Etikett: linux

Boktips: Linux pocket guide

Om du är som jag och gillar Linux och gärna använder termianlfönster men har lite svårt för att minnas alla bra kommandon är det här boken för dig. Manualsidor är förvisso bra, men innehåller ofta för mycket information. Dessutom måste du i allmänhet veta vad du letar efter.

Linux pocket guide delar upp kommandona och programmen i funktionsgrupper och ger dig bara kort information om de vanligaste parametrarna, dvs det du oftast behöver.

Linux pocket guide är skriven för Fedora Linux men den är fullt användbar även för andra Linux-dialekter, och för BSD-varianter som Mac OS X. Alla detaljer kanske inte alltid stämmer för just ditt operativsystem men det mesta är universellt tillämpbar kunskap.

Linux pocket guide, av Daniel J. Barrett, ISBN: 978-0-596-00628-0, finns att beställa i en nätbokhandel nära dig.

Hur fan ska man synka sina filer?

Jag har två datorer. Den ena är lätt, bärbar och ganska slö och den andra är tung, stationär och inte speciellt slö alls. Jag skulle gärna ha en allt i ett men just den kombinationen tenderar att inte existera.

Så jag har två burkar, med en del filer på, som jag gärna vill hålla i synk på något enkelt och fungerande sätt. Två linuxburkar kanske ska tilläggas.

I teorin är allting enkelt. Man installerar någon programvara, typ Unison, som håller filsystemen i synk.

Det fungerar… i teorin. Det fungerar i verkligheten också, om man har väldigt gott om tid eller väldigt ont om filer. Själv har jag tvärtom väldigt gott om filer och väldigt ont om tid, vilket gör det hela rätt svårthanterligt.

Jag hamnar ständigt i situationen att det skulle gå fortare att manuellt kopiera filerna jag jobbat med under dagen, istället för att låta datorerna reda ut saken och förutom att det tar en massa tid är det ju precis den typen av arbete som datorn med fördel sköter åt oss.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag är säker på att det finns någon bra lösning som fungerar. Frågan är bara hur den ser ut. Jag har ingen aning och mina egna funderingar har börjat gå i cirklar.

Så, jag hoppas att den kloka massan ska kunna hjälpa mig.

Hur gör du för att hålla dina filer i synk? Har du en smart strategi eller ännu hellre någon bra programvara att rekommendera?

Ubuntu 9.10 på Acer Aspire Timeline 1810T

Det var bättre förr!

Ja, nu tänker du kanske att ålderdomen slutligen hunnit ifatt mig, men nej, det var faktiskt bättre förr.

När jag provade att köra Ubuntu 9.04 på min Acer Aspire Timeline 1810T, lyckades jag få ut drygt sex timmars drift innan batteriet var tömt. Med version 9.10, som släpptes igår, fick jag bara ut fem timmar och då hade jag ändå slagit på laptop mode.

Drivrutinsläget är förvisso bättre. Jag behöver inte längre manuellt bygga och installera drivrutinen till nätverkskortet och det verkar fungera bättre med extern bildskärm men vad hjälper det när strömmen rinner ur systemet allt fortare?

Det ser alltså ut som om Windows 7 kommer att få en chans i alla fall, om nu Microsoft lyckas leverera någon gångtång. De ägnar sig ju fortfarande åt att leverera kartonger och plastbitar istället för programvara och har därför lyckats med konststycket att sälja slut på en produkt som till hundra procent består av information.

Bara för att vara på den säkra sidan ska jag köra ett nytt test av batteritiden i Windows Vista. Det kan ju vara tiden som rinner ur batterierna rent allmänt, även om det verkar konstigt att det skulle gå så fort.

Läs alla inlägg om Acer Aspire Timeline 1810T

Linux på Acer Aspire Timeline 1810T – uppföljning

Acer Aspire Timeline 1810TDet här är tredje delen i serien om Acer Aspire Timeline 1810T. I förra delen kunde vi konstatera att det går ganska bra att köra Linux på den, men att batteritiden är ganska usel. Idag kan vi konstatera att problemet är svårlöst och att Linux dessutom har problem att hitta disken.

Fortsätt läsa Linux på Acer Aspire Timeline 1810T – uppföljning

Lär dig ljuga om Linux!

Gör som tusentals radiohandlare redan gjort och genomgå Microsofts “utbildning” i varför Windows 7 är bättre än Linux.

Det vore väl en sak om de faktiskt hade gjort en saklig jämförelse mellan Windows 7 och någon specifik distribution av Linux. Att jämföra Windows 7 med “Linux” är ungefär som att jämföra en Toyotamotor med en Scanialastbil.

Linux är inget operativsystem, utan en kärna som du kan bygga ett operativsystem kring. Den går naturligtvis att jämföra med kärnan i Windows 7, men jag misstänker att det kanske skulle bli lite svårare för Microsoft att använda resultatet i sina “utbildningar”.

Precis som om jag behövde fler argument för att inte ge mer pengar till Microsoft…

Linux på Acer Aspire Timeline 1810T

Acer Aspire Timeline 1810TDet här är del två serien om Acer Aspire Timeline 1810T. I första delen tog jag upp den ur kartongen och provkörde lite med Windows Vista. Idag är det dags att gå på djupet och prova hur den funkar med Linux.

Acer Aspire Timeline 1810T levereras förinstallerad med Windows Vista, vilket säkert är lockande för många. Men hur går det om man istället trycker in Ubuntu Linux? Väldigt bra, visar det sig, möjligen med undantag för batteritiden. Med lite tur går det till och med att titta på mpeg4-film i HD-format, även om just det faktiskt är på gränsen både i Vista och Ubuntu.

Mitt första försök hade tiden emot sig. Ett trådlöst nätverk som åkte jojo och uteblivet stöd för det fasta nätverkskortet gjorde att försöket avbröts i förtid.

Efter att ha brottats med Windows Vista i ett par veckors tid är det väl bara att konstatera att lite mer uthållighet hade lönat sig. Den saknade drivrutinen tar ungefär fem minuter att ladda ned och installera och därefter funkar faktiskt allting.
Fortsätt läsa Linux på Acer Aspire Timeline 1810T

Windows Vista – början till slutet, av livet

Jag har tidigare skrivit om Linux här på bloggen och hur det är en bra väg till personlig olycka. Det var då det. Jag trodde att jag var finurlig och hade kommit på något om hur världen är beskaffad.

Det var innan jag provade Windows Vista.

Jovisst, jag har kört Windows Vista några gånger. Flera minuter säkert. Kanske en timme sammanlagt. Jag har använt det för att det råkat vara installerat på någon dator jag lånat eller blivit ombedd att fixa.

Att gränssnittet och navigationen var en katastrof visste jag redan. Det märker man ganska fort när man ska hjälpa någon med ett krånglande nätverk, att det helt enkelt är omöjligt att navigera i soppan. Men alltså, nu har jag använt det på riktigt, på min egna dator. Försökt har jag i alla fall.

Windows Vista fungerar inte.

Även om navigationen och gränssnittet i allmänhet är en katastrof trodde jag ändå att det faktiskt fungerade rent tekniskt, på en grundläggande nivå. Dumma mig!

Windows Vista kan inte kopiera filer.

Jag har en hemkatalog. Den ligger på en server som delar ut den via Microsofts eget protokoll, SMB. Där ligger filerna, åtkomliga. Jag kan se dem, öppna dem, spara dem och göra allt annat jag förväntar mig. Men de går fan inte att kopiera.

Jag har en hemkatalog på kanske 20 GB. Det är ju en löjligt liten mängd i dagens läge, men så är det ju bara en liten del av mina filer som ligger där. Dessa 20 GB vill jag kopiera från servern till min lokala hemkatalog. 20 GB och ja, rätt många tusen filer är det men ingenting konstigt.

Så jag markerar, drar och släpper. Tjoff! Så! Bara att vänta. Så börjar Windows räkna upp hur många filer och hur mycket data den ska kopiera.

1000 filer… 2000 filer… 3000 filer… 4000 filer… *poff*

Borta!

Dialogen som räknar upp filerna försvinner.

Sedan händer ingenting.

– Hmmm… Det där var konstigt. Jag är rätt säker på att den inte borde göra sådär. Jag provar en gång till.

1000 filer… 2000 filer… 3000 filer… 4000 filer… *poff*

Borta!

OK, nu börjar det bli löjligt, men jag provar några gånger till, med samma resultat. Ingen filkopiering, inget felmeddelande, bara poff borta.

Till slut tvingas jag inse det omöjliga, nämligen att Windows Explorer faktiskt kraschar när jag försöker använda den för att kopiera filer från nätverket.

Jag vet inte vad ni andra tycker men för mig är filhantering den kanske mest grundläggande funktionen i ett operativsystem om man bortser från kommandoprompten men den har ju Microsoft hällt ut med badvattnet för länge sedan.

Som jag minns det bestod Microsofts första operativsystem, MS DOS, ursprungligen av de två komponenterna kommandoprompt och filsystem och inte ett jävla skit mer faktiskt. Det var inte så avancerat på den tiden, men man kunde åtminstone kopiera filer.

Det går uppenbarligen inte längre.

Nej, vill du föra över filer till en dator som kör Windows Vista gör du nog bäst i att använda en portabel hårddisk. Då kanske det fungerar.

Nu vet jag bara inte om jag ska känna mig lättad eller besviken. Från början skulle Windows Vista bara bli en parentes. Jag skulle testa lite. Men sen blev det lite för krångligt med Linux på grund av vissa drivrutinsproblem, så jag bestämde mig för att köra Windows Vista i alla fall. De flesta program jag använder finns portade och jag gör inte så underliga saker.

Men nu alltså. Jag vet verkligen inte om det kommer att gå. Det är för dåligt. Det funkar ju inte. Filhanteringen är inte toppen på isberget. Det är själva fundamentet till isberget och funkar inte den detaljen är toppen på isberget faktiskt ganska ointressant.

Det här var fanimig det sämsta jag sett på länge. Den personliga olycka jag skaffat mig genom Linux är ingenting mot det här. Windows Vista gör ont att använda. I själen.

”Artister har rätt att få betalt för sitt arbete”

The Pirate Bay

Att artister har rätt att få betalt för sitt arbete måste vara ett av de vanligaste argumenten från upphovsrättskramare. Det är också ett argument som helt saknar substans.

Men låt oss anta att det är sant; att det finns en universell rätt att få betalt för sitt arbete. För det måste väl i så fall gälla alla, inte bara artister? Vad får det för konsekvenser.

Man kan förstås diskutera länge vad som egentligen är ett arbete, men jag tänker utgå ifrån att arbete är någonting som du gör som någon annan drar nytta av eller kan tänkas dra nytta av.

Musiker som spelar musik innefattas av denna definition. Andra kan lyssna på musiken och därmet ha nytta av den. Detsamma gäller andra konstnärer, vars konst andra också kan dra nytta av.

Vilka andra är det då som utför ett arbete som de har rätt att få betalt för? Ja, alla som är anställda av någon har ju rätt att få betalt. Det får de ju också. Det ingår i att vara anställd, att det betalas ut lön.

Mer då? Ja, alla som arbetar ideellt i en förening har förstås rätt att få betalt såvida föreningens medlemmar har nytta av deras arbete. Till exempel var jag kassör i en förening under ett par år, vilket var till stor nytta för medlemmarna. Alltså har jag rätt att få betalt för mitt arbete.

Piratpartiets aktivister har rätt att få betalt för sitt arbete. Massor av arbete läggs ned varje dag på att hålla partiets verksamhet igång. Detta är till nytta för partiets medlemmar och sympatisörer. Det är också till stor nytta för nyhetstörstande massmedier. Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter borde alltså betala Piratpartiets aktivister för att de deltar i att skapa bra nyheter.

Vissa bloggare arbetar oerhört hårt med sina texter. Det är till nytta för andra. Alltså har bloggare rätt att få betalt, inte bara för tiden det tar att skriva texten utan också för övrig tid de lägger ned på att förbättra sin blogg. I själva verket har de rätt att få betalt per sidvisning. Det är ju på motsvarande sätt som musikartister sägs ha rätt att få betalt.

Folk som deltar i open source-projekt har rätt att få betalt. Tänk bara på de tusentals människor som lagt ned mängder av tid på att utveckla Linux. De har rätt att få betalt, inte bara av alla företag och privatpersoner som använder linux, utan också av alla företag som tjänar pengar på att sälja tjänster kring Linux.

Så, om vi håller det för sant att artister har rätt att få betalt för sitt arbete är det rätt många andra som också har rätt att få betalt för sitt arbete.

Hur ska nu detta gå till? Ja, antingen inför vi en massa skatter på allt från bredband till nyhetsförmedling, eller så får vi väl följa upphovsrättsindustrins exempel och börja kräva skadestånd av varandra.

Eller så kan vi bestämma oss för att man faktiskt inte har rätt att få betalt, bara för att man sysslar med något som man kallar arbete, oavsett om man spelar musik, leder en förening eller deltar i open source-projekt.

På tal om arbete förresten. Att skriva musik är arbete. Att framföra musik är också arbete. Att spela musik kan vara arbete. Men att framställa exemplar, som upphovsindustrin ägnar sig åt, kommer aldrig att vara ett arbete.

Att framställa fysiska skivor innebär i och för sig ett arbete, men oavsett vad Peter Danowsky inbillar sig är det inte skivbolagen utan verkligheten som håller på att göra CD:n till en historisk parentes.

På samma sätt håller verkligheten nu på att göra upphovsrätten till en parentes. Den tid när det fanns en rätt att få betalt för att man tidigare arbete är snart förbi. Frågan är bara hur många privatpersoner våra politiker ska låta upphovsrättsindustrin ruinera först.

På onsdag röstas utpressningslagen IPRED igenom av Sveriges riksdag.

Ubuntu ersätter Mac OS X

Jag vill att ni ska vara jävligt medvetna om att jag nu installerar Ubuntu på Macen. No more Mac OS X alltså!

Steve Jobs kan dra nåt gammalt över sig!

Så, nu kan ni sätta igång och formulera era smädelser alla Apple fan boys (och girls.) Kommer ni på en riktigt bra smädelse kanske ni får ett fint pris.

Acer Aspire One – en filserver som drar 15 watt

En filserver som drar 15 watt och som tar 15 minuter att konfigurera. Är det möjligt? Ja, om du inte har en massa exotiska idéer om kryptering och användning av underliga filsystem går det alldeles utmärkt. Dessutom kan du fortfarande använda din dator som dator när du är klar.

Man ska testa allt minst en gång, har jag hört, och idag tänkte jag att det var dags att testa hur bra det går att använda sin netbook som filserver. Det var väl kanske inte det Acer hade tänkt sig, men en dator som kostar under tre tusen och som drar ganska lite ström borde vara den perfekta utgångspunkten för ett sådant projekt.

Utrustning

Utrustningen bestod av en Acer Aspire One Linux, nyligen återuppstånden från tegelstensriket, och min gamle vän Lacie, en hårddisk på 160 GB som i ett tidigare liv tjänstgjort som backupdisk.

Utförande

Efter att ha lagt en stund på att fippla med kryptering och exotiska filsystem bestämte jag mig för att det kanske var bättre att prova något som faktiskt fungerar till att börja med. Formatering av hårddisken på enklaste sätt alltså, med EXT3, och sedan installera en Samba-server.

Fast installera Samba-server visade sig onödigt. Allt nödvändigt fanns förstås redan på plats och bara lite konfiguration krävdes. Därefter var allt klart för test.

Testresultat

Det föga vetenskapliga prestandatestet utfördes genom kopiering av en rejäl avi-fil på sådär 750 MB till den utdelade disken, vilket tog drygt fem minuter, vilket den enhövdade juryn valde att betrakta som acceptabelt. Lite slött räknat blir detta runt 20 Mbit per sekund, men då körde jag alltså servern trådlöst. Med en nätverkskabel inkopplad kan du säkert komma upp i högre hastigheter utan problem.

Prestandatest nummer två bestod i att försöka titta på den just kopierade filmen, direkt från den utdelade disken. Och det går bra. Nästan. Men all tillgänglig erfarenhet visar att det trådlösa nätverket i det här hushållet inte är så fantastiskt stabilt, så jag är nog benägen att skylla de enstaka problemen på nätet.

Slutsats

Det här är en filserver du kan bygga in i väggen, bokstavligt talat, och sedan glömma bort. Sen kan antipiratbyrån eller polisen försöka hitta den om de kommer på besök. Eller så kan du ju helt enkelt ha den stående i ett hörn, om du tillhör de mindre paranoida. Eller hos grannen, om du föredrar det. Eller i en låda i trädgården. Eller i blien. Den funkar överallt där det finns ström och tar nästan ingen plats.

Eftersom det är en bärbar dator har den dessutom inbyggd UPS, så att den klarar ett kortare strömavbrott och stänger av sig snyggt och prydligt om strömmen är borta längre. Dessutom drar den 15 watt när skärmen är avstängd. Ja, det är ju nästan ingenting faktiskt.

För under fyra tusen får du en strömsnål filserver som lagrar 500 GB och det blir ganska mycket musik och film innan den är full. Och när det händer kan du ju köpa en ny, större disk för mindre pengar än du gav för den första.

Ja, sen måste du ju köpa en hårddisk till förstås, för att göra backup. Eller två om du är en vidskeplig gammal gubbe som trots noll hårddiskkrascher hittills tror att det värsta verkligen ska inträffa. Men backup måste du ju ändå ha…

Såhär gör du

Fortsätt läsa Acer Aspire One – en filserver som drar 15 watt

Acer Aspire One, och en otålig idiot

Det börjar inget vidare för mig och Acer Aspire One. Faktum är att det börjar riktigt jävla dåligt – katastrofalt dåligt.

Datorn startar visserligen och ”installationen” som består av två eller kanske tre val går smärtfritt, men så fort jag skall börja använda den går det åt helvete. Det börjar med att jag inte lyckas välja tangentbordslayout. Jag har läst om problemet och vet att det finns en lösning, men den här gången vill jag ha en dator som funkar direkt, inte en hackarleksak att hålla på med timme in och timme ut.

Fortsätt läsa Acer Aspire One, och en otålig idiot

”Jomen Linux bygger ju på Windows”

Jag är på Mediamarkt och tittar på datorer. Jag skulle önska att jag slapp gå i närheten av datoravdelningen på Mediamarkt, men på grund av min ordinarie datorhandlares dumhet så tvingas jag gå dit. Jag vill nämligen känna på varan först, men av någon underlig anledning får jag inte titta på Asus eeePC innan köpet. Alltså Mediamarkt.

Jag vill egentligen bara prova hur tangentbordet är att skriva på, men en annan herre som har en massa frågor har släpat dit en säljare.

Först undrar han lite allmänt över det här med att han har Windows hemma och att eeePC kör Linux och vad det betyder.

– Ja, det är inga problem. Linux bygger ju på Windows, säger säljaren.

Det här kan bli en konversation att minnas. Intressant förresten att säljaren inte verkar känna till att man kan få eeePC med Windows XP. Det skulle ju kunna vara ett bra alternativ för den här kunden.

Sedan fortsätter de med att prata om skrivare. Den här potentiella kunden undrar om man kan koppla in skrivare och hur det funkar. Det skall nog gå säger säljaren. Han har uppenbarligen ingen aning. Det är ju uppenbart att han inte har provat i alla fall. Det skulle han ju kunna göra annars. Ta en av de där fem miljarder skyltexen i butiken och koppla in så kanske han lär sig något. Men det skall väl inte vara nödvändigt att faktiskt ha någon erfarenhet för att sälja datorer?

– Sen är det ju det här med program som man har på CD. Hur gör man med dem, vill kunden veta.

– Det finns ingen inbyggd CD-läsare men du kan ju koppla in en extern läsare i USB-porten och ta det den vägen, så det skall inte vara något problem, säger säljaren då.

Ibland skulle jag vilja vara en fluga på väggen. Till exempel när kunden skall installera sina Windowsprogram i sin Linuxdator. Eller ännu hellre, när han kommer till butiken för att få hjälp. Den konversationen skulle jag vilja höra!

Själv har jag planer på att köpa nytt kylskåp och en ny spis. De har ju en del att välja på hos Mediamarkt. Men efter att ha hört den här konversationen vet jag inte om jag vågar längre. Det kanske är bättre att vända sig till en radiohandlare som inte säljer datorer.

När det gäller Asus eeePC är jag lite tveksam. Det där tangentbordet känns lite väl litet för att det skall kännas ok att skriva på, men jag har bara provat i några minuter.

Annars ser jag inga nackdelar, så om du inte livnär dig på att skriva är det ju ett gjutet köp.

Världens äldsta marknadsföringsknep

Turerna har varit många på senare tid, kring företaget Medison, som säljer en bärbar dator för 150 dollar. Eller påstår sig sälja, för några datorer har inte levererats än, men snart är det dags. Redan 15 augusti skall de första datorerna levereras, lovade företaget vid en presskonferens igår kväll.

Företaget har ganska mycket emot sig. De började med att visa upp hemsidan som gud glömde. (Den har sedan dess snyggats till, men kolla deras tillbehörssida och säg sedan att det där ser hundra ut.) Sedan uppdagades att företagets partners inte alls var partners och det senaste igår var att företaget skall leva av att sälja annonser på hemsidan för uppåt 20 miljoner kronor styck till företag som säljer tillbehör.

Oavsett om det kommer några datorer eller inte så använder sig Medison av ett av världens äldsta marknadsföringsknep. De vill förmedla känslan av att det är bråttom; att det är bäst att du slår till nu genast. Annars kanske det är för sent.

För Medison är det förstås bråttom att få in pengar, men för oss andra är det inte alls bråttom. Snarare tvärtom. För om det verkligen är sant att Medison kan sälja en bärbar dator för 150 dollar är det ju bara en tidsfråga innan någon tar fram en som kostar 100 dollar. Eller 90.

På sätt och vis hoppas jag att allt detta är sant och att det verkligen dyker upp fungerande Medisondatorer som håller måttet, för vem vill väl inte ha en billig och väl fungerande dator? Dessvärre lär det inte hända. Inte just nu.

Nej, jag tror nog att detta i bästa fall är ett nytt fall av plastcykeln Itera, fast i något modernare form.

Jo, en sak till förresten. Medisons vd, Valdi Ivancic, avslöjade igår på presskonferensen att han tänker kandidera till posten som Sveriges statsminister.

Läs också:

Linux – En bra väg till personlig olycka

Linux-pingvinen TuxDet finns många bra sätt att göra sig olycklig. Att byta till Linux i datorn är definitivt en bra metod.

Det börjar alltid likadant. Man kör Windows men är inte riktigt nöjd med tillvaron. Vissa saker funkar inte riktigt och eftersom det är Windows man kör går det inte att göra något åt saken. Har man riktig otur går saker sönder efter någon uppdatering, eller så blir datorn obeskrivligt seg av alla uppdateringar Microsoft skickar ut

I det här läget är man som mest mottaglig och eftersom Linux finns där hela tiden dröjer det inte länge förrän man börjar fundera på att kanske byta operativsystem.

Om man inte gör alltför speciella saker med sin dator finns en uppsjö program att välja mellan. Ja, till och med för vissa ytterst speciella användningsområden finns lämpliga programvaror för Linux, så vad är då haken?

Det är numer lätt att komma igång. Det känns nästan som fusk att använda en distribution som Ubuntu men det funkar ju, så vafan? Jag skall ju bara testa. När man efter en stunds testkörning väljer att installera är det början till slutet. Det finns ingen reell väg tillbaka till Windows men vägen framåt är kantad av så mycket problem och vedermödor att hade jag känt till dem i förväg hade jag gett upp direkt.

Problemet är att alla som kör Linux vet att allt, precis allt kan konfigureras att bete sig precis så som man önskar. Om du vill att datorn skall beställa pizza när du pluggar i ett USB-minne på en tisdag med fullmåne så går det att ordna. Om jag bara installerar de här programmen och konfigurerar dem såhär så kommer allt att bli perfekt.

Givetvis är det omöjligt i verkligheten men illusionen finns där hela tiden och det är hur lätt som helst att fastna och tänka att: ”Bara ett par dagar till. Sen funkar det.” Drömmen är inte sann och det förstår man snabbt men lika lite som man kan peta in kaviaren i tuben igen går det att ta bort vetskapen om att det faktiskt är möjligt.

Nu sitter jag här och har bjudit in till födelsedagsfest och har ingen aning om det kommer att vara möjligt att spela någon musik under kvällen. Om jag bara hade haft ett par dagar till på mig hade det kanske gått. Om jag försummat livet och suttit vid datorn och svurit lite till.

Allt jag ville ha var en multimedia-PC, som jag kan styra med fjärrkontroll, för att titta på film och lyssna på musik. Vad jag fick var någonting helt annat. Många är de tillfällen då jag funderat på att ge upp och helt enkelt köpa en ny dator med Windows Media Center, men det skulle kännas så snöpligt nu när jag kommit så långt.

Om jag lägger bara två dagar till blir det nog bra.