Ċisk Lager blir en trevlig överraskning, som överträffar mina förväntningar på alla plan. Vi vet ju alla hur det brukar vara när ett land har en egen ölsort som alla dricker, men som inte förekommer någon annanstans. Det blir som Pripps Blå en gång i tiden: Ett öl som alla dricker, för att man ska, men som ingen egentligen gillar.
När det gäller Ċisk Lager ringer alla varningsklockor, men ingen av mina farhågor besannas. Istället är det en mycket angenäm upplevelse att dricka detta välbalanserade lageröl och jag har ärligt talat svårt att förstå varför denna fina dryck – Malta’s Finest – inte säljs i fler länder.
Visst! Det är lager och i dessa tider av total IPA-psykos och en marknad som fullkomligt svämmar över av det ena hantverksölet värre än det andra kanske man inte ska vänta sig att någon bryr sig om ljus lager, men det är verkligen synd och skam, för det här är bra grejer.
Kanske i en annan, rimligare värld, att detta kunde vara en världserövrare, men till vidare får storheten hos Ċisk Lager förbli min och maltesernas lilla hemlighet.