”Gain inches in weeks and grow thicker in days”
– Men om det tar flera dagar att få stånd är det ju ingen förbättring!
”Gain inches in weeks and grow thicker in days”
– Men om det tar flera dagar att få stånd är det ju ingen förbättring!
OK. Jag fattar grejen med kung fu. En fråga bara: Vad hände egentligen med drottning fu?
Och vem i helvete har stulit prins fu???
När du petar tänderna, var då försiktig så du inte sticker in tandpetaren mellan tänderna och sedan bryter av den. Den blir jättejobbig att få bort. Dessutom är det svårt att koncentrera sig på arbetet när den hela tiden sticker dig i tungan.
När du står där på IKEA och skall plocka ut en skåpstomme ur tag-själv-lagret, tänk då på att inte bara ta rätt längd och bredd, utan även rätt djup. Annars kan det bli svårt att få plats med skåpet. Det är också svårt att få byta skåpet när det redan är monterat och du slängt emballaget i soporna.
Bara en tanke alltså.
Om du har sett lite för mycket på teve kanske du tror att håravfall är när man på grund av stigande ålder (eller om det var för att man inte använder Regaine) tappar håret. Men det är förstås fel.
Det är ju bara att jämföra med ordet köxavfall. När du drabbades av köxavfall sist, berodde det då på att du tappat köket eller blev du helt enkelt tvungen att slänga soporna?
Håravfall måste helt enkelt vara någon typ av avfall som alstras i håret. Kanske mjäll. Eller någon typ av fett. Jag vet inte om håret alstrar fett, men om det gör det skulle det definitivt räknas som avfall.
Det kan ju inte handla om hår som faller av. Såvida du inte betraktar ditt hår som avfall.
Burger Kings senaste skapelse på hamburgarfronten marknadsförs i teve med en vilt frustande tonåring som blir som en galen tjur efter att ha ätit den. Du blir alldeles rosenrasande! Så stark är den.
Och visst blir du, om inte rosenrasande, så i alla fall arg när du äter den. Men inte av det skälet som Burger King har tänkt sig. Det som gör dig förbannad är den totala avsaknaden av styrka.
Visst den innehåller jalapeño och kanske ett eller annat pepparkorn, men stark?
Nej, är det stark mat du är ute efter är nog dina pengar bättre investerade hos närmsta thairestaurang eller indier, eller, om du har möjlighet, hos kebaben på Larmtorget i Kalmar.
Alltså, jag vet inte. Det är ju ett ganska roligt ord, som jag kan skratta lite åt, men så är det ju det här med att man allt som oftast äter framför teven, vilket verkar ha gått reklammakarna förbi. (Diarré till lunch, någon?)
Hur kul är det egentligen med analklåda när man sitter med en portion chokladpudding i högsta hugg?
Mölndal är en liten onödig kommun med 60 000 invånare som befinner sig nära Sveriges västkust. Den skär in likt en kil i sydost och tar helt i onödan upp plats som skulle gjort mycket bättre nytta som en del av Göteborgs kommun.
Mölndals huvudsakliga sysselsättning är att parasitera på regionens huvudkommun genom att snylta på utrymme, kollektivtrafik och vägnät, samt att stjäla företag, invånare och skatteunderlag som skulle gjort större nytta i Göteborg.
Mölndal genomskärs från söder till norr av vattendraget Mölndalsån. Med jämna mellanrum svämmar ån över och förvandlar stora delar av kommunens industriområden till våtmarker, till storebror Göteborgs stora förtjusning. Mellan översvämningsperioderna ägnar sig Mölndal mest åt att vara pompös och ligga på sofflocket likt en uppsvälld, överjäst deg.
Mölndal kallar sig stad men är egentligen ingenting annat än ett förvuxet förortstorg med bussterminal och en järnvägsstation (Göteborg Syd) som tjänar som hinder för göteborgare på väg söderut, mot viktigare orter som till exempel Kungsbacka.
Mölndals befolkas huvudsakligen av skattesmitare, samt av företag och institutioner som helst skulle vilja vara lokaliserade i Göteborg, men är för snåla för att betala vad det egentligen kostar att befinna sig nära händelsernas centrum.
Göteborg har gjort några försök att bli av med Mölndal, till exempel genom att dämma upp Mölndalsån och vägra mölndalsbor inträde. Mölndal har dock snabbt vänt dessa konflikter till sin egen fördel genom att hota med att blockera viktiga transportleder, såsom E6:an och västkustbanan. Göteborg har vid flera tillfällen beklagat sig inför regeringen över Mölndals beteende. Regeringen har dock hittills vägrat vidta några som helst åtgärder i frågan.
Många göteborgare bär på en hemlig dröm om att staden någon gång i framtiden skall resa sig som en man och helt enkelt klampa in i Mölndal och ta över. Organisationen Skicka Mölndal – till Tagenetippen, som räknar över 100 000 medlemmar har hotat med att sätta upp en privat armé för ändamålet om inte Göteborgs kommun gör något åt saken.
Mölndal har inte många anledningar att existera men fortsätter, likt ett smärtsamt ryggskott, att mot alla odds göra det.
Äntligen är det här: P-P-Pension – pensionsbolaget för dig som stammar.
Det spelar ingen roll om du stammar av nervositet eller om det beror på något medfött fel. Till och med du som bara gör det för att driva med andra är välkommen som kund. Bara du stammar.
S-s-s-så d-d-d-du som är en Mmm-mmm-mmm-mmm-ost-mmm-mmm-stammis, tveka inte! Besök P-P-Pension redan idag och teckna din försäkring. Du komer i-i-i-i-inte att mmmm-mmmm-mmm-mmm-mmmmmmmost ångra dig!
Har du sett höns köra bil någon gång?
De flesta har väl samma uppfattning om hur gubbar kör. Långsamt, eventuellt vingligt och på gränsen till vårdslöst ibland, men framför allt mycket långsamt.
Det är ett faktum. Gubbar kör långsamt. Men varför kör de då så långsamt?
Prova själv får du se! Testa att köra, sittande så nära ratten du kan. Jag lovar att när du sitter framåtböjd, hukande och med ratten en decimeter från ansiktet så kommer du också att köra långsamt. Varför? Därför att du inte ser något.
Det här är kanske ingen anledning att inte sluta häckla gubbar för att de kör långsamt men om vi vill bli av med problemet kanske vi skulle hjälpa dem att ställa in stolen istället. Eller skicka dem till gymmet så de kan skaffa sig en vettig hållning.
Obligatorisk gymträning för gubbar. Där har vi lösningen på problemet.
Tofsmuffen är ett djur, som lever i kvinnors skrev. Tofsmuffen är nära släkt med muffen, även känd som framstjärten.
Tofsmuffen utmärker sig genom sin hårbeklädnad, som inte är jämt utspridd, som hos muffen, utan istället koncentrerad till en tofs, vanligtvis placerad upptill.
Ett annat namn för tofsmuff är kisstofs.
Det gick inte över, den här gången heller.
Universum alltså kan se fram emot ytterligare ett år fyllt av dumheter, idioti och fullständigt nonsens, levererat direkt ur en hjärna som plågas av kronisk kreativitet, utan någon som helst eftertanke, eller tillstymmelse till återhållsamhet.
Håll i hatten! Eller ja, håll er i något åtminstone. Det kan behövas..
Men alltså, kan vi för en gångs skull bestämma att du, ja just du, som inte klarar av att spackla och måla ett tak helt enkelt låter bli? OK? Bra! Tack!
2000-talet. Vi har varit där ett tag nu. I åtta år har vi harvat runt och sagt tjugohundra, tjugohundraett, tjugohundratvå, tjugohundratre och så vidare. Det var kul en stund. Nyhetens behag.
Nu räcker det! Alla vet att vi numer lever i framtiden och år 2000 är sedan länge passerat. Nu skall det bli ordning. Rättning!
För om du tänker efter, till den där tiden före år 2000 – Just det! 1900-talet. – då minns du kanske hur vi benämnde årtalen på den tiden. Sjuttiosex, åttiotvå och nittiofyra. Inget snack om nittonhundranågonting. Vi levde i nittonhundratalet. Det var självklart vad som avsågs.
Så, från och med i år är det enkla siffror som gäller. Inget mer tjugohundra. Bara åtta. Funkar bra. Sparar plats. Blir det för svårt att skilja året från klockslaget kan du ju säga ”år åtta” istället.
Ja, jag vet, det kommer fler århundraden. Men det kan vi fundera över sedan. Om sådär 80 år. Ja, någon annan kan fundera över det. Själv har jag nog tänkt klart vid det laget…
God fortsättning på år åtta!