Humor

Varför får bara vissa lådor vara boxar?

Vissa lådor är inte som andra lådor. De är boxar. Vinlådor till exempel. De får kallas box, men prova att kalla en flyttlåda eller en matlåda för box. Det går inte.

Ett mer klassiskt exempel är postboxen. Ingen skulle drömma om att kalla brevlådan hemma vid huset för postbox, men så fort lådan befinner sig inne på ett postkontor går det hur bra som helst. Jag skulle till och med kunna drista mig till att hävda att det vore direkt fel att kalla en postbox för låda.

Hur blev det såhär egentligen? Och vad betyder det? Vad är det som gör att vissa lådor kallas boxar men andra inte? Det är ju ändå samma ord, fast på lite olika språk. Är det något speciellt med de lådor som kallas boxar eller är det bara någon bisarr slump som har gjort att det har blivit såhär?

När man tänker efter är det inte bara traditionella lådor som kallas boxar. Låsbara skåp kallas boxar om de finns på en järnvägsstation eller flygplats, men inte annars. Digitaltevemottagare kallas box. Det finns till och med ett företag som heter Boxer som säljer dylika.

Även i logistikbranschen finns de, boxarna. Det finns ett företag som heter Box Delivery. Vad händer om jag ringer och ber dem leverera en låda? Vägrar de då eller lägger de lådan i en box före leverans? Eller är namnet bara en fasad?

Kan någon förklara det här eller?

Humor

Gör’t!

Östergötland har kanske mest gjort sig känt som rondellhundarnas födelseplats, men nu sprider sig ett annat fenomen med östgotiskt ursprung över landet. Allt fler säger ”Gör’t!”

Det finns en gammal regel som säger att enstaviga ord och uttryck saknar stuns. Det är därför enstaviga namn så ofta förlängs; förvrängs till någonting annat. Carl blir Calle, Hans blir Hasse och Lars Lasse.

Gör’t står mitt i allt detta som det stora undantaget. Från ”Gör det” till ”Gör’t” trotsar detta uttryck alla regler och konventioner och går från två stavelser till en, och vinner på vägen både i stuns och antal bokstäver.

Gör’t har etablerat sig från Ystad till Treriksröset. Gör’t är överallt. Alla säger ”Gör’t!”. Gör’t du också!

Humor

Gästblogg: loppis-fraser

kors i karamellen, är det redan lördag?

det var inte jag som sa det, utan en ung punkare, på
tunnelbanan i höjd med medborgarplatsen.

vi använder dessa 50-tals-pilsnerfilmsosande uttryck
för sällan. det komiska värdet kan inte överskattas.
vardagen behöver dessa lingvistiska loppisfynd.

jag lovar mig själv att nästa vecka använda följande
uttryck, minst en gång:

gode värld!
kors i taket!
ja, sanna mina ord.
nu hackade du allt farmor i låret!
och där satt han, med skägget i brevlådan
håhå jaja
om Gud vill och skorna håller
men vad i allsin dar?
nu blev det på tok för mycket.
jag ska be att få en fotostatkopia på den här.
är det till att vara kunnig i sång?
hur är det fatt?
god dag.

Noterat

Diverse krafs!

God natt! Sov gott! På återseende! Ha en bra dag! Lycka till!

Artighetsfraserna är många. Ofta staplas de på varandra i stora högar i slutet av en konversation eller sammankomst. Trevligt kanske, men också tjatigt ibland.

Men det finns hjälp. För dig som vill förenkla avslutandet av en konversation presenteras härmed universaluttrycket ”Diverse krafs!” Det fungerar i alla lägen, vad du än vill ha sagt, så länge det rör sig om artighetsfraser.

Diverse krafs!

Humor

Toalettpanik

Ingen rulle på hållarenDu har förmodligen redan satt dig bekvämt tillrätta innan du upptäcker det. Kanske har du redan påbörjat eller till och med avslutat ditt värv därinne. Nu är det alltså inte ettan vi pratar om alltså utan det tunga artilleriet. Du höjer blicken och plötsligt förvrids ditt ansikte i panik.

Toarullen är slut!

Känslan du har i kroppen just nu kallas toalettpanik.

Papperet har varit på väg att ta slut länge. Du vet om det men har struntat i att köpa nytt. Eller så har du glömt. Vad värre är: Papperet är inte bara slut. Rullen är borttagen. Du visste om det redan innan, men struntade i att göra något åt saken.

Det är för sent att göra något åt saken. Nu gäller det att rädda situationen på enklaste sätt, med så få förnedrande inslag som möjligt.

Sitter du på en inrättning med durs är saken enkel: Av med paltorna och rengör dig själv med vatten. Det är en relativt bökig lösning, men du slipper i alla fall visa upp dig för grannarna i all din misär.

Sitter du på en inrättning utan durs blir det värre. Du kan i princip välja mellan två alternativ:

  1. Dra på dig brallorna, gå ut och låtsas som om det regnar. Lös sedan problemet på lämpligt sätt.
  2. Transportera dig med brallorna på halv stång, på enklaste sätt till närmsta pappersdepå, eller till dursen.

Lite beroende på dagsformen kan alternativ ett medföra en del obehag, byte av underkläder och behov av durs, men du slipper visa upp din misär för eventuella grannar. Alternativ två är ganska bökigt och du riskerar offentlig förnedring men kan förhoppningsvis klara dig utan ett extra klädbyte den dagen.

Vilken lösning som är bäst beror alltså väldigt mycket på omständigheterna och det är omöjligt att ge några generella råd. Bäst är förstås att helt enkelt ha en förstående sambo som snabbt kan komma till undsättning.

Ännu en nackdel med att vara kniv utan gaffel eller tvärtom.