Humor

Engelska dialekter, som du aldrig hört talas om

Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.

Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.

Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:

Svengelska [en-sv]

Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.

Stockholmsengelska [en-sthlm]

Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!

Göteborgsengelska [en-gbg]

Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.

Värmlandsengelska [en-vä]

Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.

Dalengelska [en-dalarna]

Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?

Norrlandsengelska [en-sch]

Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.

Volvoengelska [en-volvo]

En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.

Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.

Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]

En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.

Svensk londonengelska [en-sv-london]

Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.

Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]

Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.

Humor

Dagens ord: chefsmodul

En chefsmodul är en mängd av två eller flera chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra och som klarar sig intakt inom en organisation, oavsett vilka nedskärningar, omorganisationer eller andra förändringar den råkar ut för.

Den enklaste typen av chefsmoduler består av två chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra. Två huvudtyper existerar där den ena kallas linjemodul och består av två chefer som är hierarkiskt över-, respektive underordnade varandra. Den andra kallas nivåmodul och består av två chefer på samma nivå, som följer varandra organisatoriskt.

Linjemodulen karaktäriseras av att den har lättast att röra sig uppåt i organisationen, eftersom befordran av den överordnade chefen automatiskt lämnar en lucka efter sig, som kan fyllas av den underordnade. Den kan också röra sig sidledes i organisationen. Detta sker oftast vid omorganisationer, då hela enheter, avdelningar eller grupper byter plats.

Nivåmodulen har i allmänhet betydligt svårare för att röra sig uppåt, då de ingående cheferna i något läge kommer att konkurrera om samma jobb. Den rör sig däremot mycket lätt sidledes, både vid omorganisationer och annars.

Linje- och nivåmodulerna finns också i varianter med ett eller flera mellanliggande led som är utbytbara, utan att modulens egenskaper går förlorade. Man kan tänka sig en linjemodul som består av två chefer, med en mellanliggande chef som inte ingår i modulen, och som gör koordinerade förflyttningar i organisationen, ständigt med nya chefer i mitten. Motsvarande kan också tänkas för nivåmoduler.

Mer komplexa moduler, till exempel triangelmodulen med en över- och två underordnade chefer är också möjliga, åtminstone i teorin. Förutsättningarna för dem att överleva förändringar är dock i allmänhet så små att deras modulegenskaper knappast kan påvisas. Därför anser de flesta idag att det är oriktigt att tala om moduler i dessa sammanhang.