Syrrans granne Stockholm, del 17: Göteborgsväder

Den härliga dimman har kopplat Stockholm i sitt grepp. Vore det inte för tunnelbanan och dialekten hade jag nästan kunnat tro att jag befann mig i Göteborg.

Visserligen är det inte längre minusgrader, men med fukten som tränger sig in överallt uppstår den där härligt råa luften som är ett så välkommet inslag för en äkta västkustbo.

Än så länge är det relativt varmt, men jag hoppas att temperaturen under kvällen kryper ned mot två plusgrader. Som alla vet är det ju aldrig så kallt som när det är två plusgrader och hög fuktighet. Minus femton är som en välsignelse i jäförselse om det inte blåser, och det har jag aldrig hört talas om att det skall ha gjort här uppe.