Såhär går det till i nyhets-sverige idag.
Och så finns det folk som faktiskt undrar varför det går åt helvete för gammelmedia…
Såhär går det till i nyhets-sverige idag.
Och så finns det folk som faktiskt undrar varför det går åt helvete för gammelmedia…
Denna webbplats är inte någon blogg.
Jag skriver det för säkerhets skull på engelska så kanske även Marianne Mikko förstår:
This web site is not a blog.
Inte för att jag har några förhoppningar längre. Vissa människor saknar faktiskt förstånd
Ordet chocklad, ej att förväxla med ordet choklad, består av lika delar chock och äckel, även känt som chockel. Att vara chocklad innebär helt enkelt att man är chockad och samtidigt äcklad. Ganska illamående i största allmänhet alltså.
Exempel:
Jag är chocklad över vissa politikers brist på respekt för fundamentala demokratiska rättigheter.
Kina bryter dagligen mot “massor av mänskliga rättigheter” och Sverige bör därför bojkotta delar av OS. Det tycker Sveriges förre justitieminister, Thomas Bodström.
Protestera mot länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Ja, det låter väl rimligt. En fråga bara:
Vilken svensk minister är det som gått i bräschen när det gäller kringskärandet av demokratiska rättigheter och införandet av repressiva åtgärder i Sverige?
Jo, det var visst justitieminister Thomas Bodström.
Kanske skulle sopa lite framför egen dörr först. Fast det är väl svårt nu när han inte är minister längre. Det kanske är ångesten som talar…
Väntan är över! Nu är den äntligen här! Syrrans grannes lista över det sämsta på internet:
Byggvaruhandlares webbsajter
De ser ut som hemsidor från 1994. De innehåller praktiskt taget ingen information. Deras värde för användarna är noll. Hur vore det med produktkataloger? Någon? Inte det? Vad gör ni på webben över huvud taget?
Det lysande undantaget är K-Rauta som faktiskt håller sig med en produktkatalog, trots att de har en fysisk butik. Grattis!
Rikspolisstyrelsens internetfilter
Inte bara misslyckas det helt med sitt syfte: att filtrera barnporr. Det missbrukas dessutom till att filtrera annan information.
En myndighet upprätthåller en hemlig censurlista, med webbsajter som väljs ut enligt hemliga kriterier, istället för att ägna sig åt sin kärnverksamhet: att faktiskt spåra upp brottslingar. Bra jobbat!
Spam
Du är inte det minsta intresserad av penisförstoring och har inga potensproblem. Ändå badar du i reklam för MegaDik och Viagara. Varje dag. Hela tiden. Det måste finnas ett uppdämt behov någonstans. Ett enormt sådant.
Upphovsrättsindustrin
Skivbolagen har problem. Stora problem. De kan inte sälja sin produkt längre. Det har visat sig att det finns billigare och effektivare sätt att transportera musik än att skicka runt plastbitar.
Man kan skicka runt musiken på internet. Nästan gratis kan man skicka den. Det gör skivbolagens kunder. Eller före detta kunder snarare, för det går förstås inte att köpa musiken på nätet. Eller det går. Till ett alldeles för högt pris och i konstiga filformat med en massa restriktioner.
Skivbolagen hade kunnat tjäna massor av pengar på att sälja musik till rimliga priser i format som människor vill ha, men istället vägrar de.
De vill kontrollera internet istället.
Registrera dig för att gå vidare
Du vill handla på nätet. Du vill desperat göra av med dina pengar i en webb-butik. Men det går inte. Åtminstone inte utan problem. Du måste registrera dig och skaffa ännu ett användarnamn och lösenord som du aldrig kommer att komma ihåg eller använda igen.
Webbteve
Det är som heroin för massmedier. Alla skall göra webbteve. GP gör webbteve, Aftonbladet gör webbteve, Expressen gör webbteve. Det spelar ingen roll vad det handlar om eller om det tillför något. Rörlig bild och ljud is the shit!
Det skall vara fan att lyssna på musik samtidigt som du surfar eller att smygläsa nyheterna på jobbet, för nu jävlar HÖR ALLA TYDLIGT VAD DU HÅLLER PÅ MED! HALLÅ! HÄR ÄR EN SOM KOLLAR PÅ TEVE PÅ JOBBET! ÄR DET OK?
Bloggar, bloggar, bloggar
Allvarligt talat. Människor har alldeles för lite att göra. Men vad värre är: De har alldeles för lite att säga. Och de har alldeles för lite förstånd för att inte skriva om det.
Räcker det inte med att sabotera kollegornas fikastund? Måste alla andra människor också drabbas?
Nannyfiltret
Alla storföretag med självaktning har det. Ett alldeles eget internetfilter. Så att du inte sitter och läser på fel webbsidor när du vill slacka bort en stund på jobbet. Du är ju där och arbetar och skall därför bara läsa arbetsrelaterat material: Aftonbladet men inte flashback. Slashdot men inga bloggar, Golfsajter men inte Syrrans granne
ADSL
Det måste vara världens sämsta sätt att komma åt internet. Till att börja med ägs all koppartråd till alla bostäder av Telia. De låtsas visserligen att det är en helt separat verksamhet genom att sköta verksamheten i ett bolag de kallar Skanova, men det gör uppenbarligen ingen skillnad för bakom kulisserna är det gammal skön 50-talsbyråkrati i sann Televerket-anda.
Först beställer du ADSL hos någon operatör. Om du har tur får du veta att det faktiskt går att leverera ADSL till din bostad med en inte helt orimlig hastighet.
Sedan väntar du åtta veckor. Åtta veckor är vad det tar för Skanovas tekniker att åka ut till telestationen och installera ett modem. Om de ens installerar något. Jag tippar på att allt är installerat och att det bara är att aktivera. Efter åtta veckor alltså.
Sedan, när du väntat åtta veckor och några dagar till får du ett brev från din internetleverantör där de meddelar att det tydligen inte gick att leverera ADSL till din bostad, eftersom någon annan utrustning tydligen var ansluten när du beställde. Men du kan alltid beställa igen och vänta åtta veckor till…
Känns inte det här jävligt 2007?
Det som vi länge misstänkt är nu bekräftat. Den ”riktigt otäcka tidningen” Dagens Nyheter filtrerar bort alla länkar till Isabellas Lunds blogg Att arbeta som eskort.
Några horor skall vi tydligen inte ha i prostitutionsdebatten. Hur skulle det se ut egentligen, om vi lät människor som faktiskt vet något komma till tals?
Nu är det definitivt slutlänkat till DN!
Läs också: Frihetspropaganda
Bonsai-träd och bögporr är två företeelser som klassas som barnporr och som därför skall censureras av interoperatörerna, enligt rikspolisstyrelsen. Det visar en genomgång som gjorts efter att den sekretessbelagda spärrlistan läckt ut.
Efter att stefan kronqvist talat ut med Computer Sweden framstår det med all önskvärd tydlighet att lite vad som helst kan klassas som barnporr av rikspolisstyrelsen. Det är inte nödvändigt att själv lagra barnporr för att bli spärrad. Det kan räcka med att berätta var den finns, genom länkar eller torrent-filer, som i fallet med the Pirate Bay. Om det nu fanns någon barnporr där. Det återstår fortfarande att se, eftersom ingen har kunnat hitta den.
Å andra sidan finns ingen konsekvens där heller. Att spärra the Pirate Bay var uppenbarligen en möjlighet som rikspolisstyrelsen övervägde. Däremot överväger man inte att spärra Google, som ju bevisligen både länkar till och själva distribuerar barnporr genom sin cache.
stefan kronqvist talar mycket om att censurera och blockera webbsajter för att hindra spridning av barnporr. Av någon anledning verkar han dock väldigt ointresserad av att uppsöka och utreda de som faktiskt sprider barnporren.
I fallet med the Pirate Bay hade det ju varit mycket enkelt. Den som publicerar en torrent-fil är inte på något sätt anonym och polisen har alla möjligheter i världen att söka upp vederbörande och sätta stopp för spridningen, på riktigt. Det trodde jag var polisens uppgift; att spåra upp och sätta stopp för brottslighet.
Försök att föreställa er sådan här vårdslöshet vid myndighetsutövning i någon annan situation. Inom Socialtjänsten. Inom Försäkringskassan. Inom Skatteverket. Nej, det är omöjligt. Janne Josefsson hade kommit rusande fortare än det går att säga parnporrfilter och sedan hade huvuden rullat. Tidigare anställda vid myndigheten hade blivit åtalade för tjänstefel. Med all rätt.
Men när rikspolisstyrelsen ägnar sig åt fullständigt godtycklig censur av internet händer ingenting. Det rör sig antagligen inte ens om myndighetsutövning. Censuren sker ju på ”frivillig” väg.
Imorgon kommer jag att skicka ett brev till min internetoperatör, Com Hem och fråga varför de fortsätter med censuren, trots de påvisade grova bristerna i hanteringen. De kommer antagligen att svara med samma typ av nonsens som stefan kronqvist, men det finns en viktig skillnad.
Jag kan säga upp mitt avtal med Com Hem, men jag kan inte säga upp avtalet mer rikspolisstyrelsen. De kommer att forsätta att vara min rikspolisstyrelse vare sig jag vill det eller ej, alldeles oavess om de gör sitt jobb eller inte.
Det verkar som om självaste Dagens Nyheter är motståndare till fri och allsidig debatt i ämnet prostitution. Bloggaren Isabella Lund som driver bloggen Att arbeta som eskort rapporterar att hennes blogginlägg konsekvent ratas på dn.se.
Det här kommer naturligtvis att drabba mig hårdare än DN, men jag ser inget alternativ. Från och med nu är länkar till DN portade från denna blogg.
Läs andras kommentarer i frågan på knuff.se, eller skaffa en kampanjknapp från projo.
Jag ber om ursäkt! Det är meningen att du skall skratta när du kommer hit, eller åtminstone dra på munnen. Dagens nyheter och annan viktig information, så vriden att du tror att syrrans granne fullständigt mist förståndet, det är vad den här bloggen skall innehålla.
Men just nu känner jag att jag kan hålla mig för skratt. En svensk myndighet försöker på eget bevåg införa censur i Sverige, och man gör det på ett sätt som drabbar kampen mot barnpornografi.
Rikspolisstyrelsen har för andra gången på kort tid, beslutat använda barnporrfiltret, som många svenska internetoperatörer har installerat, för att blockera en webbplats som inte ägnar sig åt distribution av barnporr. För några veckor sedan var det kopimi.com. Nu är det the Pirate Bay. Vad blir det nästa gång? Eniro? Google? Syrrans granne?
När barnporrfiltret infördes var det för att hindra distribution av just barnporr. Några internetoperatörer kallar det till och med en service till sina kunder; innehav av barnpornografi är ett brott och de menar att filtreringen förhindrar kunderna att begå brott av misstag.
Ett sånt här arrangemang kräver förstås att det finns ett förtroende, i det här fallet för att de webbplatser som Rikspolisstyrelsen för in på sin lista verkligen ägnar sig åt distribution av barnporr. Annars spricker systemet och dör sotdöden.
Just därför är Rikspolisstyrelsens agerande så märkligt. Det kan väl ändå inte vara så att de på fullt allvar tror att detta censurförsök skall kunna passera obemärkt; att konsumenterna glatt skall svälja medicinen och att operatörerna skall fortsätta med filtreringen.
Rikspolisstyrelsens agerande äventyrar inte bara barnporrfiltrets existens utan flera års arbete med att förhindra spridning av barnporr på internet. Det förtroende som byggts upp mellan olika organisationer rasar ihop som ett korthus av sådana här händelser.
Det konstiga är också att ingen verkar vilja försvara yttrandefriheten och demokratin, eller ens föra någon diskussion. Från regeringen: tystnad. Från riksdagspartierna: tystnad. Ett politiskt parti har uttalat sig. Ett enda. Inga ledarskribenter. Inga upprop.
En svensk myndighet ägnar sig åt censur av internet och det politiska etablissemanget slåss om vem som är bäst på att hålla käften. Den samlade papperspressen skriver en kortare artikel och går sedan vidare med annat.
Jag blir så jävla förbannad! Då är det inte så lätt att vara rolig. Jag ber om ursäkt för detta och ber att få återkomma. En bättre dag…
Med anledning av polisens beslut att censurera the Pirate Bay har frågan om att byta namnserver blivit högaktuell.
På projo’s blog hittar du information som kan vara användbar om du vill fortsätta att själv bestämma vilken information du vill ta del av på internet.
Läs mer:
I torsdags skrev syrrans granne om censuren av internet som blir ett alltmer påträngande hot. Att det skulle ta mindre än en vecka innan denna fråga åter aktualiserades var det nog ingen som trodde.
Polisen hävdar att det förekommer barnpornografiskt material på the Pirate Bay. Vad det betyder i verkligheten är att det finns länkar på the Pirate Bay till var man kan ladda ned barnpornografiskt material. Eller, polisen påstår det i alla fall. Det finns inga lagliga möjligheter att kontrollera om det stämmer. Inte för journalister och inte för någon annan heller.
Eftersom dessa länkar finns på the Pirate Bay hotar polisen nu med att föra upp den på listan över sajter som distribuerar barnpornografiskt material. Detta skulle i så fall innebära att hela sajten i praktiken försvinner från internet i Sverige genom internetoperatörernas censur.
Vi har alltså en situation i Sverige där polisen egenmäktigt kan censurera internetsajter genom att påstå att där distribueras barnporr. Det här är ett skolexempel på varför det inte är en bra idé att låta myndigheter och enskilda företag styra vilken information vi får respektive inte får ta del av. Det finns nämligen ingen gräns för vad som kan tänkas behöva censureras för att hindra att det ena eller det andra att nå medborgarnas datorer, vare sig det rör sig om barnporr eller terroristers propaganda.
Om vi skall resonera som rikspolisstyrelsen kan vi lika gärna börja spärra andra sökmotorer som till exempel Google. Där finns säkerligen världens största samling av barnporrlänkar.
Det är bara en tidsfråga innan någon försöker manipulera dina sökresultat på nätet. Eller varför inte sajternas innehåll?
Är det ok? Är motverkandet av spridning av barnporr ett värde överordnat allt annat i samhället? Är det viktigare än yttrandefrihet, rätten till ett privatliv och demokratin själv?
Läs mer:
Vissa kommentarer på Carl Bildts blogg påstås uppmana till folkmord på palestinier. Chefsåklagare Jörgen Lindberg i Malmö har därför inlett en förundersökning om brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.
Det kunde varit annorlunda. Hade Carl Bildt ansökt om utgivningsbevis för sin blogg hade det blivit frågan om åtal enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Det hade i praktiken inneburit betydligt större hinder för rättsväsendet.
Åtal enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen kan bara drivas av justitiekanslern och som en yttrandefrihetens väktare står en jury som som avgör om brott är begånget eller inte. Friar juryn är rättegången slut. Det skall vara högt i tak för yttrandefriheten och det har lagstiftaren sett till bland annat på detta sätt.
Men detta gäller inte för webbplatser. Där är det åklagare, advokat och rättegång, precis som vanligt.
Det finns sätt att få grundlagsskydd för sin webbplats. Det går att få ett utgivningsbevis från Radio- och TV-verket. Det kostar två tusen spänn och plötsligt är det yttrandefrihetsgrundlagens rättegångsregler som gäller.
Naturligtvis gäller inte detta dagstidningarna. De är så kallade traditionella massmedieföretag och kommer undan med en kostnadsfri databasanmälan. Samma regler gäller bokförlag och skivbolag.
Vad är tanken med denna konstruktion egentligen? Varför gäller plötsligt andra regler och förutsättningar om jag ägnar mig av utgivning av fysiska ting? Är det rimligt?
Är det så att våra politiker på något sätt tycker att det är viktigare och finare med traditionella medier än med internet? Eller är det så att de fortfarande inte förstått vad internet är för något?
Man kan ju hoppas att en och annan reagerar nu, för om ingenting händer när landets utrikesminister åtalas på grund av innehållet i sin blogg lär det ju inte hända över huvud taget. Någonsin.