om mina pengar faktiskt. Problemet är att detaljerna som våra etablerade riksdagspartier försöker upphöja till avgrundsdjupa skillnader kommer att vara helt betydelselösa om vi fortsätter att trasa sönder samhällets sociala väv genom att bygga upp ett övervakningssamhälle.

Fredrik Reinfeldt vill gärna framstå som en regeringsduglig statsman, som tar ansvar för Sveriges ekonomi. Det må han vara och göra, men han verkar totalt ha missat att allt ekonomiskt välstånd förutsätter en underliggande social väv, som de blå och rödgröna blocken tävlar om att slita i stycken.

Den viktigaste frågan för Sveriges ekonomi just nu är återupprättandet av ett öppet samhälle som erkänner människors rätt till ett privatliv och som upprätthåller grundläggande rättssäkerhet för alla. Den frågan drivs inte av något riksdagsparti.

Därför röstar jag på Piratpartiet i år.

Politik

Ska rätten till liv också vägas mot upphovsrätten?

Jan Rosén lär vara professor i juridik vid Stockholms universitet. Det borde borga för viss insikt i ämnet, men jag ställer mig väldigt frågande inför följande uttalande:

Det nödvändiga skyddet för privatliv måste vägas mot det lika nödvändiga skyddet av upphovsrätten.

Är det juridikprofessorns, Jan Roséns ståndpunkt alltså, att rätten till ett privatliv ska vägas mot och alltså vara jämbördig med upphovsrätten?

Menar alltså Jan Rosén, på riktigt, att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som har grundlagsstatus i Sverige, kan övertrumfas eller likställas med en vanlig lag, som upphovsrättslagen?

Gäller detta andra grundlagar också? Kan en vanlig lag övertrumfa regeringsformen? Kanske kan vi upphäva den allmäna rösträtten och avskaffa kungahuset genom ett enkelt beslut i riksdagen?

Och vilka andra mänskliga rättigheter, menar Jan Rosén kan vägas lika mot upphovsrätten? Ska upphovsrätten vägas mot rätten till liv härnäst?

Jan Rosén pratar (framför allt väldigt mycket) om juristens plats i informationssamhället, men jag tvivlar på att det i framtiden kommer att finnas någon plats i samhället över huvud taget för sådana som Jan Rosén.

Är det bara jag som drabbats av känslan att grundlagen är tryckt på dasspapper och just nu håller på att spolas ned i toaletten?

En del borde börja knyppla istället.

Läs också:

Politik

“Men registreringen är frivillig”

Västra götalandsregionens gemensamma trafikorgan, Västtrafik, har ett register över alla resor som görs med deras nya biljettsystem. Alla stämplingar på bussar, båtar, spårvagnar och tåg registreras i en stor databas som aldrig rensas.

Integritetskränkande? Nej, det tycker inte Västtrafik. Det är nämligen frivilligt att registrera sitt kort. Du kan använda det helt anonymt om du vill.

Men anonymiteten är inte verklig.

Databasen finns fortfarande där. Alla dina resor du gjort med ditt kort sparas. Vem som helst som kommer åt ditt kortnummer kan registrera det som sitt och få ut informationen från Västtrafik.

Polisen kan definitivt få ut informationen. Förmodligen räcker det med ett telefonsamtal för att aningslösa tjänstemän villigt ska leverera hela din resehistorik oavsett eventuell brottsmisstanke. I ett land där polisen varken drar sig för att stjäla DNA-prov eller datorer utan vettig anledning eller ens brottsmisstanke ska vi nog inte vara så förvånade om de stjäl någons busskort.

Men inte ens med ditt kort i behåll går du säker från att få dina resvanor kartlagda. Ett flertal studerade fall visar att anonymiserad eller avidentifierad information i databaser mycket lätt kan knytas till en individ. Vem som helst med tillgång till den där databasen kan ganska enkelt lista ut vem som åker omkring med ett visst kort, med kännedom om var personer bor och arbetar, tränar, o.s.v.

Registreringen av kortet är frivillig. Ja, än så länge. Men det finns ingenting som hindrar politiker som ogillar anonymitet från att ändra på detta. Ett politiskt beslut senare kan frivilligheten vara avskaffad, både framåt och bakåt i tiden.

Problemet med Västtrafiks databas är att den finns, över huvud taget. Den finns och den innehåller information som i vissa fall är känslig och i varje fall privat, och som kan knytas till enskilda personer. Och den rensas inte.

Databasen är säkert skapad med de bästa föresatser, precis som FRA-lagen och kassaregisterlagen. Problemet är det saknas kunskap och insikt. Det saknas kunskap och insikt om vad som händer när stora mängder personlig information samlas i stora databaser och hur denna information i framtiden kan missbrukas när den faller i fel händer.

Alla databaser läcker. Alla organisationer läcker. Alla tjänstemän, administratörer och politiker gör fel någon gång. Det är mänskligt. Därför ska vi bygga system som klarar fel och misstag utan att läcka.

Piratpartiet har kompetensen och visionen för hur vi bygger ett framtida samhälle som drar nytta av den nya tekniken utan att rasera integriteten. Vi ställer upp i riksdagsvalet 19 september och många lokala val.

Rösta på Piratpartiet – Vi vet hur!

Politik

Du läser väl inte fel böcker?

På samma tema som inlägget Du beter dig väl normalt?, vill jag tipsa om Böckerna jag är rädd för, som handlar hur din nyfikenhet kan användas mot dig.

När vi låter myndigheter som FRA övervaka allas göromål på internet spelar det ingen roll om du läser de där artiklarna om hur man tillverkar napalm, slangbomber och kärnvapenmissiler bara för att du är nyfiken eller för att du tänker begå ett brott.

I tider när politiker talar om att stifta lagar mot terrorprat spelar det inte så stor roll vad dina avsikter är. Det som ser brottsligt ut är antagligen brottsligt och har du fel läsvanor är det definitivt ett skäl att ytterligare låta övervaka dig och dina bekanta och kanske ställa dig inför rätta.

Så urholkar vi rättssäkerheten och rätten till ett privatliv, millimeter för millimeter, tills det finns bara en skärva kvar. Till slut blir även det oskyldiga brottsligt.

Politik

Åtala FRA:s underleverantörer!

Hur stoppar man samhällsfarliga företag, frågade sig Rick Falkvinge (pp) för en månad sedan och syftade då på upphovsrättsindustrin och deras ombud som arbetar hårt för att rasera det moderna samhällets pulsåder, internet.

Det är en intressant fråga. Alldeles för intressant, tycker jag, för att begränsas till att bara gälla upphovsrättsindustrin. Det finns fler och i många fall värre, samhällsfarliga företag.

Ta den välbekanta myndigheten FRA, till exempel. FRA har fått i uppdrag av Sveriges riksdag att söka igenom all elektronisk kommunikation, dvs alla telefonsamtal, all epost, alla fax och all annan trafik, som går över det som utgör internets stomme i Sverige. Myndigheten FRA kommer därmed att bryta mot svensk grundlag och utgöra en stor samhällsfara genom att i praktiken upphäva viktiga demokratiska rättigheter som till exempel rätten till förtrolig (privat) kommunikation och rätten till ett privatliv.

Så, FRA är en samhällsfara. Ja, men de skulle inte vara någon vidare samhällsfara utan hjälp utifrån. Någon måste ju till exempel leverara deras superdator. Åter någon måste leverera deras skrivbordsdatorer. Någon måste leverera nätverkskopplingar, elektricitet, vatten, programvara, och så vidare.

Alla dessa någon är förstås en massa företag som väljer, helt frivilligt, att leverera utrustning och tjänster till FRA:s kriminella verksamhet.

Det normala när man direkt bistår någon som håller på med grov, organiserad brottslighet är att man åtalas och döms för medhjälp till denna grovt organiserade brottslighet, i detta fall till fängelse förmodar jag, eftersom brottsligheten är grov och dessutom organiserad.

Vi kan förmoda att de flesta av FRA:s leverantörer är aktiebolag och därmed är det dessa bolags verkställande direktörer och eventuellt styrelser som ligger närmast tillhands att åtalas, men ingenting säger egentligen att inte även andra anställda som är involverade i brottslig verksamhet kan ställas inför rätta.

Så, berövade sina verkställande direktörer och eventuellt sin styrelse och sina anställda bör dessa samhällsfarliga företag vara ganska effektivt desarmerade.

Om detta visar sig otillräckligt eller om rättsväsendet av någon anledning visar sig oförmöget att vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla lag och ordning på grundlagsområdet föreslår jag att vi istället går skattevägen.

Det är inte tillåtet enligt svensk grundlag att konfiskera egendom utan vidare. Däremot finns det ingenting som hindrar införandet av punktskatter på särskilt skadliga företeelser. Massiv övervakning av en hel befolknings privatliv är en synnerligen skadlig företeelse. Som extraåtgärd, för att ytterligare stävja verksamheten kan man därför tänka sig att införa en särskilt hög punktskatt på kanske 60 procent på inkomster (inte vinst, den är alldeles för enkel att trolla bort) som härrör från medhjälp till grov organiserad brottslighet.

En sådan punktskatt har fördelen att den kan utvidgas. Den behöver inte begränsas till företagens inkomster utan kan även komma att gälla styrelseledamöternas och förstås personalens inkomster. Skatten kan höjas och utvidgas ganska fritt tills dess att den samhällsfarliga verksamheter når en acceptabel nollnivå.

FRA:s olagliga avlyssning av privat kommunikation är inget nytt. Den har pågått sedan 1976 enligt deras tidigare överdirektör, Anders Wik. Det innebär att åtalen kan väckas med en gång och skatterna beslutas nu genast till att gälla från nästa halvårsskifte.

Men jag tycker man ska ge människor en chans att ta sitt förnuft till fånga. Jag tycker vi kan införa amnesti fram till årsskiftet. Det ger alla inblandade en stund att tänka över sina handlingar och bestämma sig för om de vill fortsätta ägna sig åt medhjälp till grov, organiserad brottslighet.

Frågan om amnesti bör dock bara gälla för medhjälp. De som är direkt inblandade i FRA:s kriminella verksamhet måste omedelbart ställas inför rätta och dömas för sina brott.

Noterat, Politik

Utmaning: Tre valfrågor

PiratpartietJag utmanar dig: Räkna upp tre valfrågor som ditt favoritparti tänker driva i Europaparlamentet. Klarar du det?

Jag tvivlar på att du kan räkna upp ens en fråga.

Poängen med det här är inte att visa hur dum och ointresserad du är av EU, för det tror jag inte att du är. Poängen är att visa hur ointresserade våra riksdagspartier är av att du ska vara välinformerad om vad som egentligen händer i EU.

För om du visste vad som händer i EU och vad dina politiker egentligen driver för frågor där så skulle du kanske rösta på någon annan i nästa val.

Privatpolislagen IPRED. Den bygger på ett EU-direktiv. Visserligen är direktivet inte i närheten av så långtgående som de svenska riksdagspolitikerna försöker göra gällande, men det bygger på ett EU-direktiv som den svenska regeringen och de svenska riksdagspartierna varit med och lotsat genom EU:s beslutsprocesser.

Hörde du någon debatt i Sverige om EU-direktivet IPRED? Var det några av våra riksdagspolitiker som öppet diskuterade för eller emot, eller ens nämnde som i förbigående att detta diskuterades inom EU?

Datalagringsdirektivet, som tvingar internetoperatörerna att registrera din epost och vilka webbsidor du tittar på, hörde du någon debatt om det i Sverige? Var det så att Thomas Bodström, Sveriges dåvarande justitieminister, som var en av de starkast drivade personerna bakom direktivet, öppet redovisade vad han höll på med nere i Bryssel?

Datalagringsdirektivet kommer att bli lag i Sverige, i höst. Propositionen är redan skriven. Men gissa vad? Regeringen väntar med att lägga fram den till efter EU-valet. Varför väntar regeringen med det?

Telekompaketet? Hört mycket debatt om det mellan riksdagspartierna i Sverige? Har socialdemokraterna och moderaterna fört högljudda debatter om huruvida det är rätt att göra som Frankrikes regering vill och stänga av människors kommunikationsmöjligheter för att en upphovsrättsorganisation påstår att de sysslar med fildelning?

Privat rättsskipning utan inblandning av polis och besvärliga domstolar, statlig registrering av vad du läser och vilka du kommunicerar med och avstängning av människor från internet på begäran av upphovsrättslobbyn, återigen utan inblandning av polis och besvärliga domstolar. Det är förstås bara en bråkdel av vad vår regering och våra riksdagspartier är inblandade i och ändå hör vi inte ett ljud från dem i någon av dessa viktiga frågor. Du får dra dina egna slutsatser om varför.

Jo, angående utmaningen då. Jo jag kan räkna upp tre frågor som mitt favoritparti tänker driva i Europaparlamentet:

  • Fri kunskap
  • Delad kultur
  • Skyddat privatliv

Det är förstås inte tre frågor. Det är en sammanfattning av säkert tre tusen frågor där ganska många beslut fattas inom EU.

Piratpartiet ställer upp i valet till Europaparlamentet. Vilket parti du väljer att rösta på är förstås helt upp till dig, men du har all anledning att gå och rösta den 7 juni, för det fattas viktiga beslut i Bryssel och Strasbourg, vare sig du vill det eller ej.

Så, om du inte klarade min utmaning föreslår jag att du ser till att du klarar den imorgon. Eller åtminstone före valet. För det vore ju förskräckligt om du upptäcker i efterhand att du röstat på fel parti.

Politik

Den odugliga regeringen

Fokus berättar idag historien om FRA-lagen, från insidan. Det är en berättelse om revirstrider mellan departementen, och om en ljugande försvarsminister och en undfallande justitieminister. Men framför allt är det en berättelse om en dysfunktionell regering som är så fixerad vid tanken på att verka regeringsduglig att den till slut piskar skiten ur sig själv.

FRA-lagen kommer inte att vara någon stor fråga i nästa val, om regeringen får som den vill. Därför är det upp till dig och mig att se till att göra den till en stor fråga.

Den stora politiska frågan nu för tiden är nämligen inte om det skall bli några hundralappar mindre i skatt nästa år utan om det över huvud taget ska finnas några medborgerliga rättigheter kvar i framtiden.

Riv upp! Gör om! Gör rätt!

Politik

Ohoj riksdagen!

Vi kommer nu! Till Stockholm kommer vi, från hela Sverige och kanske till och med från utlandet. Vi kommer och möter er imorgon, när ni kommer till jobbet för att påminna er, ifall ni glömt.

Vi har inte glömt.

Humor

Efter FRA-lagen: Nu ska posten skannas

FRA-lagen som hastades igenom riksdagen i de sista skälvande timmarna innan sommaruppehållet ger Försvarets Radioanstalt att tjuvläsa din epost, lyssna på dina telefonsamtal och kartlägga dina sociala kontakter och övriga förehavanden.

Men det är inte nog. Trots sina långtgående befogenheter kommer i stort sett all information som skickas med papperspost även i framtiden att undgå FRA:s informationstrål.

För att råda bot på detta problem och bistå FRA i övervakandet av människors kommunikation har syrrans granne som första redaktion i Sverige beslutat sig att börja skanna all inkommande post, och skicka filerna vidare till FRA.

– Vi vill dra vårt strå till stacken. När det gäller skyddet mot yttre hot är alla medel tillåtna. Det här är ett enkelt sätt för oss att hjälpa FRA, säger Kurt Oskarsson, postmästare hos syrrans granne.

Skanningen och den övriga hanteringen av kommunikationen med FRA kommer att ligga i ett separat bolag, kallat Försvarets brevanstalt, FBA. Genom ett specialavtal med Telia kommer FBA att kopplas upp mot FRA:s samverkanspunkter till extra förmånligt pris.

Verksamheten tjuvstartade redan förra veckan och inom en månad planerar FBA att börja erbjuda sina tjänster till andra företag. Kurt Oskarsson hävdar att tjänsten i stort sett kommer att sälja sig själv.

– Kunderna slipper all pappershantering. Posten skannas av oss och levereras elektroniskt, till en låg kostnad. Samtidigt gör vi en samhällsinsats genom att kopiera hela skiten till FRA. Med den här tjänsten blir alla vinnare, säger Kurt Oskarsson.

Vill du också få din papperspost skannad och automatiskt kopierad till FRA? Kontakta redaktionen och begär en offert så kan du också, genom FBA, bli en del i FRA:s övervakningsnätverk.

Politik

FRA kartlägger ditt liv

FRA ägnar sig åt systematisk kartläggning av människor. De kartlägger vilka du umgås med, vilken religion du tillhör och vad du har för politisk åsikt. De vet vilka tidningsartiklar du läser och vilka obskyra föreningar du är medlem i. Sedan 1976 har de sysslat med att kartlägga människor, med hjälp av all information de kommit åt via satelliter och genom kohandel med andra länder.

Nästa år skall kablarna kopplas in i Sverige. Då får FRA tillgång till allt och kan göra en total kartläggning av vad du håller på med. Naturligtvis kan de tjuvläsa din epost och lyssna på dina telefonsamtal om de så önskar.

Om du skall läsa en enda debattartikel, läs den här.

Den 16 september ses vi i Stockholm.

Noterat

Spelbranschen förklarar krig mot sina kunder

Fem datorspelsföretag tänker skicka utpressningsbrev till 25 000 datorspelare i Storbritannien. I brevet kräver företagen 300 pund i skadestånd för piratkopiering. Annars, hotar de, kommer personerna att dras inför domstol.

Spelindustrin ser alltså ut att begå samma misstag som skivbolagen, nämligen att förklara krig mot sina kunder, istället för att fundera på varför kunderna beter sig som de gör och ändra sitt beteende därefter. Svaren finns ju där. Det är bara att fråga.

Fortsätt läsa Spelbranschen förklarar krig mot sina kunder

Noterat

Med humorn som vapen mot FRA-lagen

FRA-frågan må vara tråkig. Träig, torr, teoretisk och riktigt trist är den, men ack så viktig. För tänk hur tråkig och miserabelt livet kan bli i det samhälle som godtar FRA-lagen.

Men det är inte bara FRA-frågan som är tråkig. Betrakta en genomsnittlig FRA-förespråkare. Vad ser du? En optimist? Någon som ser framtiden an med tillförsikt? Någon som ler? Ser du över huvud taget en tillstymmelse till gnista i den där människan?

Det är inga roliga människor som förespråkar FRA-lagen. De är tråkiga, allihop. De är tråkiga och gravallvarliga, och de saknar fantasi.

De saknar fantasi nog att föreställa sig något annat än sitt perfekta kontrollsamhälle. Ja, de saknar till och med fantasi nog att föreställa sig kontrollsamhället, för det kontrollsamhälle de föreställer sig har ingenting med verkligheten att göra. Det har historien visat, gång på gång.

Här har vi vårt stora problem och samtidigt vår stora möjlighet. Vi måste visa att det finns ett bättre alternativ. Ett samhälle utan FRA-lagen, som präglas av optimism, framtidstro och glädje. Ett roligare sämhälle helt enkelt, än tomhylsans, Åkessons och Odenbergs dystra Stasi-kopia.

Fortsätt göra motstånd, höj volymen, låt alla få veta vad övervakningssamhället innebär, men framför allt, peka på det positiva alternativet, visa glädje i ditt motstånd och använd humorn som vapen. Det skall vara roligt att vara motståndare till FRA-lagen och det skall vara roligare att följa FRA-motståndarnas satir och mothugg än att ta del av förespråkarnas ständiga upprepningar.

Det är med stor glädje och tillförsikt som jag nu officiellt startar höstterminen här på bloggen. Det kommer att bli en spännande höst med mängder av nya dumheter och annat kul, en hel del nedslag i debatten och förstås mängder av FRA-satir. Slackerprosa helt enkelt, såväl på längden och tvären som på diagonalen.

Jag heter Fredrik Moberg och det är med glädje jag tackar nej till FRA-lagen.

Politik

Vem behöver läckor?

En anställd inom försvaret glömmer ett USB-minne med påstått hemlig information på ett bibliotek. Exakt varför informationen är hemlig är hemligt men en anställd vid MUST har förklarat för åklagaren att informationen är hemlig.

Om vi har ett militärt försvar som är såhär fumligt, hur illa ska det då inte vara inom civila myndigheter som FRA? Behöver vi ens oroa oss för läckor, eller kan vi helt enkelt vara förvissade om att känsliga uppgifter om människors privatliv helt enkelt blir offentliga genom myndighetens slarv.

Det här är ännu ett skäl till ingen myndighet någonsin skall få fri tillgång till människors privata hemligheter.

Politik

Schlingmann förklarar FRA-lagen (igen)

Per Schlingmann har tagit till orda igen och gått ut med ett internt brev där han återigen förklarar att FRA-lagen är en antiterrorlag. Det blev ju inte så bra sist, eftersom han omedelbart fick mothugg av Ingvar Åkesson som förklarade att en sådan förklaring möjligen passar i ett kåseri, men inte har något med verkligheten att göra.

Uppenbarligen tror Per Schlingmann att alla nu skall ha glömt vad som tidigare sagts och därmed ta till sig hans förklaring, för ingen människa vid sunda vätskor kan väl säga nej till en lag som införs för att hejda den alltmer skenande terrorismen i Sverige?

Frågan är bara vad nästa steg är. Blir det en utvidgning av vad som kallas terroristbrott? Det skulle ju komma som en skänk från ovan för regeringen att kunna presentera siffror på en alarmerande ökning av antalet terrordåd och om nu inte verkligheten stämmer så får man väl rita om kartan, ungefär på samma sätt som Per Schlingmann och hans kumpaner försöker förändra svenska språket till att passa deras verklighet bättre.

Nyspråket till trots finns det dock ändå en tydlighet hos Per Schlingmann. Effektiv underrättelseverksamhet först. Sedan, om det finns utrymme, värn för mänskliga rättigheter. Det är en tydlig indikation om vad de nya moderaterna är: ett statskramarparti som befinner sig så långt från en liberalistisk ideologi som man över huvud taget kan komma.

Det är också tydligt att Per Schlingmann inte vill ha någon offentlig debatt i viktiga politiska frågor. Han tycker att moderaterna måste bli bättre på att kanalisera diskussioner internt.

Ja, det gick ju så bra sist. Se bara på FRA-lagen. Den diskuterades, i den mån den över huvud taget diskuterades, uteslutande internt inom regeringspartierna innan den lades fram för beslut och se vilket mottagande den fick sedan. Fler FRA-debatter i framtiden alltså, om Per Schlingmann får välja.

Politik

Skyddet skall vara lika dåligt överallt

Ingvar Åkessons utspel i medierna blir alltmer obegripliga, kanske på grund av att det är i grunden samma budskap som upprepas hela tiden. Idag svarar han på Birgitta Ohlssons inlägg om ambassader. Något nytt framkommer väl egentligen inte. Frågan är om det framkommer något över huvud taget i Herr generaldirektörens artikel, förutom att han tycker att den beslutade “regleringen” av myndighetens “signalspaning” i privata nätverk är bra eftersom han anser att “skyddet för den enskilde ska vara lika oavsett var signalspaningen äger rum”.

Skyddet skall vara lika? Det betyder alltså i praktiken är att det inte skall finnas något skydd för den enskilde alls, eftersom det nu står klart att all privat kommunikation skall kopieras in i FRA:s superdator för granskning, oavsett om den råkar transporteras i luften eller i kabel.

Det enda som saknas här är egentligen rätten för myndigheten att scanna samtliga brev, något som väl bara är en tidsfråga innan det händer, och möjligheten att avlyssna samtliga vardagskonversationer, något som kräver lite större inskränkningar, men som säkert finns med på myndighetens roadmap över hur verksamheten skall utvecklas i framtiden.

För övrigt försöker Ingvar Åkesson i vanlig ordning blanda bort korten genom att prata om signalspaning, när det egentligen handlar om avlyssning och genom att ensidigt prata om försvarsunderättelser, när sanningen är att FRA är en helt igenom civil myndighet som arbetar på regeringens uppdrag.

Ja, militär signalspaning ingår i myndighetens verksamhet, men det är inte militär signalspaning man ägnar sig åt när man avlyssnar civila kommunikationssatelliter och det kommer inte att vara militär signalspaning man ägnar sig åt när man skall börja lyssna på våra civila kabelnät heller.

Därför är det direkt ohederligt av Ingvar Åkesson att hänvisa till försvarsunderrättelselagen. FRA-lagen handlar inte om försvarsunderrättelser. Kritiken handlar inte om försvarsunderrättelser och debatten handlar verkligen inte om försvarsunderrättelser.

Vad debatten handlar om är istället demokratiska principer och mänskliga rättigheter, speciellt rätten till skydd för privatlivets helgd. Det är det vi andra pratar om, Herr Åkesson. Det skulle du veta om det var så att du faktiskt tar del av det som sägs och skrivs.

När det gäller militär underrättelseverksamhet och signalspaning är Herr Åkesson och hans kumpaner välkomna att när som helst ta sin radioscanner och sin riktantenn och åka ut i skogarna och ägna sig åt signalspaning, dvs att spana efter radiosignaler i luften. Det tror jag ganska få några invändningar emot. (Eller hade i alla fall, tills det kom fram exakt hur släpphänt myndigheten behandlar överskottsinformation. Nu är väl läget mer tveksamt.)

Men nu handlar ju inte FRA-lagen om signalspaning i luften för att få tag i försvarsunderrättelser, utan om allmän avlyssning av internet- och teletrafik i ett mycket vagt definierat syfte, enligt instruktioner som regeringen meddelar. Ingvar Åkessons argumentation är därmed helt irrelevant.

Att Ingvar Åkesson och andra företrädare för lagen inte i förväg förstod vad som skulle inträffa må vara hänt. Det är skitklantigt men kanske förlåtligt. Att de däremot nu, efter mer än en månad, fortfarande inte har lyckats ta till sig vad kritiken handlar om är faktiskt helt obegripligt. Det är precis som om de är döva, blinda och dumma hela bunten.

Eller så har de bara otur när de tänker.

PS. För övrigt tycker jag det är rätt oklart vad Birgitta Ohlsson och andra folkpartister egentligen har i kikaren när de pratar om att brottsmisstanke skall krävas för att någon skall få avlyssnas. Är det bara jag som får en känsla av att de tänker sig att detta skall göras inom ramen för FRA-lagen och att de därmed inte förstått de praktiska och tekniska implikationerna? DS.