Felet med webbteve

I en skriven text kan jag snabbt läsa igenom inledningen (Vi journalister envisas med att kalla den ingress) och se om innehållet verkar vara intressant. Med en skriven text framför mig kan jag prata i telefon eller kolla nyheterna samtidigt som jag skumläser den för att hitta de intressanta bitarna. En skriven text kan jag läsa i flera omgångar. Jag kan hela tiden se var jag är och vad jag läste senast.

Med video däremot, eller webbteve som det heter den här veckan, är det en annan sak. Med  webbteve måste jag titta och lyssna i 20 minuter för att kanske, bara kanske, hitta något intressant. Det finns i allmänhet ingen ingress, ingen innehållsförteckning och inga käcka bookmarks eller länkar att snabbspola till, ifall jag bara är intresserad av en liten del av inslaget.

Naturligtvis går det att åtgärda flera av de där bristerna. Rent tekniskt finns lösningarna, men ingen producerar någonsin webbteve på det sättet.

Jag har länge tyckt att webbteve är ett undermåligt och ganska ointressant sätt att sprida information, men jag har tidigare haft svårt att sätta fingret på problemet.

Eller så är jag bara gammal. Så kan det vara.

Tills motsatsen är bevisad tänker jag fortsätta producera text och bilder. Det är också så jag tänker ta del av information. Tills någon gör något bättre.

Alla dessa tidningar

Man vill ju hänga med. Veta vad som rör sig i folkdjupet och i politiken och i affärsvärlden. Och som varandes en gammal gubbe från medeltiden har jag ett visst intresse för att då och då läsa en tidning på papper. Det är i alla fall vad jag inbillar mig.

Papperstidningar är på många sätt praktiska. Man kan rulla ihop dem, vika dem, skrynkla ihop dem till bollar och ta med sig på alla möjliga och omöjliga ställen utan att de slutar fungera. De kanske blir lite fula till slut, men det är ju inget samlarobjekt, så det är ju egentligen inget problem.

Problemet är ju att man måste läsa alla de där tidningarna.

När ska man göra det?

Jag sitter vid en dator. Dagarna i ända sitter jag vid en dator. Jag sitter vid en dator på morgonen, när jag äter frukost; jag sitter vid en dator på jobbet och jag sitter vid en dator på kvällen.

Jag sitter vid en dator och har tillgång till all världens information och då ska jag plötsligt plocka upp en papperstidning och läsa. När händer det liksom?

Det konstigaste är att jag verkar förnya mina prenumerationer varje år. Det måste alltså vara så att jag åtminstone en dag per år drabbas av vanföreställningen att jag vill betala för att få en gång i veckan få hem en pappersbunt som kan ligga och skräpa tills jag ger upp och slänger den.

Detta är mycket underligt.

Jag kanske är dum…

Internet stänger för semester

Förhandlingarna drog ut på tiden, men sent igår kväll var detaljerna äntligen klara. Internet stänger för semester i tre veckor, med start 14 juli.

– Det är ett led i vårt arbete med att minska informationsstressen i samhället. Vi har beslutat att stänga internet för uppdatering, säger Stefan Olsson, svensk representant i ICANN.

Stängningen innebär att inget nytt innehåll kommer att publiceras. Beställningar på nya domäner som inkommer under perioden kommer inte att expedieras förrän i efterhand. Likaså kommer alla nybeställningar av webbhotell att läggas på kö.

– Vi gör det här främst för att människor skall få möjlighet att hämta andan och läsa ikapp. Vi vet att många känner sig översköljda av en störtflod och känner att de ligger efter. Samtidigt är det viktigt att innehållsproducenterna får chansen att ta ledigt utan att känna sig jagade av att alla andra uppdaterar, säger Stefan Olsson.

Rent praktiskt kommer stängningen att hanteras på så sätt att speciella filter installeras hos internetoperatörerna. Filtren kommer att stoppa all trafik som gäller ändringar eller tillägg webbplatser, men kommer att släppa igenom surftrafik och epost.

– Vi diskuterade ett tag att även stänga för epost, men någonstans får man dra gränsen. Vi kan ju inte hindra folk från att prata och skulle vi stänga epost får man även överväga att hindra folk från att ringa varandra, säger Stefan Olsson.