Engelska dialekter, som du aldrig hört talas om

Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.

Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.

Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:

Svengelska [en-sv]

Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.

Stockholmsengelska [en-sthlm]

Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!

Göteborgsengelska [en-gbg]

Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.

Värmlandsengelska [en-vä]

Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.

Dalengelska [en-dalarna]

Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?

Norrlandsengelska [en-sch]

Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.

Volvoengelska [en-volvo]

En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.

Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.

Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]

En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.

Svensk londonengelska [en-sv-london]

Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.

Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]

Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.

”Två liter mjölk och en laptop tack!”

Egentligen var det väl inte någon överraskning. Netto har ju redan visat vägen med sina veckans klipp, som kan vara allt från rustningar med plastsvärd till elektriska häcksaxar och teveapparater med inbyggd dvd-spelare.

Men någon måste ju förstås vara värre. Denna någon heter Lidl och slog idag upp portarna till sin butik på Stigbergstorget.

Ytligt sett var det ingen revolution. Lockpris på nötfärs och vanliga svenska märken, till vanliga svenska priser blandat med totalt okända märken till mycket lägre priser.

Men så var det ju prylhyllan. Den som kan tänkas innehålla precis vad som helst, så länge det inte är ätbart. När du tittar på prylhyllan hos Lidl märker du vem det är som är kungen av lågprisbutiker, för du skall inte tro att det är en bygglampa eller elektrisk häcksax du skall impulsköpa när du är på Lidl för att handla en liter mjölk. Nej, när du är på Lidl skall du impulsköpa en laptop för 5000 spänn.

Jag undrar om de erbjuder telefonsupport.

Dagens i-landsproblem: Chips

Det här, mina damer och herrar, är ett chip. Ett alldeles vanligt potatischip från en alldeles vanlig påse potatischips. Ett potatischip som under normala omständigheter borde gå alldeles utmärkt att dippa och sedan sätta i sig.

Men det finns ett problem. Chipet är för stort. Det är stort som ett dasslock och skulle svälja en hel ocean med dipp om jag dristade mig till att dippa det.

Så kan vi inte ha det. Några oceaner av dipp finns nämligen inte tillgängliga. Snarare en skärv på sådär tre deciliter. Jag får äta det härliga chipet utan dipp. Torrt och tråkigt blir det. Och alldeles för starkt.

Big deal kanske du tycker, men det är faktiskt inte bara ett chip som håller fel storlek, utan  typ halva påsen. En halv påse med alldeles för stora chips. Helt oacceptabelt!

Andra halvan av påsen? Ja, de chipsen är naturligtvis alldeles för små.

Konsten att göra livet surt för alla men ändå få betalt

Det är något fel på det här skinkpaketet och då menar jag inte att dess innehåll tar slut alldeles för fort, för det gör det naturligtvis. Nej, det är själva paketet som felar.

Paketet har en kant. En väldigt styv och hård kant. En kant som skär genom plast som en kökskniv skär genom smör en varm sommardag. Plasten i en plastkasse t ex skär den igenom på nolltid och plötsligt förvandlas kassen man skulle bära sin mat i till smala plaststrimlor.

Vid något tillfälle gick saker väldigt fel i förpackningsindustrin. Plötsligt började denna bransch hata konsumenterna. Ni vet den där anonyma massan som betalar kalaset i slutändan.

Det är illa nog med elektronikbranschens förpackningar som man måste bryta sig in i med sekatör och där kampen nästan alltid slutar i blodvite. De förpackningarna är vidriga på många sätt, men jag måste ändå säga att livsmedelsbranschen har kommit ett steg längre på vägen mot totalt konsumentförakt. Deras produkter går inte ens att transportera längre.

Jag vet inte vad planen bakom det här är. Kanske är det helt enkelt ett sätt att tvinga oss att köpa den lite dyrare papperskassen, istället för den allt tunnare plast-diton som bara går sönder. Kanske är det bara mental lättja. Något fel måste det ju vara i alla fall, för sist jag kollade var inte syftet med förpackningar att göra produkten omöjlig att transportera från butiken till hemmet, men det är dithän utvecklingen har gått.

Vad är nästa grej. Rakbladsvassa förpackningar i metall som skär sönder även papperspåsar? Förpackningar med sylvassa hullingar? Förpackningar med aktivt pansar som spränger fingrarna av en när man tar i dem?

Antagligen blir det något ännu fantasifullare. Fantasi verkar inte saknas nämligen. Inte när det gäller att komma på nya sätt att göra tillvaron besvärligare.

Falukorv vindaloo

Ingredienser:

  • 2 msk smör
  • 400 g falukorv
  • 1 påse Vindaloo kryddmix
  • 400 g passerade tomater
  • 1 dl vatten
  • 2 dl ris
  • Ytterligare 4 dl vatten, fast kokhett
  • Sallad
  1. Tag fram stekpannan, ställ den på spisen och lägg i smöret
  2. Tärna falukorven
  3. Vänta
  4. Slå på plattan
  5. När plattan är glödhet, slå av den
  6. Slå på rätt platta
  7. När smöret blivit brun-svart, vräk i falukorven
  8. Häll vatten i vattenkokaren
  9. Vänd falukorvstärningarna
  10. Slå på strömmen till vattenkokaren
  11. När vattnet kokar, slå över det i en kastrull
  12. Häll riset i kastrullen, lägg på locket och ställ den på plattan
  13. Vänd falukorvsbitarna som nu blivit lagom kolsvarta
  14. Slå på strömmen till plattan med kastrullen
  15. Strö kryddmixen i stekpannan och häll på vattnet (det första) Rör om efter behag
  16. Tag bort det stormkokande riset från plattan
  17. Häll de passerade tomaterna i stekpannan och låt eländet småbubbla så det skvätter över hela spisen
  18. Ställ riskastrullen försiktigt på plattan igen
  19. Vänta
  20. När riset kokat torrt, stäng av plattan
  21. Öppna salladspåsen
  22. Servera med stora mängder starköl

Poliser slåss om fildelningsutredningar

Fildelningsutredningar har hittills inte stått högt i kurs inom polisen. Hela verksamheten har betraktats som tråkig och det har nästan varit omöjligt att rekrytera utredare.

Tills nu. Nu är det nästan slagsmål om vem som skall få hålla i utredningarna. Orsaken är utsikterna till ett nytt, välbetalt jobb inom upphovsrättsindustrin.

– Det har ju uppdagats att det har vissa fördelar att utreda fildelningsmål. Vi har ju sett nu vad som hände med en av utredarna av the Pirate Bay. Han fick ju ett attraktivt erbjudande av Warner Brothers som tack för hjälpen, säger en källa inom polisen.

Enligt syrrans grannes källa finns inga formella kopplingar mellan upphovsrättsindustrin och polisen, men hon påstår att det ändå finns en klar och tydlig, om än outtalad policy om vilka spelregler som gäller för den som vill komma i fråga för denna typ av befordran.

– Det är klart. Vi arbetar för en myndighet och kan ju inte göra vad som helst. Det får inte bli för genomskinligt vad du egentligen håller på med, men om du bara håller skenet uppe och sköter det hela snyggt är chansen stor att du får ett guldkantat erbjudande som tack för hjälpen, om du förstår vad jag menar.

Veet vaxremsor – endast för utvärtes bruk?

Veet vaxremsor är en produkt för hårborttagning. Det är ingenting konstigt med det. Konstig är dock informationen på paketet:

“För kroppen”

Vad menar de? Finns det människor som försöker använda Veets vaxremsor för hårborttagning någon annanstans än på kroppen och i så fall var? På själen? På bilen???

Syrrans granne spanar in: Cortègen

Cortègen är en årligen återkommande trafikstockning som drabbar Göteborgs centrum den 30 april, mellan 18:15 och 21:00. Den består av ett femtiotal lastbilar som kör i kolonn mellan Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers Tekniska Högskola.

Cortègen arrangeras av så kallade byggare, i maskopi med helt vanliga lastbilschaufförer. Byggarna, till vardags helt vanliga chalmerister, ägnar tio dagar åt att förberedelser. Förberedelserna försiggår på ett inhägnat område och består mestadels av ölkonsumtion. Tidvis ägnar sig byggarna också åt att misshandla trä och spikar och att kladda med färg.

Det är omstritt vilket som är inhägnadens viktigaste syfte. Några forskare hävdar att det är ett skydd mot omvärlden, men allt fler har på senare år anslutit sig till idén att inhägnaden istället är till för att skydda omvärlden.

Forskarna är oense om Cortègens egentliga funktion. Envisa rykten gör gällande att den på något sätt används för transporter, men vad som egentligen transporteras och vart är oklart. Det enda som kunnat konstateras i vetenskapliga studier är transporten av stora mängder trävaror från byggplatsen till en serie sopcontaintrar placerade i dess omedelbara närhet. Det återstår dock att förklara varför denna transport måste ta en lång omväg genom Göteborgs centrum.

Luttrade göteborgare hävdar att Cortègen var bättre förr och att dagens chalmerister inte är av det rätta virket. Vi på redaktionen har valt att tolka detta som att gamla tiders chalmerister var gjorda av trä, vilket kan förklara varför ingenjörer ibland upplevs som torra och allmänt träiga. De är helt enkelt byggda så.

Vi ber om ursäkt! Den heter ”Mjölkbron”

Tidigare ikväll rapporterade vi om trafikproblemen i Göteborg, med anledning av underhållsarbeten på en bro. Vi råkade då nämna bron vid dess officiella namn, vilket var mycket olyckligt då bron nu känner sig utpekad, vilket påpekats av en av våra flitiga läsare.

Vi ber om ursäkt för detta! Bron ifråga heter Mjölkbron och ingenting annat.

Trafikkaos i Göteborg – redaktionen rasar

Sedan ett par veckor råder konstant trafikkaos i Göteborg. Älvsborgsbron – en viktig pulsåder i stadens trafiksystem – har på grund av underhållsarbeten reducerad kapacitet och trafiken i stora delar av Göteborg står därför stilla stora delar av morgon och eftermiddag.

Imorse fick till exempel delar av redaktionen uppleva ytterst långsamtgående trafik under hela fem minuter på väg fram till bron. En bilresa som under normala omständigheter är avklarad på en kvart tog nu hela tjugo minuter.

Följderna blev allvarliga. Chefredaktören var i förmiddags i upplösningstillstånd. Sedan han lugnat sig något har han nu lyckats författa ett argt brev till Vägverket, där han kräver den ansvariges huvud på ett fat.

Även nyhetschefen är mycket upprörd, men har valt en något annorlunda väg för att kanalisera sin ilska. Hon har under hela dagen suttit upptagen med att rita motivet ett protestklistermärke företställande Vägverkets generaldirektör, Ingemar Skogö, som inom kort kommer att kunna beställas från syrrans grannes webb-butik.

Övriga redaktionsmedlemmar har hittills klarat sig från raseriutbrott, men många är skärrade över situationen och vi lovar att återkomma med fler artiklar så snart alla lugnat sig något.

Volvo i storaffär med Mc Donald’s

Finanskoncernen Mc Finance – Det blir resultatet av en storaffär mellan Volvo och Mc Donald’s, erfar syrrans granne ikväll. Enligt en uppgiftslämnare med insyn i de bägge bolagen köper Mc Donald’s Volvofinans och betalar med egna aktier. AB Volvo skall därigenom blir största enskilda ägare i den kombinerade hamburger- och finanskoncernen.

Vi har under eftermiddagen sökt företrädare för de bägge bolagen, utan att få dem att säga så mycket som flaska.