En liten ficktjuv från Västtrafik

Västtrafikkortet länsas medan du åker buss och spårvagn

Jag har en ficktjuv i min plånbok. Den stjäl mina busspengar och en massa tid. Västtrafikkortet, heter den.

Jag fyllde på kortet i onsdags. 250 kronor stoppade jag i. Sen gjorde jag några buss- och spårvagnsresor. Igår tog jag pendeltåget till Jonsered. När jag skulle checka ut efter den resan var plötsligt en massa pengar borta. Någonstans har det försvunnit 75 kronor extra från kortet, utan min vetskap.

Av 250 kronor som stoppas in i Västtrafikkortet försvinner alltså 75 kronor i tomma intet. Det motsvarar 30 procent, alltså ett ganska omfattande svinn.

En mycket hjälpsam busschaufför i Jonsered försökte hjälpa mig att lista ut vad som egentligen hade hänt men gick tyvärr bet och hänvisade mig till Tidpunkten. Dit kan man gå. Om man har gått om tid kanske man till och med kan få hjälp. Jag vet inte.

Jag gick till Tidpunkten idag. Lokalen var full av folk som, antar jag, också hade försökt åka buss och spårvagn med det nya fantastiska kortet. Det var 20 nummer före mig i kö och en av fyra kassor öppna. Efter tre minuter, när det fortfarande var 20 nummer före i kö gav jag upp, eftersom jag har annat att göra än att stå i kö i en timme för att kanske få tillbaka 75 spänn.

Det finns enklare sätt. Jag skiter i det här med Västtrafik nu. Jag kan promenera istället. Eller cykla. Eller ta bilen. I värsta fall finns taxi. Om det verkligen kniper kanske jag köper en SMS-biljett, till väsentligt högre pris och tar bussen eller spårvagnen, men det står mycket långt ned på min priolista numer.

Det finns de som anser att kollektivtrafiken ska rädda miljön, men då måste nog någon först rädda kollektivtrafiken från de glada laxarna som lagt nio år och en halv miljard kronor på att införa ett nytt biljettsystem som ingen begriper sig på och som får 30 procent av dina biljettpengar att försvinna spårlöst.

Så blir du lurad och rånad av Västtrafik

Att Västtrafiks nya biljettsystem nu är i full drift kunde vi läsa i G-P (pappersbunten) igår. Efter att faktiskt ha försökt använda systemet kan jag bara konstatera att den som påstår något sådan antagligen full.

Systemet är i full drift. Det borde innebära att det fungerar och går att använda fullt ut. Låt se då, hur detta går.

Vi ska åka två personer med buss 60, från Drottningtorget till Bockhornsgatan. Med oss har vi ett Västtrafik-kort som är nyladdat med 200 kronor, dvs fullt tillräckligt med pengar.

Västtrafiks gamla, blå biljettmaskin, som de tydligen inte tänker byta utBiljettautomaterna är ett kapitel för sig. För flera år sedan började Västtrafik montera sina nya, blå biljettautomater i Göteborg. De gick bara att använda med månadskort. För enkelresor behölls de gamla papperskorten.

Sedan upptäckte Västtrafik att de blå automaterna tydligen inte skulle räcka till för att ersätta papperskorten fullt ut. Nya automater började placeras ut. Nästan exakt lika de gamla, fast gula och med lite fler knappar.

De extra knapparna behövs för att du ska kunna tala om när du börjar din resa hur många ni är som ska åka och om ni tänker åka över fler än en zon. Du programmerar automater genom att trycka på rätt knappar, rätt antal gånger och håller därefter fram ditt kort mot läsaren när resan börjar. Sen måste du komma ihåg att stämpla ut också, när resan slutar.

För att åka två vuxna i en zon ska du gå fram till en gul biljettautomat, trycka två gånger på V-knappen och därefter hålla upp kortet. Inte helt svårt och obegripligt om man bara läst manualen först. (Ni läser väl manualen för biljettsystemet innan ni ger er ut i kollektivtrafiken? Jag är säker på att det är det första alla gör när de kommer till en ny stad.)

Enter 60-bussen. På 60-bussen finns tre biljettautomater. Inga problem!

Men vänta nu! Det är ju tre blå biljettautomater som finns i bussen. Försök att trycka på V-knappen om du kan. Ja, det är en av knapparna som inte finns på den modellen.

Men chauffören då? Han kan väl lösa problemet?

Chauffören hänvisar till manualen. Den har jag läst förstås, men jag läser en gång till eftersom han inte verkar vara mottaglig för den informationen.

Sen frågar jag, hur jag ska gå tillväga för att trycka på V-knappen. Nej, det går mycket riktigt inte. Men han kan väl lösa detta med sin terminal? Tror ni han kan det? Tror ni chauffören kan ta betalt för resan med det nya fina betalsystemet?

Nej.

Nio år och en halv miljard kronor har politiker och byråkrater plöjt ned i detta biljettsystem och nu, när installationen av den nödvändiga utrustningen är på sin höjd halvfärdig bestämmer de sig för att arbetet är klart.

Vid årsskiftet upphör de gamla papperkorten att gälla, så det finns inte längre någon väg tillbaka. Alternativet är att inte ta bussen och med ett sånt här biljettsystem ter det sig som ett alltmer attraktivt alternativ.

Rånad

Sen var det ju det stora bedrägeriet då. Du blir rånad när du köper ditt busskort. En femtiolapp ska Västtrafik ha i pant för kortet. Men det gör inget. Jag har redan ett sånt där kort. Bara att ladda.

Fast inte då, för jag får betala 50 spänn i pant i alla fall. För ingenting. Femtio kronor måste jag betala i pant till Västtrafik, för ett kort jag redan har.

Nej, jag fattar ingenting. Eller jo, jag fattar en sak. Om Västtrafik tar in 50 kronor i pant för ett kort som kostar i storleksordningen 50 öre att producera och de har 100 000 resenärer innebär det att de tvångslånar nästan 5 miljoner kronor av sina resenärer räntefritt.

Det är klart att det är skitbra för Västtrafik att inte installera några nya biljettautomater med ett sånt arrangemang. Nu blir vi ju tvungna att betala pant för dubbelt så många kort. Och för ännu fler kort om vi får besök från en annan stad. Om vi skulle ha barn blev det förstås ytterligare några 50-lappar att låna ut till Västtrafik.

Är det ens ett lagligt förfarande?

Uppdatering 2009-12-31

Västtrafik svarar per telefon att förarna visst ska kunna stämpla flera personer på ett kort.

Det är som vanligt en sak att sitta vid ett skrivbord och bestämma att något ska fungera på ett visst sätt och en helt annan att se till att det verkligen blir så. Vi kan i alla fall dra slutsatsen att systemet inte är i full drift, eftersom nödvändig utrustning och utbildning fortfarande saknas och förmodligen kommer att fortsätta saknas under lång tid framöver.

Nio år och en halv miljard kronor räcker tydligen inte.

Svar till fakturaskojarna one.com

Under ett par dagars tid har jag skriftväxlat med webbhotellet one.com, angående en felfakturerad årsavgift för en domän. Eftersom de vägrar kommunicera via epost, utan istället publicerar sina svar på en webbsida tänkte jag svara med samma mynt.

Hej!

Vi har nu lyckats fastslå följande:

  1. Ni är, enligt egen uppgift, inte ombud – registrar som ni väljer att kalla det – för domänen alltomkorv.se. Ni har tidigare varit detta men ni har skriftligen meddelat att ni avsäger er detta förutsatt att jag inte inom viss tid bekräftar nya avtalsvilkor, vilket jag, enligt er egen uppgift, inte gjort.
  2. Ni har fakturerat mig för årsavgift för domänen alltomkorv.se.

Ni har alltså först sagt upp vårt affärsförhållande gällande domänen och därefter fortsatt att fakturera för årsavgiften.

Jag vet förstås inte vad dansk lag säger om ett sådant förfarande, men här i Sverige kallas det bedrägeri och bestraffas med böter eller fängelse.

Jag förutsätter att ni utan dröjsmål återbetalar den av er felaktigt fakturerade årsavgiften, SEK 95, förslagsvis genom att beloppet återförs till det betalkort som används för att betala er faktura.

Demidekkare gör det oftare!

Efter bara några år med Demidekk måste väggen målas om

“Demidekkare gör det inte lika ofta” heter det i reklamen och det är sant. Demidekkare gör det oftare!

Åtminstone den här demidekkaren. Mindre än tio år efter att huset målades vackert rött med Demidekk är det nu dags igen. Det har varit dags länge faktiskt.

Men så var det ju den där detaljen med att demidekkare inte gör det lika ofta. Många tycker att Demidekk, eller Jotun, som tillverkar skräpet, kanske skulle ta lite ansvar för sitt uttalande och sin produkt. Men det gör inte Demidekk. De hittar på lama ursäkter istället. Den senaste förklaringen är att det är dåligt tvättat mellan de två vita färglagren som finns under Demidekk-färgen. När man målar två strykningar måste man tydligen tvätta mellan lagren, annars går framtida ommålningar åt helvete. Åtminstone om man målar med Demidekk.

Så ja, det är sant som de säger i reklamen. Demidekkare gör det inte lika ofta. Som demidekkare får man vara beredd på att göra det betydligt mycket oftare än andra.

Med nya fitt-floppen kan du gå och träna samtidigt

Nu är fit-flop här! Skon som tränar rumpa och lår medan du går!!

Promenera eller träna rumpa och lår? What to do?

Äntligen slipper du välja. Nu kan du göra båda två samtidigt. Nu är det bara ut och promenera som gäller så får du automatiskt buns of steel och blir av med dina celluliter.

Bara en hake: Du måste först få tag i rätt skor. Annars blir det ju bara som en vanlig promenad och det ger ju ingen träning.

Eeeeh?

Luftfakturor från Trygg Hansa

Det finns flera sätt att avsluta en affärsrelation. Ett är att helt enkelt konstatera att ”det blev inte mer just nu” och försöka att göra bättre nästa gång.

Ett annat är att göra som Trygg Hansa och skicka en faktura på en försäkring som kunden inte längre vill ha och som kunden därför slutat betala för, men som man själv valt att förlänga som en ”extra service”

Det lämnas som en övning åt läsaren att lista ut vad som kommer att hända när olycksfallsförsäkringen hos samma försäkringsbolag ska förlängas.

Vad är som är fel i den här historien?

En okänd man kommer in på en restaurang. Han äter och dricker för nästan 140 tusen kronor. Sedan vägrar han betala.

Nu åtalas han för bedrägeri. Och nog fan är han en bedragare. Men alltså, hur godtrogen får man vara om man driver en restaurang? Hur lätt får det egentligen vara att lura någon på 140 tusen kronor?

Eller finns det helt enkelt en värld här i Stockholm där en sådan konsumtionsnivå är helt normal?

Världens äldsta marknadsföringsknep

Turerna har varit många på senare tid, kring företaget Medison, som säljer en bärbar dator för 150 dollar. Eller påstår sig sälja, för några datorer har inte levererats än, men snart är det dags. Redan 15 augusti skall de första datorerna levereras, lovade företaget vid en presskonferens igår kväll.

Företaget har ganska mycket emot sig. De började med att visa upp hemsidan som gud glömde. (Den har sedan dess snyggats till, men kolla deras tillbehörssida och säg sedan att det där ser hundra ut.) Sedan uppdagades att företagets partners inte alls var partners och det senaste igår var att företaget skall leva av att sälja annonser på hemsidan för uppåt 20 miljoner kronor styck till företag som säljer tillbehör.

Oavsett om det kommer några datorer eller inte så använder sig Medison av ett av världens äldsta marknadsföringsknep. De vill förmedla känslan av att det är bråttom; att det är bäst att du slår till nu genast. Annars kanske det är för sent.

För Medison är det förstås bråttom att få in pengar, men för oss andra är det inte alls bråttom. Snarare tvärtom. För om det verkligen är sant att Medison kan sälja en bärbar dator för 150 dollar är det ju bara en tidsfråga innan någon tar fram en som kostar 100 dollar. Eller 90.

På sätt och vis hoppas jag att allt detta är sant och att det verkligen dyker upp fungerande Medisondatorer som håller måttet, för vem vill väl inte ha en billig och väl fungerande dator? Dessvärre lär det inte hända. Inte just nu.

Nej, jag tror nog att detta i bästa fall är ett nytt fall av plastcykeln Itera, fast i något modernare form.

Jo, en sak till förresten. Medisons vd, Valdi Ivancic, avslöjade igår på presskonferensen att han tänker kandidera till posten som Sveriges statsminister.

Läs också: