(In)blåst

Nedblåsta takpannor - ett resultat av stormen Gudrun

Det blåser lite och myndigheterna rekommenderar att vi håller oss inne. Vilka dessa myndigheter är framgår inte så tydligt, men det står ju i tidningen så då måste det väl vara sant.

Nu behöver jag knappast några myndigheter för att förklara att det antagligen är lämpligt att hålla sig inne. Det räcker att jag tittar ut på gatan och ser tegelpannorna som blåst av huset där jag bor. En sån där vill man inte ha i huvudet, oavsett vad våra myndigheter säger.

Men i Sverige behöver vi inga bevis i form av nedblåsta tegelpannor. Vi litar helt enkelt på våra myndigheter. Vi följer deras påbud och beter oss som duktiga medborgare utan att ifrågasätta. Men jag undrar om inte tilltron till myndigheternas godhet är lite för stor och framför allt varför det knappast existerar någon diskussion i frågan.

När Integritetsskyddskommittén presenterade sin senaste undersökning i fredags var det nog fler än jag som började fundera. Av rapporteringen är det lätt att få uppfattningen att svenskarna i gemen gladeligen öppnar både sin privata kommunikation och alla sina personliga förehavanden för granskning av staten. Även om presentationen i medierna i många avseenden kan tyckas vara en vantolkning av resultatet så är det ändå tillräckligt för att jag skall börja undra hur det står till med Sverige egentligen.

”Den som inte har gjort något brottsligt har inget att dölja” har blivit ett tämligen slitet mantra vid det här laget. Inte ens om det vore sant skulle det vara ett godtagbart argument för ökad övervakning och registrering. Det spelar ingen roll om myndigheterna är alltigenom goda idag när informationen samlas in. Om tio, tjugo och femtio år kommer informationen fortfarande att vara lika insamlad och lagrad som idag och varken du eller jag vet vilken typ av myndigheter vi har då och vem som kan tänkas ha fått tillgång till informationen.

Historien visar tydligt att det inte finns någon anledning att lita på myndigheter. Det är därför vi har tryckfrihet, offentlighetsprincip och mänskliga rättigheter. Men det är inga rättigheter som är skrivna i sten utan rättigheter som måste återerövras varje dag, hela tiden.

Vi har redan nu nått ett läge där var och en har anledning att tänka sig för innan man lyfter telefonluren eller skickar ett email. Datalagringsdirektivet gör registrering av telefonsamtal och epost obligatoriskt och jag kan lova att nästa gång du kommer i konflikt med din granne som också råkar vara polismästarens svåger så kommer inga kontrollmekanismer i världen att hindra att det plötsligt blir känt i grannskapet vilka politiska organisationer du kommunicerar med och vilka andra böjelser du har.

Det finns ingen som helst anledning att tro att fullkomligt oskyldiga människor inte kommer att råka illa ut på grund av ökad övervakning oavsett hur god staten är. Det är helt enkelt omöjligt för staten att garantera att makt inte missbrukas och om vi idag ger myndigheterna makt att kontrollera allt vi gör, tänker, säger kommer det att bli mycket svårt att vända processen

När kaviaren väl är ute i tuben går det helt enkelt inte att peta tillbaka den, hur mycket man än anstränger sig.