Dags att bli bokförläggare?

Vissa kommentarer på Carl Bildts blogg påstås uppmana till folkmord på palestinier. Chefsåklagare Jörgen Lindberg i Malmö har därför inlett en förundersökning om brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Det kunde varit annorlunda. Hade Carl Bildt ansökt om utgivningsbevis för sin blogg hade det blivit frågan om åtal enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Det hade i praktiken inneburit betydligt större hinder för rättsväsendet.

Åtal enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen kan bara drivas av justitiekanslern och som en yttrandefrihetens väktare står en jury som som avgör om brott är begånget eller inte. Friar juryn är rättegången slut. Det skall vara högt i tak för yttrandefriheten och det har lagstiftaren sett till bland annat på detta sätt.

Men detta gäller inte för webbplatser. Där är det åklagare, advokat och rättegång, precis som vanligt.

Det finns sätt att få grundlagsskydd för sin webbplats. Det går att få ett utgivningsbevis från Radio- och TV-verket. Det kostar två tusen spänn och plötsligt är det yttrandefrihetsgrundlagens rättegångsregler som gäller.

Naturligtvis gäller inte detta dagstidningarna. De är så kallade traditionella massmedieföretag och kommer undan med en kostnadsfri databasanmälan. Samma regler gäller bokförlag och skivbolag.

Vad är tanken med denna konstruktion egentligen? Varför gäller plötsligt andra regler och förutsättningar om jag ägnar mig av utgivning av fysiska ting? Är det rimligt?

Är det så att våra politiker på något sätt tycker att det är viktigare och finare med traditionella medier än med internet? Eller är det så att de fortfarande inte förstått vad internet är för något?

Man kan ju hoppas att en och annan reagerar nu, för om ingenting händer när landets utrikesminister åtalas på grund av innehållet i sin blogg lär det ju inte hända över huvud taget. Någonsin.