Mental note

Om du ska till Karl Gustavsgatan, kolla då innan du åker att du verkligen ska till Karl Gustavsgatan, så att du inte upptäcker, när du väl kommit dit, att du egentligen skulle till Karl Johansgatan.

Notera också att det är onödigt, när du skall från Chalmers till Landala, att ta vägen om Korsvägen.

Efter den här eftermiddagen är jag förvånad över att jag fick på mig byxorna på rätt håll innan jag gick ut.

Syrrans granne spanar in: Cortègen

Cortègen är en årligen återkommande trafikstockning som drabbar Göteborgs centrum den 30 april, mellan 18:15 och 21:00. Den består av ett femtiotal lastbilar som kör i kolonn mellan Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers Tekniska Högskola.

Cortègen arrangeras av så kallade byggare, i maskopi med helt vanliga lastbilschaufförer. Byggarna, till vardags helt vanliga chalmerister, ägnar tio dagar åt att förberedelser. Förberedelserna försiggår på ett inhägnat område och består mestadels av ölkonsumtion. Tidvis ägnar sig byggarna också åt att misshandla trä och spikar och att kladda med färg.

Det är omstritt vilket som är inhägnadens viktigaste syfte. Några forskare hävdar att det är ett skydd mot omvärlden, men allt fler har på senare år anslutit sig till idén att inhägnaden istället är till för att skydda omvärlden.

Forskarna är oense om Cortègens egentliga funktion. Envisa rykten gör gällande att den på något sätt används för transporter, men vad som egentligen transporteras och vart är oklart. Det enda som kunnat konstateras i vetenskapliga studier är transporten av stora mängder trävaror från byggplatsen till en serie sopcontaintrar placerade i dess omedelbara närhet. Det återstår dock att förklara varför denna transport måste ta en lång omväg genom Göteborgs centrum.

Luttrade göteborgare hävdar att Cortègen var bättre förr och att dagens chalmerister inte är av det rätta virket. Vi på redaktionen har valt att tolka detta som att gamla tiders chalmerister var gjorda av trä, vilket kan förklara varför ingenjörer ibland upplevs som torra och allmänt träiga. De är helt enkelt byggda så.

Rumtidsanomali på Östgötaslätten

Linköping är felvänt. Det konstateras i en doktorsavhandling i fysik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– När man kommer till Katrineholm är allt normalt. Likaså i Norrköping. Men sedan händer något. När tågen rullar in i Linköping kör de plötsligt åt fel håll, säger Åsa Gustavsson som skall försvara sin avhandling vid en disputation på måndag.

Att något inträffar under tågresor mellan Norr- och Linköping är känt sedan tidigare. Men ingen har kunnat förklara vad som egentligen händer och varför. Inte förrän nu.

Det var när Åsa Gustavsson började undersöka rälsen som hon kom förklaringen på spåren. Det visade sig att en stor del av banan på och omkring Linköpings station är byggd i exotisk materia.

– Först verkade det helt vansinnigt. Men när vi började gräva i Banverkets arkiv hittade vi handlingar som styrkte vår tes. Sedan var det bara att åka ut med thaumometern och konstatera faktum, säger Åsa Gustavsson

Om något skall göras och i så fall vad är en omstridd fråga. Att riva upp banvallen och lägga ny räls kostar stora pengar. Dessutom skulle alla tidtabeller behöva göras om, något som skulle slå hårt mot landets tågresenärer.

– Vi får se, men det troligaste är att vi låter saken bero tills det är dags att renovera banan. Då blir det en desto större apparat, men det tar vi om tjugo år eller så, säger Ove Zetterberg på Banverket.