Dagbok

Ännu en handsfree i papperskorgen

Blåtandshandsfree från Jabra

Den blinkar fint efter gårdagens mjölkbad. Det är också i stort sett det enda den gör, min handsfree. Den andra på kort tid som går åt helvete. Förra gången det begav sig försvann den under mystiska omständigheter i Stockholm.

Men under solen är sällan någonting nytt. Såhär ser statistiken ut sedan 1998:

  • Två mosade displayer
  • Tre sönderslitna kabelhandsfree
  • Två trasiga styrpinnar, varav en på garanti och en vattenskadad
  • En mosad knappsats (tjänstetelefon)
  • En vattenskadad telefon (glappade och lät till slut som Niagarafallen)
  • Ett krossat hölje
  • Två blåtandshandsfree åt helvete, inom loppet av tre månader

Bland övrig elektronik noteras följande:

  • Ett söndersparkat (sic!) nätverkskort
  • En styck vattendator
  • Ett utslitet tangentbord (Eventuellt samband med vattendatorn ovan kan inte uteslutas.)
  • Ett utslitet (sic!) moderkort på samma vattendator
  • Ett (och det här är jag extra stolt över) trasigt tangentbord på kollegas dator, efter suddgummikrig

Kära elektroniktillverkare,

Ni är välkomna att försöka, men jag tvivlar på att ni någonsin lyckas utveckla en produkt som jag inte kan ta livet av på ett eller annat sätt.