…vore om Renault köper Volvo Personvagnar av Ford och betalar med Volvo-aktier.
Etikett: Volvo
Iskalla nyheter från Volvo
Volvo Glassvagnar – Det är namnet på senaste tillskottet i Volvokoncernen, enligt ett pressmeddelande under förmiddagen. Satsningen är enligt koncernchef Leif Johansson ännu ett steg för att stärka Volvos position som leverantör av kommersiella fordon.
– Idag får du som glassbilsspekulant först köpa ett lastbilschassi och beställa frysskåpet separat. Därefter måste du hitta någon som kan montera grejerna. Vi vill ändra på det genom att leverera en helhetslösning.
Volvokoncernen blir först i världen med att kunna leverera tunga glassbilar, över 3,5 ton, men branschbedömare säger att konkurrenterna inte är långt efter.
– Vi vet att både Mercedes och Scania har långt framskridna planer på att börja med något liknande. Det är klart att Volvo har fördel av att vara tidigt ute, men konkurrensen är stenhård i fordonsbranschen, säger en fordonsexpert syrrans granne talat med.
Chef för det nya bolaget blir doldisen Ernst Gunnar Glassbåth, som rekryterats från Diplom-is.
– Det här skall bli kul! Alla gillar ju glass i stora lass och nu snackar vi långtradare på 60 ton. Det blir glass i jävligt stora lass, säger han.
Volvo Personvagnar byter namn
Nyheterna har duggat tätt om Volvo Personvagnar den senaste veckan. Varsel om personalminskningar och kommande miljöbilsatsningar har varit på tapeten. Lagom till semesterstiltjen kommer nu nästa nyhet. Den Ford-ägda personbilstillverkaren byter namn.
– Jag är ganska less på det här nu. Vadå Personvagnar? Det är ju ett jättekonstigt namn! Vad har vagnar med saken att göra? Jag fattar ingenting.
Volvo Personvagnar förklarar att beslutet suttit långt inne men att det till slut blivit oundvikligt, inte minst som en följd av ägarbytet för nio år sedan.
– Jag har ju engelskspråkiga kollegor nu och försök förklara Personvagnar för dem, eller ens få dem att uttala det rätt. Det är inte roligt längre. Jag vill ha ett riktigt namn, som även mina ägare klarar av att uttala.
Det nya efternamnet är inte fastslaget än, men uppgifter till syrrans granne gör gällande att Svensson-Böös skulle vara aktuellt, något Volvo Personvagnar inte vill kommentera.
Även mellannamn
Men inte bara efternamnet skall ändras. Volvo Personvagnar påstås även vilja införa ett mellannamn, för att bli ännu mer som vanligt folk. Enligt vad syrrans granne erfar har namnet Yfit varit uppe för diskussion. Volvo Personvagnars nya namn skulle därmed bli Volvo Yfit Svensson-Böös.
Storebror hånar
Tidigare storebror, Volvo Lastvagnar, skrattar bara när han hör om lillebrors senaste påhitt.
– Ja, det här var ju inte på något sätt oväntat. Lillebröder skall ju alltid hålla på med en massa hyss och det här är väl på något sätt typiskt. Men jag tycker faktiskt det är ganska löjligt, säger Volvo Lastvagnar.
Volvo Personvagnars ägare, Ford Motor Company har avböjt att kommentera hela affären. Några planer på att byta ut efternamnet Company skall dock inte finnas, meddelar bolagets pressavdelning i ett telex.
Volvo Personvagnar varslar – syrrans granne vet varför
Det går dåligt för Volvo Personvagnar. Så dåligt går det att företaget tvingas varsla 2000 personer om uppsägning.
Men varför går det då så dåligt? Låg dollarkurs är en populär förklaring. Högt bensinpris en annan. Men allt är bara spekulationer.
Syrrans granne kan nu avslöja det verkliga skälet till att affärerna går så dåligt. Volvo Personvagnar är helt enkelt inne i fel bransch. Det visar sig nämligen vid en närmare granskning att de inte alls tillverkar fordon, vilket de flesta tror. Nej, Volvo Personvagnar ägnar sig åt att tillverka forndon.
Forntida don. Det fattar ju vem som helst att man inte kan överleva någon längre tid på att tillverka sånt.
Engelska dialekter, som du aldrig hört talas om
Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.
Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.
Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:
Svengelska [en-sv]
Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.
Stockholmsengelska [en-sthlm]
Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!
Göteborgsengelska [en-gbg]
Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.
Värmlandsengelska [en-vä]
Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.
Dalengelska [en-dalarna]
Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?
Norrlandsengelska [en-sch]
Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.
Volvoengelska [en-volvo]
En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.
Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.
Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]
En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.
Svensk londonengelska [en-sv-london]
Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.
Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]
Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.
Konsten att pissa på sina kunder utan att märka det
Du kliver in i din nya Volvo S60, slänger upp väskan på sätet bredvid dig, startar motorn och kör iväg.
Sedan börjar terrorn.
Ljus- och ljudsignaler som ökar i intensitet för att få dig att spänna fast säkerhetsbältet.
Nu är du ju svensk har säkert tagit på dig bältet redan från början. Du tror kanske att det hjälper dig. Du tror att du skall slippa undan.
Men det är fel. Det finns ett passagerarsäte. I passagerarsätet finns en sensor. Den skall känna av om någon sitter där och se till att ljud- och ljusterrorn fortsätter tills det bältet också är knäppt.
Du har din väska på sätet. I väskan har du din dator och lite annat krafs. Väskan väger säkert fem kg. Det borde gå bra. Väldigt få personer väger under fem kg. Men det går inte alls bra. Det går åt helvete.
Först plingar det. Ett artificiellt plingande, som blir intensivare ju fortare du kör. Tills du kommer upp i 50 km/t. Då börjar det tuta istället. Högt och ljudligt tutar det. Du kan slå på stereon, men du får dra på rätt högt ljud för att överrösta eländet.
Ljudet slutar inte. Det finns ingen knapp för att stänga av det; ingen meny du kan gå in i för att bli av med eländet. Det enda du kan göra är att låta bli att ställa väskan på sätet, knäppa bältet eller möjligen klippa av eller kortsluta några kablar.
Det verkar vara oundvikligt för stora företag. Förr eller senare blir de så stora att deras produktutveckling havererar och därefter blir produkterna bara sämre och sämre. Tvångsmässigt
Det börjar alltid likadant. Det är någon liten förbättring som skall göras. Ett gränssnitt som skall putsas; några finesser som skall läggas till. Bara fixa några grejer till. Sen är produkten perfekt.
Plötsligt har man kissat i byxorna. Det är varmt och skönt, men efter en stund börjar det istället bli kallt och jobbigt. Dessutom luktar det illa. Och det finns inget nytt klädbyte i närheten. Den där idén som var så bra alldeles nyss har plötsligt blivit så dålig att det verkar omöjligt att någonsin reparera skadan.
Det är som ett barn i trotsåldern och en stor röd knapp som man absolut inte får trycka på. Givetvis händer just det. Det är så Universum kommer att ta sitt slut; genom att någon tänker tanken ”Jag undrar vad som händer om jag trycker på den här knappen” och sedan gör precis det. Frågan är inte om, utan när.