Humor

Kaffe med med

”Kaffe med avec.” Eller ”kaffe och avec.” Vad är grejen med det egentligen? Eller vad är grejen med avec det, kanske jag skulle säga, bara för att vara konsekvent.

”Kaffe med med” skulle man ju lika gärna kunna skriva. Fast det ser ju konstigare ut förstås, även om det betyder samma sak. Om man nu inte med ”med” (det andra ”med” alltså, inte det första) menar en sån där som sitter på en kälke.

Det skulle ju se ut i och  för sig. En kopp kaffe med en rejäl med i. Som en 2 meter lång cappuccino-sked.

Humor

Syrrans granne Sovjetunionen, del 1

Jag befinner mig just nu i Sovjetunionen. Du kanske tror att Sovjetunionen har förpassats till den historiska sophögen, men det är fel. Sovjetunionen lever och frodas – i Frankrike.

Husen i Sovjetunionen är gjorda av betong. Även madrasserna är gjorda av betong. Det enda som inte är gjort av betong är möblerna. Alla möbler är gjorda av trä. Furu närmare bestämt.

Hotellrummen i Sovjetunionen är ungefär som husvagnar. De rymmer sex personer, som kan sitta, stå eller ligga. Om någon av hotellrummets invånare skall förflytta sig genom rummet måste samtliga övriga invånare i rummet först lägga eller sätta sig på sina sängar.

Ventilation är ett okänt begrepp. De otroligt trånga hotellrummen kan ventileras antingen genom att fönstret öppnas, eller inte alls. Om rummet ventileras genom att fönstret öppnas får invånarna finna sig i att vakna stela som fiskpinnar på morgonen. Om rummet ventileras inte alls dör invånarna under natten av gasförgiftning  eller värmeslag.

Varje morgon i Sovjetunionen inleds med tio armhävningar. Därefter sker utfordring, frukost, i matsalen.

Frukosten i Sovjetunionen består av vitt, fiberfritt bröd, kylskåpskallt smör, marmelad, extremt sockrade flingor och högpastöriserad mjölk som de flesta antagligen minns med fasa sedan sin bardoms tältsemestrar.

Frukostkaffet är ett kapitel för sig. Det är kolsvart, trögflytande och kan i det närmaste liknas vid tjära. För att det överhuvud taget skall vara drickbart måste det spädas. En del kaffe och sjutusen delar mjölk är en ganska lagom blandning.

Avsikten med frukosten är att deltagarna skall drabbas av akut damp av det höga sockerintaget, under någon timme. Därefter trillar de obönhörligen ihop i en dallrande hög.

Humor

Dålig service som affärsidé

Vad är grejen med alla caféer som verkar ha dålig service som affärsidé? Du kommer in, tränger dig fram bland 150 barnvagnar för att hitta en plats och får sedan vänta tio minuter på en kopp kaffe, att avnjuta i en varm, trång, bullrig miljö fylld av barnskrik.

Och det räcker ju inte med tio minuter. När du beställt får du ju vänta ytterligare fem minuter på att få ditt kaffe och sedan kanske ytterligare en kvart innan smörgåsen landar på ditt bord.

Och detta finner vi oss i! För det är ju trots allt fullt av folk på caféerna. Vilka är det, undrar jag alltid. Det kan ju inte vara de som är hungriga, eller de som har begränsat med tid.

Då återstår arbetslösa, föräldralediga och studenter. Välbeställda grupper med gott om pengar och tid. Eller vänta nu! Tid har de ju, men pengar?

Här någonstans kanske vi har förklaringen till att en kopp bryggkaffe kostar 30 spänn och en smörgås 69. En hundralapp alltså, för en i bästa fall hyfsad smörgås och en kopp kaffe som avnjuts i en närmast vidrig miljö.

Hundra spänn. Det får du en rätt hyfsad lunch för fortfarande. God mat i ofta ganska trevlig miljö. Kaffe ingår också förresten, och en kaka om du har tur.

Vad är det för fel på den här bilden? Varför är det ingen som gör uppror? Varför upphör inte hela cafénäringen att existera? Jag kan inte förstå…

Rekordet slogs nog idag förresten, när det tog 20 minuter att expediera fem beställningar. Jag tror knappast det tar 20 minuter att fika, men 20 minuter är den tid du får vänta på att börja i alla fall. Jag hade gått för länge sedan, om det inte vore för de där andra människorna jag kände, som redan börjat.

Jävla Morgan! Nästa gång blir det fika på BK. I bilen.

Noterat

Framtidsspaning: Med kaffe i siktet

Gevalia Instant CoffeeDet gäller kaffet och framtiden. Jag vet! Det är espressomaskin som gäller. Ett tag räckte det med en mocca-bryggare, men nu skall alla hushåll med självrespekt ha en espressomaskin och naturligtvis egen kaffekvarn. Utvalda bönor skall köpas till överpris i någon exklusiv kaffebutik och helst skall man rosta dem själv.

Skitpraktiskt, verkligen!

Om vi lyfter blicken bara lite så inser vi ju ganska snabbt hur töntigt det hela har blivit. Att hålla på och gulla såhär mycket med sitt kaffe är som att sitta uppe en lördagkväll och diskutera programmeringsalgoritmer, och tro mig. Det är töntigt!

Jag kommer att få offantligt med smisk för det här. Det får jag alltid när jag upplyser om hur framtiden ser ut, för jag gör det alltid alldeles för tidigt och alldeles för näsvist, men jag lovar dig att om fem år så kommer du att inse hur löjligt det hela har blivit.

Om fem år kommer du i vredesmod att langa ut din löjliga espressomaskin genom fönstret (oöppnat) för att därefter tillreda en kopp härligt, ångande, snabbkaffe. Då kommer du att förstå.

Du behöver inte tacka mig. Men snälla! Du som sitter där nu och känner hur det bara rycker i fingrarna och laddar för att skriva en avhandling om hur offantligt dum i huvudet jag är. Låt bli! Det är ingen idé. Jag är klar med det där espressotramset. Jag har annat för mig i livet än att snöa in på kaffe.