Bergakungens salar: Nattklubb utan musik

Jag sitter i baren med ett glas rött och har det ganska trevligt. Har ätit god middag på en restaurant i närheten och jag saknar väl egentligen bara den där ciggen våra politiker bestämt att jag inte skall få röka inomhus längre.

Då är det plötsligt dags att lämna sin plats i baren och istället stå i kö för att köpa svindyr popcorn och läsk för att därefter sätta sig i en biosalong i nästan tre timmar.

Vad var det som blev fel här? Hur tänkte SF egentligen? Är det en nattklubb eller en biograf de öppnat? En bar för drinkar och chilinötter eller en för popcorn och läsk? Lokalen är som gjord för en nattklubb med ett rejält dansgolv, men jag saknar musiken, discoljusen och de anabolastinna dörrvakterna. Annars är lokalen perfekt.

Biosalongerna är helt ok. Även de med bara sju rader. Mycket bättre än något jag tidigare sett. Men jag känner mig snuvad på nattklubben. För det är faktiskt en nattklubb lokalen mest påminner om. Att man kan se på bio är liksom bara en bisak.

Nästa gång vet jag inte om jag köper någon biobiljett. Det känns bättre att stanna i baren på något sätt.


6 reaktioner till “Bergakungens salar: Nattklubb utan musik”

  1. Det finns en dag i veckan då man inte går på bio. Det är lördag. Just av den anledning som du just bloggat om.

Kommentarer inaktiverade.