Att vara syrrans granne: Mjölkchoklad

Jag blir plötsligt så sugen på mjölkchoklad. Jättesugen faktiskt. Som tur är har jag både mjölk och chokladpulver hemma. Bara att blanda. Två sorter till och med.

Jag kan välja mellan vuxenmjölkchoklad (mörk) och barnmjölkchoklad (ljus och söt.) Idag blir det vuxenvarianten.

Jag får för mig att jag skall värma mjölken. Inte mycket. Bara lite, så den blir sådär lite ljummen. Varför jag kommer på detta vet jag inte. Det bara känns som en bra idé.

Vad gjorde folk innan det fanns mikrovågsugnar egentligen? Tog de fram en kastrull och värmde mjölken i? Under omrörning? Vettlöst! Jag nukar mitt glas mjölk i ett par minuter bara. Sedan är mjölken ljummen och kan röra i pulvret.

Nu sitter jag här och känner mig… något missnöjd. Ljummen mjölkchoklad var inte så fantastiskt som jag hade tänkt mig. Om jag hade tagit den ljusa, söta, barnchokladen kanske, men det här? Nej, det är helt enkelt inte speciellt gott. Bara kroppsvarmt.

Undrar om jag skall ta mig ett glas till. Kallt. Kanske med barnchokladen. Vi får se. Jag hör av mig senare. Nu tror jag att jag skall såga lite.

På återseende.