Lika fort som den uppstickande lappen försvann dök den upp igen, en dryg halvmeter längre upp.
– Det var så tråkig utsikt där nere. Dessutom plågades jag ständigt av dålig lukt. För sju år sedan fick jag nog och bestämde mig för att det var dags att röra på sig, säger lappen själv.
Det har varit en lång och tidvis strapatsrik resa. Lappen nådde sitt slutmål för bara några dagar sedan, efter att ha förflyttat sig uppåt längs diverse sömmar.
– Jag är förvånad över att ingen reagerat tidigare över att jag försvunnit från min ursprungliga plats, säger lappen.
Om vi nu ändå ska prata om mig, vilket jag oftast anser att vi ska göra, så kan jag berätta att jag har men på ryggen av tröjlappar – det är liksom en ”död fläck” där jag nästan inte har någon känsel.
Snart har jag också något annat på ryggen, väldigt spännande!
Om vi nu skall prata så mycket om dig kanske vi skall starta en speciell blogg: Kastrullisbloggen!
Eller kanske bloggen tjörniröva.se. Där kan vi tjata hur mycket som helst om dig.
Här tjatar vi mest om lappar. Fast vi tjatar inte så mycket. Två gånger bara. Inte så tjatigt…
Jag vill sova!