Jag är på konferens med min grupp, dvs de 15 personer som har samma chef. Vi försöker definiera om vår verksamhet inför framtiden. Det behövs.
Vi har diskuterat detta förr. För ett år sedan gjorde vi några fina visioner. Dessa har vi gjort intet av. Nu har vi diskuterat detta igen. Denna gång med några chefer från några andra grupper som vi jobbar tillsammans med. Det hela blev ganska agiterat till slut. Det finns en avgrund mellan vår chef och de andra cheferna. Denna avgrund har funnits där länge, men blir nu allt svårare att undvika. Det kan vara en hård värld att vara chef i ett stort företag. Ibland måste man strida för sin sak. Men vår chef vill inte strida. Hon har förklarat att hon hellre abdikerar. Hon vill föra en saklig debatt. Varsågod! Vad hon skall göra när de inte kommer överens i den sakliga debatten framgår inte.
Så, jag har en chef som är på väg att abdikera och en chef över henne som inte heller verkar något vidare på interna strider. Och så sitter man där och försöker komma fram till en lösning men inser allt mer att vi kan prata tills vi blir gröna, men så länge inte våra chefer vill strida för sina idéer lär ju ingenting hända.
Det värsta är att de inte verkar förstå att det faktiskt är deras eget problem och att vi kanske inte orkar tjata om detta år efter år om de i slutändan inte orkar göra något själva.
Urk!
Jag har flytt till mitt rum. Rummet där man kunde haft trådlöst nätverk, om det inte vore för att hotellet tycker att det är en bra idé att debitera 120 spänn per dygn för skräpet. Hallå! Vi lever på 2000-talet. Jag har två mobiltelefoner som klarar jobbet för betydligt lägre summa. En del har verkligen ingen koll. Konferenshotell verkar tillhöra den kategorin. Det gäller för övrigt även TV-utbudet. Det kanske kommer som chockerande nyheter, men vi som bor på dessa hotell numer är uppvuxna med TV-kanaler som Z-TV och MTV. Hur svårt kan det vara?
Men jag antar att dessa hotell inte behöver bry sig eftersom de som bokar är chefer i 50-årsåldern.
Patetiskt!
Nu skall jag sova istället.
ställen som inte bjuder på trådlöst bredband kommer att självdö inom två år. eller åtminstone pensioneras samtidigt som 40-talisterna.
hoppas jag.
håll ut!
Åldersfascister finns det gott om numera.
Det blir mycket spännande att se vad dessa ungdomar födda på 70-talet kan åstadkomma. Om de blir vuxna, that is.
Antagligen blir de förbisprungna av 80-talisterna, som har koll, medan de fortfarande sitter och gnäller och väntar på stekta sparvar.
Patetiskt, som sagt.
sg, har konferensen tagit död på dig? du har väl en mobiltelefon att koppla upp dig med om inte annat?
hallååååååååå?
det är orättvist att du har ett liv när vi andra inte har det.
Jag har inget liv. Jag har ett jobb. Det och en satsning. Fysmongo 2006.