Klockan är strax efter nio på kvällen och solen gör sitt bästa för att rodna av skam över att behöva gå ned över vårt broderland i väster. Staden ligger lugn och stilla och fåglarna kvittrar. Scenen är på det hela ganska fridfull.
Vad händer då? Jo, då sätter larmfågeln igång. Den där elektroniska modellen som har ett ihållande, ack så regelbundet och inte det minsta rogivande ljud.
Först verkar det vara ett billarm och hur onödigt det än må vara går det att stå ut med i två minuter eller så.
Efter tre minuter håller det fortfarande på. Så även efter fem minuter. Och sju. Och tio. Det slutar inte.
Aldrig tröttnar den, larmfågeln. Märkligt bara att den skall passa på samtidigt som alla andra fåglar håller på som bäst. Kan den inte sjunga på någon annan tid av dygnet?
Sådär vid 14-tiden får den gärna hålla på.
Fan vi har larmfågel här också. Hörde den i morse. Först fint fint morgonkvitter, fina fåglar, gröna blad, och så…. LARMFÅGELN. Den verkar föröka sig.