Man vet att lättjan slutligen segrat över både smaken och förnuftet när man trött konstaterar att snabbkaffet är slut och man är tvungen att använda det italienska espressokaffet för att göra kaffe i mocca-bryggaren.
Men det är värre än så. Tidigare idag när jag första gången ställdes inför faktum, att snabbkaffet var slut, noterade jag först inte ens att jag hade espresso hemma.
Så illa har det alltså gått nu, att jag fullständigt slutat tänka tanken att man kan dricka espresso.
Jag är dock oskyldig! Allt är farbror Lars fel. Eller om det är hans flickvän. Någon måste jag ju skylla på…
Kommentar till handsfreeinlägget.
Du glömde berätta om ditt tangentbord som du med berått mod målade helsvart. Why?
The story of the helsvart tangentbord?
Det var ju bara i syfte att vara märkvärdig. Har ingenting med destruktion att göra. Det fungerar ju fortfarande, för vissa människor.