Gästblogg: ”Han är ett geni!”

Killar hyllar ofta och gärna andra killar. Gott så. Men det här med att i tid och otid utbrista: ”Han är ett geni!”. Vad är grejen med det?

Efter att ha retat upp mig på detta slog jag upp ordet geni. Och nu känns det lite bättre.

”Geni – person med extraordinär begåvning. Ett geni har en kombination av låg latent hämning och högt IQ. Kombinationen låg latent hämning utan högt IQ gör att man blir galen, därför lever geniet med risken att bli galen om han stressar för mycket eller är med om en personlig kris. Det kan till exempel utlösas om geniet tar droger, är med om en skilsmässa eller kritiseras för sitt arbete.”

(Observera att geniet enligt definitionen är en man.)

Gör’t! I Frankrike!

Segertåget för Gör’t! fortsätter. Nu kommer rapporter om att fenomenet även spridit sig till utlandet. Bloggen Jordgubbsodlare rapporterar att uttrycket nu börjat plåga den annars så propra och språk-konservativa franska huvudstaden.

Det våras för den östgotiska dialekten. Inom kort kommer det nu världsberömda idiomet till just din by.

Sveriges äckligaste dialekter, del 2

Jag noterar att ingen än har tagit masarna i försvar. Eller värmlänningarna. Eller de gnälliga. Eller Ockelbo-borna för den delen. Men skåningarna tog tydligen åt sig så det fräser och skummar om det.

Bara för det vill jag förtydliga en sak. En svag dialekt, ni vet, vanligt tal som bara doftar av en udda språkmelodi, det kan vara det vackraste som finns. Det gäller i synnerhet masar, lustigt nog.

Det är breda dialekter som stör. Ingen bred dialekt är vacker. Utom möjligen riktig jävla norrländska. Den är aldrig fel.
Roligast är den allra bredaste norrländskan. Den betyder att man är helt tyst. Varannan timme säger man ”jo” på inandning.

Läs också:
”Okej kalla skånska kräkdialekt”
Sveriges äckligaste dialekter

Sveriges äckligaste dialekter

”Okej kalla skånska kräkdialekt”

Årets gladaste nyhet rapporterades igår av vår kära webbkollega, Svenska Dagbladet. Detta efter att justitiekanslern (JK) konstaterat att Alex Schulman inte bröt mot lagen när han i somras skrev ”Att tala skånska är att kräkas en smula” i en krönika på aftonbladet.se.

JK genomförde sin undersökning efter att en kvinna anmält krönikan för att hon anser att Alex Schulman skriver nedvärderande om alla som talar med skånsk dialekt.

– Kanske har han gjort det. Men det var inget brott mot tryck- eller yttrandefriheten, säger JK som avskrivit ärendet.

Eftersom det nu tydligen är fritt fram har vi härmed det stora nöjet att publicera topplistan över…

Sveriges äckligaste dialekter:

  1. Gnällbältska – Ni kommer inte undan. Att gnälla är alltid värst.
  2. Dalmål – Men vaiHELvete, de kan BAra beTOna HALva ORden. Störande.
  3. Värmländska – Omöjligt att höra vad de säger eftersom man blir hypnotiserad av språkmelodin. Halva orden försvinner in i svalget. Resten brölas ut som av en ko.
  4. Ockelbo-mål – Lyssna själv! De kan liksom inte få fram orden. De har inget magstöd alls. Man får ont i magen av att höra på.
  5. Ful-skånska – Vissa skåningar pratar fouaer muaäeget skäeuanskaäe. Man förstår ingenting alls. Ni vet vilka ni är.

Gå in och lyssna själva på Våra svenska dialekter. Rapportera tillbaka om ni hittar någon dialekt som är värre.

Badpapper

Bad- och toalettpapper

Toalettpapper känner jag till. Jag vet vad det är och hur det används. Men badpapper… Eller bad- och toalettpapper. Är det något man har när man badar? Är det ett papper som används istället för handduk?

Finns det alltså människor som är för fina (eller kanske för rika) för att använda handdukar och därför torkar sig med papper istället? Är de så många att det lönar sig att sälja speciellt papper?

Durs, urs, rurs, ärs och bärs

Med anledning av den uppkomna durs-debatten vill jag para påpeka detta. Ni slösar med bokstäver allihop och det är dags att tänka om!

På samma sätt som det inte heter ”bäsch”, ”kosch” eller ”travesch” behöver det inte heta ”dusch”, ”usch” och ”äsch”. Det är slöseri med bokstäver. Stavningarna ”durs”, ”urs” och ”ärs” fungerar minst lika bra, och är upp till 25 procent kortare.

Det är dags nu, att dra igång ett nationellt sch mot rs-program och möta morgondagen med ett helt nytt sätt att stava. Vi börjar med några enkla ord så kan vi utöka verksamheten efter hand, när det tar fart.

Vi kan! Om vi vill! Om alla hjälps åt!

Hatten: Jag självdör!

– Jag självdör!

Så säger hon, kvinnan. Hon har just kämpat sig uppför fyra trappor och kommit innanför dörren, tydligen under stora umbäranden.

Men alltså, det här med självdör, när dök det upp egentligen? Tidigare dog folk på det vanliga sättet men på senare år verkar det som om särskilt kvinnor har börjat självdö istället.

Är det värre att självdö än att dö på något annat sätt? Bättre? Jobbigare?

Dagens förkortning: *KPS*

*LOL* har nu fått sin svenska motsvarighet i form av uttrycket *KPS* som helt enkelt är en förkortning för att användaren i andra änden har så roligt att han eller hon helt enkelt kissar på sig av skratt.

Egentligen hade Kastrullis tänkt lansera denna världsnyhet men eftersom hon är alldeles för långsam och dessutom upptagen med att laga mat till undertecknad blir det istället här hos syrrans granne som vi är först med det senaste. Precis som vanligt.

Det som inte dödar dödar också, fast senare

Vi har alla hört frasen ”Det som inte dödar härdar.” Det är en populär kommentar till farliga händelser som vi klarat oss ur med livet i behåll.

Men det håller inte längre. En grupp danska forskare har kommit fram till att även det som inte är direkt dödligt dödar, fast på lite längre sikt. Detta enligt en studie som presenteras imorgon.

Forskarna har undersökt över 500 allvarliga händelser utan dödlig utgång och jämfört livslängden på de inblandade med en kontrollgrupp som gått genom livet utan att utsätta sig för risker.

Resultatet är solklart. Med stor säkerhet går det nu därför att säga att även det som inte är direkt dödligt dödar, fast på längre sikt.

Om det fortfarande är sant att det som inte dödar härdar har forskarna har forskarna inte hunnit studera än, men en ny studie planeras till hösten.

Tio år utan historia

Vi lever i en tidsepok som inte finns. Eller, som inte kommer att finnas åtminstone. Inte historiskt i alla fall.

Jag vet inte om man kan påstå att jag minns 70-talet. Brottstycken möjligen. Jag minns definitivt 80-talet och 90-talet. Men den epok som är nu, den mellan 2000 och 2010, den kommer jag aldrig att kunna minnas. Den finns helt enkelt inte.

Hur skulle den kunna finnas? Den heter ju ingenting.

Vad är egentligen en postadress?

Postadress… Det måste vara den adress dit man får sin post, eller? För många av oss är det nog detsamma som bostadsadressen. Rätt många företag och myndigheter har nog däremot en separat adress för posten. En box, eller som Svullo, eget postnummer.

Men det är något som inte stämmer. Det gäller ifyllandet av blanketter där man anger sin adress, i allmänhet i avsikt att det skall komma fysiska försändelser hem till brevlådan. Det är alltså postadressen som avses.

I allmänhet har blanketten olika rutor. Först kommer rutan för namn. Den är lätt. Jag vet vad jag heter och det är precis vad som skall stå i rutan. Sedan kommer rutan för adress. Även här är det ju ganska enkelt. Det kan bara vara en adress för min brevlåda och jag bor på samma ställe. Jag fyller i min adress.

Därefter följer ibland en ruta för postnummer. Även det är enkelt. Men sen. Sen blir det riktigt underligt. För nu kommer rutan för… postadress.

Är det inte postadressen jag fyllt i hela tiden? Den adress dit jag vill ha min post, det är väl postadressen. Namn, gata, nummer, och så vidare. Det och några uppgifter till är vad min postadress består av och nu när jag nästan är klar med fylleriet kommer plötsligt denna ruta.

Jag vet ju att det är orten jag skall skriva i rutan. Orten dit min post skall levereras. Det är ju det som kommer sist i adressen om jag nu inte bor utomlands. Namnet på orten.

Varför skriver man postadress när man menar ort? Finns det ett skäl? Jag gissar att det finns någon historisk förklaring, men varför envisas en massa människor för att skriva postadress när de egentligen menar ort?

Är det klyftigt? Tydligt? Begåvat? Fyller det någon funktion? Nej, jag tänkte väl det.

Sluta! Det är bara löjligt!

Gamla språkgrannar i bitter fejd

De tidigare oskiljaktiga vännerna pick och pack ligger sedan ett par veckor tillbaka i en bitter fejd, som bara eskalerar. De tidigare såta vännerna vill numer inte ens höra talas om varandra.

– Jag skulle verkligen uppskatta om du lät bli att nämna den där jävla sillmjölken, säger pick till syrrans granne.

Pack vill inte ens prata med oss utan drar igen dörren med en smäll när vi framför vårt ärende.

Vad som skall hända med språket nu när de två knappast vill synas i samma kommun längre är än så länge osäkert. Helt klart är att det inte lär gå att använda uttrycket ”pick och pack” ostraffat i fortsättningen.

Att säga ”Ta, din mobiltelefon, PDA, bärbara dator, väska och alla dina andra pinaler och dra!” har liksom inte samma stuns.

Varför får bara vissa lådor vara boxar?

Vissa lådor är inte som andra lådor. De är boxar. Vinlådor till exempel. De får kallas box, men prova att kalla en flyttlåda eller en matlåda för box. Det går inte.

Ett mer klassiskt exempel är postboxen. Ingen skulle drömma om att kalla brevlådan hemma vid huset för postbox, men så fort lådan befinner sig inne på ett postkontor går det hur bra som helst. Jag skulle till och med kunna drista mig till att hävda att det vore direkt fel att kalla en postbox för låda.

Hur blev det såhär egentligen? Och vad betyder det? Vad är det som gör att vissa lådor kallas boxar men andra inte? Det är ju ändå samma ord, fast på lite olika språk. Är det något speciellt med de lådor som kallas boxar eller är det bara någon bisarr slump som har gjort att det har blivit såhär?

När man tänker efter är det inte bara traditionella lådor som kallas boxar. Låsbara skåp kallas boxar om de finns på en järnvägsstation eller flygplats, men inte annars. Digitaltevemottagare kallas box. Det finns till och med ett företag som heter Boxer som säljer dylika.

Även i logistikbranschen finns de, boxarna. Det finns ett företag som heter Box Delivery. Vad händer om jag ringer och ber dem leverera en låda? Vägrar de då eller lägger de lådan i en box före leverans? Eller är namnet bara en fasad?

Kan någon förklara det här eller?