Västtrafik – Ett omänskligt sätt att resa

En 18-årig man ertappas på spårvagnen utan giltig biljett. Situationen eskalerar och urartar till slut helt och en panikslagen människa hålls fast av fyra biljettkontrollanter mot spårvagnens golv i tio minuter.

Anvsvariga chefer för verksamheten rusar genast till biljettkontrollanternas försvar. Inget formellt fel har begåtts.

Nej, något formellt fel har givetvis inte begåtts. Helt säkert kommer ingen av de inblandade biljettkontrollanterna att åtalas eller fällas för något brott.

Det stora felet hittar vi istället högre upp i organisationen, hos en ledning som helt tappat kontakten med verkligheten.

De senaste årens allt hårdare satsningar på biljettkontroller till varje pris har gjort episoder som denna till återkommande händelser och kollektivtrafikresor i Göteborg har förvandlats till en potentiell mardröm, inte bara för eventuella fuskåkare, utan framför allt för alla andra, betalande kunder, med en allt hotfullare stämning vid biljettkontroller.

En biljettkontroll som urartar i tumult och panikstämning drabbar nämligen inte bara den som utsätts för biljettkontrollanternas bryska metoder. Den drabbar alla närvarande passagerare.

Förfarandet verkar ingå i ett mönster som drabbat hela Sverige på senare år. Allt hårdare kontroller i kollektivtrafiken – inte sällan kallade trygghetssatsningar – leder till raka motsatsen, med ett allt vidrigare klimat ombord på fordonen.

Denna händelse kommer mitt i en stor och påkostad kampanj som Västtrafik bedriver för att få folk att ställa bilen i samband med att trängselskatt införs i Göteborg. Det är åtskilliga miljoner som Västtrafik lika gärna kunde spolat rakt ned i toaletten. Det verkar nämligen som om de helt missat att inga reklampengar i världen kan reparera den PR-skada man orsakar genom att bete sig som svin mot sina resenärer.

När jag vill åka någonstans finns förstås flera kriterier för mitt val av transportsätt. Möjligheten att få uppleva hot, tumult, slagsmål och panikstämning är något som definitivt får mig att välja bort en transportmetod, oavsett andra eventuella fördelar.

Att välja Västtrafik är helt uteslutet. Inför risken att behöva bevittna något liknande det som nu åter inträffat väljer jag hellre att inte åka någonstans över huvud taget.

Att åka med Västtrafik finner jag inte människovärdigt.

En liten ficktjuv från Västtrafik

Västtrafikkortet länsas medan du åker buss och spårvagn

Jag har en ficktjuv i min plånbok. Den stjäl mina busspengar och en massa tid. Västtrafikkortet, heter den.

Jag fyllde på kortet i onsdags. 250 kronor stoppade jag i. Sen gjorde jag några buss- och spårvagnsresor. Igår tog jag pendeltåget till Jonsered. När jag skulle checka ut efter den resan var plötsligt en massa pengar borta. Någonstans har det försvunnit 75 kronor extra från kortet, utan min vetskap.

Av 250 kronor som stoppas in i Västtrafikkortet försvinner alltså 75 kronor i tomma intet. Det motsvarar 30 procent, alltså ett ganska omfattande svinn.

En mycket hjälpsam busschaufför i Jonsered försökte hjälpa mig att lista ut vad som egentligen hade hänt men gick tyvärr bet och hänvisade mig till Tidpunkten. Dit kan man gå. Om man har gått om tid kanske man till och med kan få hjälp. Jag vet inte.

Jag gick till Tidpunkten idag. Lokalen var full av folk som, antar jag, också hade försökt åka buss och spårvagn med det nya fantastiska kortet. Det var 20 nummer före mig i kö och en av fyra kassor öppna. Efter tre minuter, när det fortfarande var 20 nummer före i kö gav jag upp, eftersom jag har annat att göra än att stå i kö i en timme för att kanske få tillbaka 75 spänn.

Det finns enklare sätt. Jag skiter i det här med Västtrafik nu. Jag kan promenera istället. Eller cykla. Eller ta bilen. I värsta fall finns taxi. Om det verkligen kniper kanske jag köper en SMS-biljett, till väsentligt högre pris och tar bussen eller spårvagnen, men det står mycket långt ned på min priolista numer.

Det finns de som anser att kollektivtrafiken ska rädda miljön, men då måste nog någon först rädda kollektivtrafiken från de glada laxarna som lagt nio år och en halv miljard kronor på att införa ett nytt biljettsystem som ingen begriper sig på och som får 30 procent av dina biljettpengar att försvinna spårlöst.

Så blir du lurad och rånad av Västtrafik

Att Västtrafiks nya biljettsystem nu är i full drift kunde vi läsa i G-P (pappersbunten) igår. Efter att faktiskt ha försökt använda systemet kan jag bara konstatera att den som påstår något sådan antagligen full.

Systemet är i full drift. Det borde innebära att det fungerar och går att använda fullt ut. Låt se då, hur detta går.

Vi ska åka två personer med buss 60, från Drottningtorget till Bockhornsgatan. Med oss har vi ett Västtrafik-kort som är nyladdat med 200 kronor, dvs fullt tillräckligt med pengar.

Västtrafiks gamla, blå biljettmaskin, som de tydligen inte tänker byta utBiljettautomaterna är ett kapitel för sig. För flera år sedan började Västtrafik montera sina nya, blå biljettautomater i Göteborg. De gick bara att använda med månadskort. För enkelresor behölls de gamla papperskorten.

Sedan upptäckte Västtrafik att de blå automaterna tydligen inte skulle räcka till för att ersätta papperskorten fullt ut. Nya automater började placeras ut. Nästan exakt lika de gamla, fast gula och med lite fler knappar.

De extra knapparna behövs för att du ska kunna tala om när du börjar din resa hur många ni är som ska åka och om ni tänker åka över fler än en zon. Du programmerar automater genom att trycka på rätt knappar, rätt antal gånger och håller därefter fram ditt kort mot läsaren när resan börjar. Sen måste du komma ihåg att stämpla ut också, när resan slutar.

För att åka två vuxna i en zon ska du gå fram till en gul biljettautomat, trycka två gånger på V-knappen och därefter hålla upp kortet. Inte helt svårt och obegripligt om man bara läst manualen först. (Ni läser väl manualen för biljettsystemet innan ni ger er ut i kollektivtrafiken? Jag är säker på att det är det första alla gör när de kommer till en ny stad.)

Enter 60-bussen. På 60-bussen finns tre biljettautomater. Inga problem!

Men vänta nu! Det är ju tre blå biljettautomater som finns i bussen. Försök att trycka på V-knappen om du kan. Ja, det är en av knapparna som inte finns på den modellen.

Men chauffören då? Han kan väl lösa problemet?

Chauffören hänvisar till manualen. Den har jag läst förstås, men jag läser en gång till eftersom han inte verkar vara mottaglig för den informationen.

Sen frågar jag, hur jag ska gå tillväga för att trycka på V-knappen. Nej, det går mycket riktigt inte. Men han kan väl lösa detta med sin terminal? Tror ni han kan det? Tror ni chauffören kan ta betalt för resan med det nya fina betalsystemet?

Nej.

Nio år och en halv miljard kronor har politiker och byråkrater plöjt ned i detta biljettsystem och nu, när installationen av den nödvändiga utrustningen är på sin höjd halvfärdig bestämmer de sig för att arbetet är klart.

Vid årsskiftet upphör de gamla papperkorten att gälla, så det finns inte längre någon väg tillbaka. Alternativet är att inte ta bussen och med ett sånt här biljettsystem ter det sig som ett alltmer attraktivt alternativ.

Rånad

Sen var det ju det stora bedrägeriet då. Du blir rånad när du köper ditt busskort. En femtiolapp ska Västtrafik ha i pant för kortet. Men det gör inget. Jag har redan ett sånt där kort. Bara att ladda.

Fast inte då, för jag får betala 50 spänn i pant i alla fall. För ingenting. Femtio kronor måste jag betala i pant till Västtrafik, för ett kort jag redan har.

Nej, jag fattar ingenting. Eller jo, jag fattar en sak. Om Västtrafik tar in 50 kronor i pant för ett kort som kostar i storleksordningen 50 öre att producera och de har 100 000 resenärer innebär det att de tvångslånar nästan 5 miljoner kronor av sina resenärer räntefritt.

Det är klart att det är skitbra för Västtrafik att inte installera några nya biljettautomater med ett sånt arrangemang. Nu blir vi ju tvungna att betala pant för dubbelt så många kort. Och för ännu fler kort om vi får besök från en annan stad. Om vi skulle ha barn blev det förstås ytterligare några 50-lappar att låna ut till Västtrafik.

Är det ens ett lagligt förfarande?

Uppdatering 2009-12-31

Västtrafik svarar per telefon att förarna visst ska kunna stämpla flera personer på ett kort.

Det är som vanligt en sak att sitta vid ett skrivbord och bestämma att något ska fungera på ett visst sätt och en helt annan att se till att det verkligen blir så. Vi kan i alla fall dra slutsatsen att systemet inte är i full drift, eftersom nödvändig utrustning och utbildning fortfarande saknas och förmodligen kommer att fortsätta saknas under lång tid framöver.

Nio år och en halv miljard kronor räcker tydligen inte.

Dagens ord: Hållplatsbuss

Hållplatsbuss

Hållplatsbussen är som en vanlig buss, fast något latare. Helst av allt vill den inte åka någonstans alls. Mycket hellre står den still på hållplatsen.

Högst motvilligt öppnar hållplatsbussen dörrarna. Öppna dörrar betyder att passagerare kan stiga ombord och passagerare är det värsta hållplatsbussen vet. De vill nämligen alltid åka någonstans.

Hållplatsbussen har en ännu latare vän i garagebussen, som inte ens vill lämna garaget på morgonen. Den gör nästan vad som helst för att stå inne. Det har till exempel hänt att garagebussar fejkat punktering för att slippa köra omkring.

Riktigt så långt går inte hållplatsbussen. Den kan på sin höjd fejka lite förstoppning i tryckluften eller en dålig klämlist för att det ska ta så lång tid som möjligt att stänga dörrarna. Men är man bara inhärdig och envis går hållplatsbussen att betvinga. Den är nämligen lat nog att inte orka göra aktivt motstånd.

Vi granskar Västtrafiks nya biljettautomater

De är gula, fula och har massor av obegripliga knappar. Vi pratar förstås om Västtrafiks nya biljettautomater.

De gamla automaterna är blå och hittills har bara frågetecken-knappen kunnat användas. Nu har den dock en hel drös nya kollegor.

Men vad betyder då alla dessa knappar? Det är inte så att Västtrafik brinner av iver att få berätta. Vi här på redaktionen har dock lyckats lista ut vilken knapp som gör vad och avslöjar samtidigt en rad nyheter i Västtrafiks nya biljettsystem som införs till våren.

  • ? – Frågetecknet används, precis som förut när man vill veta något, typ hur man enklast tar sig till Volvo, hur många kronor man får för en Euro eller hur mycket pengar som är kvar på kortet. Bara tryck på knappen och tala in din fråga så får du svar inom tio sekunder.
  • T – Tonåring. Tonåringar är långa och tar mycket plats. De pratar högt och är allmänt störiga. Dessutom dricker de öl och rapar hela tiden. Därför införs en speciell tonårstaxa som tar höjd för detta.
  • V – Vuxen. Vuxna betalar ordinarie taxa precis som tidigare.
  • S – Spädbarn. Vänta nu, säger nu vän av ordning. Spädbarn betalar väl inte för att åka spårvagn? Nej, det stämmer, men Västtrafik har bestämt att även spädbarns resor ska registreras av statistik- och övervakningsskäl.
  • Å – Åldringstaxa. Gamla människor ser illa, hör illa och rör sig långsamt. Dessutom behöver de speciella säten som oftast är upptagna av andra människors bagage. Med åldringstaxan införs en sittplatsgaranti, som ingår i åldringstaxan.
  • K – Kärringtillägg. Kärringar… Ja, vi kan ju nöja oss med att konstatera att de utgör en extra belastning på föraren och medpassagerarna. Kärringtillägget går till en speciell fond som används för rehabilitering av utslitna spårvagnsförare.

Julafton live, del 9: Skånetrafiken – U-landstrafiken

OK. Det här låter antagligen skitkonstigt, men Skåne är ett U-land. På riktigt alltså. Man kan inte tro det, men så är det. Fast de döljer det väl.

Du kommer hit flera gånger per år. Du äter och dricker och har det allmänt trivsamt tillsammans med invånarna. Allt verkar normalt. På ytan.

Sen kommer du hit och firar jul. Allt verkar fortfarande helt normalt. Ända tills du ska ta bussen från julfirandet. Då uppdagas en fruktansvärd sanning: Det går inga bussar på julaftons kväll.

Jag upprepar det igen: Det går inga bussar på julaftons kväll. Under fem timmar på julafton går det inte att transportera sig med buss i Helsingborg. Alls.

Jag saknar ord. Detta är för mig helt obeskrivligt. De har släppt loss dårarna. På riktigt.

Syrrans granne granskar: snö

Helgen före påsk bjöd på fint väder och många tog chansen att byta till sommardäck på bilen.

Sedan hände något.

Snö

På måndag morgon var hela världen täckt av en kladdig, hal, vit substans och sommardäcken uppvisade ungefär samma friktionsegenskaper som en blöt isbit på en glasskiva.

Många ställde sig frågande till detta. En del fullständigt vägrade acceptera situationen. De flesta hoppades att det snabbt skulle gå över, så att de helt skulle kunna glömma bort hela den pinsamma historien.

Tyvärr blev det inte så. Snön låg kvar. Det kom till och med mer snö. En vecka efter att det hade börjat fullständigt vräkte det ned igen.

Eftersom det nu ser ut som om snön blir kvar får vi helt enkelt lära oss leva med den. För att underlätta för alla presenterar vi därför en snabbguide…

Allt du behöver veta om snö

Vad är snö?

Snö består av vatten, luft och kyla. Den uppstår spontant när dessa tre beståndsdelar blandas och är egentligen en sorts extra dålig is.

Snö förekommer naturligt i Norrland, det vill säga norr om Gävle. Ibland blir naturen förvirrad och släpper snö även söder om Gävle och ibland, i stora mängder, i själva Gävle.

I Göteborg förekommer en speciell sorts snö, som kallas slask. Slask är en hybridform som i färg och väta påminner om vatten, men som ändå förmår lägga sig i tjocka täcken eller drivor på marken, precis som snö. När kvällen kommer fryser slasket och bildar isbark som är glashal och ligger kvar på marken i flera veckor.

Snö förekommer knappast alls i Skåne. Möjligen vid enstaka tillfällen och då i form av regn.

Vilka egenskaper har snö?

Snö är vit, blöt och ganska kall. Under vissa omständigheter bildas så kallad kramsnö, som kan kramas till hårda bollar, så kallade isbollar. Dessa kan användas för att krossa fönsterrutor och hota pensionärer eller små barn på busshållplatser.

Under andra omständigheter bildas lätt så kallad flygsnö. Den kan främst användas av naturen själv för att göra det obehagligt för dig, till exempel genom att snön med vindens hjälp blåser innanför din krage.

Vilka effekter har snö?

Snö har mängder av observerade effekter. Barn som exponeras för snö tenderar att bli mycket energiska, närmast euforiska av lycka. Vuxna människor har i allmänhet en något mer avvaktande attityd, om de inte är berusade, då de istället uppvisar liknande beteende som barn.

Snö inverkar mycket negativt på trafiken. Bilister som utsätts för snö tappar plötsligt körförmågan. Bussar som får snö på taket slutar helt fungera i uppförsbackar och lastbilar drabbas extra hårt genom att bli stående i bredd på viktiga trafikleder. Detta orsakar i sin tur trafikstockningar, vilket drabbar resten av trafiken hårt.

Snö orsakar också överbeläggning på landets vårdinrättningar. Exakt hur detta går till är inte klarlagt i nuläget men sambandet är mycket tydligt. Eventuellt, tror forskarna, förhåller det sig så att det är överbelagda vårdinrättningar som orsakar snö.

Hur blir man av med skiten?

Snö försvinner naturligt genom varmt väder, hällregn eller vind. Snö kan också avlägsnas manuellt genom så kallad snöskottning men kan endast förflyttas på detta sätt, ej permanent förstöras. Snöskottning är en vanlig orsak till benbrott, ryggskott och hjärtinfarkter och hjälper därigenom det naturliga urvalet.

Snö kan också bekämpas med hjälp av salt. Snön övergår då från att vara en vit, kladdig, hal substans till att bli en brunsvart och ännu kladdigare substans, även känd som modd. Modd är en vanlig vägbeläggning i södra Sverige under vinterhalvåret och bidrar till att främja rost, förstörda skor och tillverkare av bilschampo.

Förlåt!

Jag kommenterade Alex Schulmans bussåkande igår. Jag tyckte det var lite kul att se hur utvecklingsstörd man verkar när man omsätter sina tankar om andra människor i skrift. Nu inser jag hur dumt det där var.

Inte så att jag ångrar vad jag skrev, men jag ångrar det sällskap jag hamnade i. Det verkar inte som om folk fattar.

De kanske är utvecklingsstörda.