Släpp papperet och kom in i matchen!

Artikelkommentarer har varit på tapeten igen. Gammelmedierna har ju kommit in i IT-åldern och inte bara publicerar på nätet utan släpper in läsarna att kommentera.

Det är i alla fall vad de själva vill tro. I själva verket sitter de kvar i samma gamla pappersvärld som alltid.

Ta till exempel debattartikeln om bröd, som publicerades 16 augusti. Ingemar Gröön, som arbetar åt Brödinstitutet, skriver en artikel där han slår fast att bröd minsann inte orsakar fetma.

Detta skriver Ingemar Gröön i SvD:s debattavdelning, Brännpunkt och det är alltså hans, eller snarare Brödinstitutets åsikt i frågan. Utmärkt! Då kan debatten ta sin början.

Ja, det kunde ju varit så. Om SvD hade varit det minsta intresserade av att faktiskt husera en debatt i frågan om bröds för- och nackdelar för hälsan hade de ju till exempel kunnat kräva av debattören, i det här fallet Ingemar Gröön, att han höll sig tillgänglig och synlig, och svarade på de läsarkommentarer tidningen öppnat för.

Men nej. Naturligtvis inte. SvD är en papperstidning även på nätet och att faktiskt göra något av möjligheten till interaktivitet ligger alltför långt bort. Det är därför SvD och de andra pappersdrakarna kallas gammelmedier. De är gammelmedier, oförmögna att tänka bortom sitt pappersformat.

Då är det inte så konstigt att kommentarsfälten ser ut som de gör efter ett tag. Läsarna – de som är intresserade av ämnet och gärna diskuterar – har ingen att prata med förutom varandra och ganska snabbt går diskussionen på tomgång och då ska man inte bli så förvånad över att den ballar ur lite.

Men det är ju inte läsarnas, utan gammelmediernas eget fel.

Släpp sargen nu, för helvete!

Hur blir man av med Com Hem?

Jag ska äntligen bli av med Com Hem. Efter att ha bott i ett Com Hem-hus i nästan sex år känns det som en stor befrielse. Men det finns smolk i bägaren. Uppsägningstiden höjdes nyligen från en till tre månader och det var ingenting som jag egentligen noterade. Så nu sitter jag här med ett abonnemang som räcker två månader efter att jag flyttat ut.

Jag har försökt bli av med Com Hem förut. Försökt skaffa ADSL. Men det går inte. Svaren på varför det inte går varierar men jag misstänker att det helt enkelt inte finns något intresse av att erbjuda ADSL till adresser där Com Hem finns. Så långt räcker den fria marknaden.

Men nu slipper jag strax. Om jag bara kunde bli av med abonnemanget lite snabbare vore allt frid och fröjd. Så jag undrar, hur blir man av med Com Hem? Är det någon som har försökt och lyckats?

Det bör finnas ett flertal sätt som fungerar i teorin. Att köra linan i taket kan vara ett sätt. Att hyra ut sin uppkoppling i andra hand ett annat. Men hjälper det?

Jag behöver göra någonting relativt enkelt som gör att Com Hem mycket snabbt tröttnar på att ha mig som kund och säger upp avtalet. Det måste vara någonting som är lagligt, men samtidigt mycket irriterande.

Har du något bra tips?

Måsattack och dunbollar på Kompassgatan

Att passera Kompassgatan 13 var som att röra sig genom ett krigsområde. Tre måsar turades om att attackera från låg höjd. Situationen var helt obegriplig ända tills de två dunbollarna upptäcktes.

Det rörde sig helt enkelt om curlingföräldrar som cirklade över sina, antagligen ganska nykläckta, avkommor.

Enligt Fågelcentrum (Ja, detta finns.) skulle det bara vara att ta ungarna i handen och flytta till närmsta gräsmatta. Tyvärr hjälper det föga när den är ungefär 15 m2 stor. Att försöka flytta dem till Slottsskogen kändes tyvärr som ganska ogörligt, utan tillgång till hjälm och en rejäl sköld.

Vi på redaktionen vill i alla fall önska de båda telningarna lycka till i asfaltsdjungeln. Livet är fullt av faror när man är liten, även utan stora, vrålande bussar som passerar alldeles i närheten.

Felet med webbteve

I en skriven text kan jag snabbt läsa igenom inledningen (Vi journalister envisas med att kalla den ingress) och se om innehållet verkar vara intressant. Med en skriven text framför mig kan jag prata i telefon eller kolla nyheterna samtidigt som jag skumläser den för att hitta de intressanta bitarna. En skriven text kan jag läsa i flera omgångar. Jag kan hela tiden se var jag är och vad jag läste senast.

Med video däremot, eller webbteve som det heter den här veckan, är det en annan sak. Med  webbteve måste jag titta och lyssna i 20 minuter för att kanske, bara kanske, hitta något intressant. Det finns i allmänhet ingen ingress, ingen innehållsförteckning och inga käcka bookmarks eller länkar att snabbspola till, ifall jag bara är intresserad av en liten del av inslaget.

Naturligtvis går det att åtgärda flera av de där bristerna. Rent tekniskt finns lösningarna, men ingen producerar någonsin webbteve på det sättet.

Jag har länge tyckt att webbteve är ett undermåligt och ganska ointressant sätt att sprida information, men jag har tidigare haft svårt att sätta fingret på problemet.

Eller så är jag bara gammal. Så kan det vara.

Tills motsatsen är bevisad tänker jag fortsätta producera text och bilder. Det är också så jag tänker ta del av information. Tills någon gör något bättre.

Göteborgsvarvet: FAIL! (2:07)

Med ett så här dåligt resultat tänker jag inte ens bemöda mig med att ta reda på den officiella tiden.

Jag tror att nästan allt gick fel. Slutligen var det värmen som tog knäcken på mig.

Inför nästa år blir det skärpning, uppsträckning och nya friska tag. 1:30 ska besegras om jag så får hålla på tills jag blir 80 år.

Inför Göteborgsvarvet – fotoreportage från startområdet

Nu börjar det dra ihop sig inför årets gatlopp, eller Göteborgsvarvet som det heter i folkmun. Med kameran i hand tog jag en sväng runt startområdet för att få ut min nummerlapp och kolla in förberedelserna.

Ett startbevis är en bra början. Men vad bevisar det egentligen? Att galenskaperna har startat?

Här någonstans är min nummerlapp. Faktiskt alldeles till vänster om bilden.

Över 50 000 anmälda till årets varv. Här är en som faktiskt tänker springa.

Denna plats skulle vi kunna döpa till Urintorget, eller något annat passande. Vi befinner oss trots allt i Göteborg…

Här börjar den skitviktiga blå linjen. Tappa inte bort den! Den slutar några hundra meter åt höger. Emellan gömmer sig 21 km löpning i vad som verkar bli strålande sol. I år gäller det att fylla vätskedepåerna.

Kundvård

Det här är en restaurang. Jag äter där ibland. De säger alltid hej när jag kommer in, men det är ju ingenting konstigt med att säga hej till sina kunder.

Idag gick jag förbi. De höll på och monterade staket och sopade upp skräp. Jag funderade inte så mycket på det där när jag passerade.

– Hej!

Det däremot, fick mig att haja till. Det hör inte till vanligheterna nämligen, att någon jag handlar av högst någon gång per månad känner igen mig ute på gatan.

Personalen på Cyrano känner igen dig och säger hej, inte bara när du kommer in för att äta, utan även när du passerar dem på gatan. Det kallas kundvård.

Att däremot göra som SvD, Tele2, Göteborgsvarvet, Göteborgs Filmfestival och en hel del andra företag och överösa sina kunder med epost och säljsamtal kallas kundmisshandel.

Du får räkna ut själv vilken metod som är mest framgångsrik för att tjäna pengar.

Boktips: Linux pocket guide

Om du är som jag och gillar Linux och gärna använder termianlfönster men har lite svårt för att minnas alla bra kommandon är det här boken för dig. Manualsidor är förvisso bra, men innehåller ofta för mycket information. Dessutom måste du i allmänhet veta vad du letar efter.

Linux pocket guide delar upp kommandona och programmen i funktionsgrupper och ger dig bara kort information om de vanligaste parametrarna, dvs det du oftast behöver.

Linux pocket guide är skriven för Fedora Linux men den är fullt användbar även för andra Linux-dialekter, och för BSD-varianter som Mac OS X. Alla detaljer kanske inte alltid stämmer för just ditt operativsystem men det mesta är universellt tillämpbar kunskap.

Linux pocket guide, av Daniel J. Barrett, ISBN: 978-0-596-00628-0, finns att beställa i en nätbokhandel nära dig.

Dagens fransklektion: Aller à l’autobus

Idag ska vi lära oss hur man åker buss i Frankrike:

  • vägavgift – péage m
  • bensin – essence f
  • diesel – diesel m
  • buss – autobus m
  • utsikt – vue f
  • när (hur dags) – à quelle heure
  • var – où
  • måste – falloir, devoir (oregelbundna, franska skitverb som ingen människa kan böja)

Utrustade med dessa bussrelaterade ord kan vi nu konstruera följande försök till meningar:

  • Var går bussen till Les Arcs? – Où est l’autobus aux Arcs?
  • När är vi framme? – Nous sommes là à quelle heure?
  • Går bussen på bensin? – L’autobus, il marche en essence?
  • Nej, den går på diesel. – Non, il marche en diesel.
  • Är utsikten fin från vägen? – Il y’a une belle vue de la route?
  • Måste jag betala vägavgiften? – Je dois paye le péage?

Imorgon funderar jag på att lära mig lite svordomar. Att skälla ut någon ordentligt på franska vore säkert bra att kunna också.

Vad göra med all Weetabix?

Vi har några paket Weetabix hemma. Frugan har tagit hem dem från gymmet när de delades ut som gratis smakprov på gymmet.

Det är små kakor i paketet. Små kakor av oidentifierade jordbruksprodukter, som du enligt bilden på kartongen ska äta som flingor.

Problemet är förstås att de är äckliga. Smaken påminner om papp. Så, någon har alltså tänkt sig att jag ska äta smulig papp uppblandad med mjölk, till frukost.

Jag fattar verkligen inte. Kan någon förklara? Finns det någon vettig applikation för den här produkten?

Dagens motionsaktivitet: snöskottning (med bilder)

Det snöade lite inatt. Och blåste. Det märktes, om inte annat i förmiddags när vi skulle ta oss ur lägenheten. Jag hade inte tänkt att ta mig ut över huvud taget men blev utlurad med orden: “Det är helt fantastiskt!”

Så, nu är jag ute och har jag ändå tagit mig ut är det väl lika bra att ta sig för något. Frisk luft, dagsljus och motion brukar ju sällan skada och snöskottning är ju en motionsform så god som något, såvida man nu inte är otränad, gammal och med svagt hjärta och dålig rygg.

Jag är ju ingen av de där sakerna. Åtminstone inte tillräckligt för att låta mig slippa ifrån.

Vi betalar ju för all del kommunen en massa pengar varje år för att de ska röja snö, men den kommunala snöröjningen lämnar en del övrigt att önska. Vi brukar få ett smalt dike med ganska mycket snö i botten, att balansera i och det är i alla fall inte vad jag tänker på när jag hör ordet snöröjning.

Till verket!

Sådärja! Nu är det bara för kommunen att komma hit och skotta trottoaren, så ska verksamheten strax vara tillbaka till det normala.

Dagens fransklektion: Snö och is

Det blev ingen lektion igår, mest beroende på allmän lättja, men det är inget skäl att ge upp. Dagen till ära har vi blivit lovade snökaos här i Göteborg, så vad passar väl bättre än att lära sig lite ord som har med snö och is att göra?

Dagens ord:

  • snö – neige f
  • storm – tempête f
  • is – glace f
  • glaciär – glacier m
  • glaciärspricka – crevasse f (Betyder skreva enligt ordboken men brukar användas på detta sätt i glaciärsammanhang.)
  • topp – sommet m
  • täcka – couvrir
  • vinter – hiver m
  • bergschrund – rimaye f (gapet mellan berget och glaciären)
  • djup – profond
  • synlig – visible
  • idag – aujourd’hui

Och så bygger vi några, förhoppningsvis korrekta meningar:

  • Glaciären har en djup bergschrund. – Le glacie a une rimaye profondeur.
  • Sprickorna syns inte på vintern. – Les crevasses ne sont pas visible en hiver.
  • Glaciären är täckt av snö. – Le glacier est couvert de neige.
  • Vid toppen är glaciären täckt av snö – Au sommet du glacier est recouverte de neige.
  • Idag blir det snöstorm i Göteborg. – Aujourd’hui sera une tempête de neige à Göteborg

Som vanligt är det bara att ta fram rödpennan och rätta eventuella fel, eller bara kommentera i största allmänhet.

Det här är del två i serien syrrans granne lär sig franska, som går ut på just det, att syrrans granne ska lära sig franska. Du som läsare är välkommen att delta och komma med rättningar, kommentarer eller förslag.

Hjälp syrrans granne lära sig franska!

Bonjour! Je m’appelle Fredrik. Je suis un cheval.

Där har ni mina kunskaper i franska. Detta och kanske några ord och fraser till är vad som blivit kvar i huvudet sedan högstadiet.

Bra början, men att kunna berätta vad jag heter och att jag är en häst kanske inte räcker så långt på semestern. Därför har jag en plan, eller kanske en idé, om att jag någon gång ska ta mig samman och lära mig lite mer franska så att jag typ kan säga något vettigt och kanske till och med kan förstå svaret.

Jag har förhalat detta länge nog, så nu börjar vi! Nu ska jag lära mig franska på riktigt!

Upplägg

Det hela är mycket enkelt. Varje dag väljer jag ut några nya ord och försöker bilda någon eller några meningar med hjälp av dessa ord. Du, käre läsare, applicerar dina kunskaper i franska och rättar mina taffliga försök och kommer med glada tillrop när det blir rätt. Det går förstås också bra att komma med egna förslag på användbara ord och meningar.

Dagens lektion

  • äta – manger
  • frilans – free-lance
  • journalist – journaliste
  • frukost – petit déjeuner (ordagrant “liten lunch”, så nu vet vi vad lunch heter också.)
  • dag – jour
  • varje – chaque
  • varje dag – tous les jours (Betyder också “hela tiden”. Möjligen bör det vara “chaque jour” istället.)
  • oxfilé – filet de bœuf

Sådärja! Då har vi nog material för några meningar:

  • Jag heter Fredrik. – Je m’appelle Fredrik.
  • Jag är frilansjournalist. – Je suis journaliste free-lance. Je m’appelle Fredrik.
  • Jag äter oxfilé till frukost varje dag. – Je mange des filets de bœuf pour le petit déjeuner tous les jours.

Svårare än så behöver det alltså inte vara att berätta vad du heter, vad du gör på jobbet och vad du brukar äta till frukost.

Fram med rödpennan nu bara! Jag är säker på att här finns massor av fel.