Humor

Inför Göteborgsvarvet: Så laddar du bäst

Göteborgsvarvet 12 maj 2007Med mindre än ett dygn kvar till start börjar det bli hög tid att förbereda sig inför årets stora gatlopp. Löparproffsen som förberett sig i månader har säkert det närmaste dygnet planerat in i minsta detalj, men för oss amatörer finns fortfarande chansen att förbättra förutsättningarna ytterligare.

Kolhydratladdning
Håller du på med kolhydratladdning tillhör du förmodligen proffsen. Du kanske inte får betalt för att springa men nog önskar du att det vore så och dina förberedelser är lika noggranna, om inte ännu noggrannare än elitens.

Du har inte ett par löparskor. Du har tre. Du har löparkläder av välkända märken. Du har en pulsklocka som du inte rör dig en meter utan. Din löparutrustning har totalt kostat minst tio tusen kronor och du är minutiöst förberedd.

Du har redan kolhydratladdat i tre dygn och det är inte någon simpel pasta du använder. Efter att ha lusläst innehållsförteckningarna har du köpt pulver, gel och bars från de bästa tillverkarna för tio gånger mer än anmälningsavgiften. Allt är perfekt förberett.

Resultat: Du pinnar på enligt ditt i förväg fastställda schema. På väg upp på Göta älvbron går du plötsligt in i väggen. Dina planerade 1:18 förvandlas snabbt till 1:45 och du riskerar nedflyttning till startgrupp tre. Katastrof!

Öl-, pizza- och chipsladdning
Du har vetat om i flera månader att du skall springa. Ändå har du lyckats blunda för verkligheten och nu sitter du här, alldeles för fet och otränad.

Drabbad av plötslig hybris och allmän ysterhet tänker du: “Jag kan unna mig lite! Jag skall faktiskt springa två mil imorgon.” Trots att du faktiskt inte sprungit än bullar du upp med pizza, öl och chips i mängder och har en härlig kväll i tv-soffan där du förbereder dig ytterligare genom att vila dig i form. Kanske ingen höjdaruppladdning, men inse faktum: Det är inte brist på kolhydrater som är ditt stora problem imorgon.

Resultat: Väl i startfållan börjar du inse vad du egentligen gett dig in på men du håller god min och bestämmer dig för att gå ut löst och i alla fall göra ett försök. Du går i mål på 1:55, bara tio minuter efter sportfånen ovan. Grattis! Om du tränar nästa år kanske du slår honom med en halvminut.

Sprit- och cigarettladdning
Du har helkvällen som i en liten ask. Här skall festas! Vad du inte vet ännu är att om sådär femton öl kommer du att ingå ett vad. Ett vad som det blir mycket svårt att backa ur.

Imorgon vaknar du alldeles grön i ansiktet och klampar in i stans bästa löparbutik och köper skor för tre tusen spänn. Endast det bästa är gott nog. Personalen tror att du är helt vrickad och det är antagligen sant, men det struntar du i. Ett vad är ett vad.

Resultat: Eftersom loppet är stängt för fler löpare smyger du dig in i startgrupp två och gömmer dig bland de anmälda löparna. Efter tre kilometer håller du på att avlida i säldammsbacken. På toppen av Älvsborgsbron stannar du för att kräkas ur dig inälvorna under spektakulära former.

Sedan kommer skoskaven smygande. Efter det är allt som i ett töcken för dig. Du har ett dimmigt minne av att några ungdomar ger dig en återställare strax före Göta älvbron. Du har ingen aning om hur du har tagit dig till Slottskogsvallen men när du väl kommer dit upptäcker du att dina vänner anmält dig försvunnen och att polisen spanar efter dig i helikopter. Du slänger skorna i närmsta soptunna och lovar dig själv att aldrig supa mer. Inte förrän nästa helg.

Dagbok

Hybris 2 – Nya skor

Nya löparskorEgentligen var det smygpremiär redan i söndags, men idag skulle de nya skorna invigas på allvar med en rejäl löprunda på stadens gator och torg.

Naturligtvis gick det som det gick. På nya skor springer man snabbt och fjäderlätt, i synnerhet om de gamla skorna var just mycket gamla, och en liten tur till grannkommunen kan väl aldrig skada, eller?

Det som skulle bli 60 minuter blev snabbt 70 minuter och sedan både 80 och 90 minuter innan det äntligen var dags att stappla innanför dörren.

Just nu skulle jag verkligen behöva en chipsmiddag men det finns inte en chans att jag rör mig någonsin mer idag. Jag får väl se om det finns någon häst att äta upp här hemma. Eller åtminstone ett par kg ölkorv

Mental note: Spring inte till Mölndal. Det blir alldeles för långt hem.

Humor

Syrrans granne testar: Gainomax Recovery

Gainomax RecoveryTänk dig en hyfsad vaniljglass som du smälter. Sedan tillsätter du lämpligt konserveringsmedel, förpackar skiten i 2,5 deciliters paket och säljer dessa för 20 spänn styck. Där någonstans har vi Gainomax Recovery.

Det ser ut, smakar och påminner på alla sätt om smält glass. Jag skulle vilja påstå att det är smält glass, visserligen med mer proteiner och väldigt lite fett, men på alla praktiska sätt är det väldigt nära glass.

Om vi skall tro vad som står på paketet till denna mirakeldryck så skall vi inta den mellan 5 och 30 minuter efteer avslutat träningspass, för maximal återhämntning.

Produkten är säkert bra, men vad är det egentligen som gör att detta fungerar? Varför trycker inte folk bara i sig en halv liter youghurt med en jävla massa socker i efter träningen istället? Eller varför inte äta en helv liter glass? Näringsmässigt blir det ju samma sak och det kostar ju mindre än hälften.

Dessutom, och det borde ju vara av stor vikt, är Gainomax Recovery ganska äcklig jämfört med sockrad youghurt, men det kanske är ointressant. Lite får man ju faktiskt offra sig för den perfekta gymkroppen.

Noterat

Jag är smörberoende

SmörDet har skrivits spaltmil om människor som säger sig vara sockerberoende. Minst ett löp i veckan handlar om detta eller något liknande. Men var är alla artiklar om oss stackare som är smörberoende?

Det låter kanske konstigt, men frånvaro av socker bekommer mig inte det minsta. Om någon däremot tar ifrån mig smöret drabbas jag ögonblickligen av mycket svår abstinens.

Jag äter så mycket smör jag kommer åt. Favoriten är sånt där vitt, luftigt bröd som morsan bakar, som nästan uteslutande består av hål. En rejäl klick extrasaltat smör på och du får en gourmetmåltid av högsta klass, om du frågar mig. Om jag är riktigt sugen kanske jag rostar brödet först, så går det att få i ännu mer smör.

Smör för sig är ingen hit, men applicerat på olika livsmedel som bröd, popcorn eller ris, ja vad som helst som suger upp det, blir det en fantastisk njutning.

Eftersom smör innehåller ganska mycket kalorier och jag just nu räknar sådana har jag ätit otroligt lite smör de sista fyra veckorna och det märks. Tidvis är det som om jag inte kan sluta tänka på mat och då i synnerhet smör. Just nu skulle jag nog klara att sätta i mig ganska mycket smör utan några som helst tillbehör.

Nu gäller det härda ut bara några veckor till, så skall jag strax få sätta igång och frossa igen. Min hjärna inser förstås att det lär bli ganska många veckor med ytterst lite smör även efter att jag är klar med det här projektet men sen, till slut, kommer vi äntligen fram till den efterlängtade smörfrossan. Det kommer att bli fantastiskt!

Noterat

Mysteriet med hundrasekundersminuten

Stoppuret visar 2:98.26Det var som fick mig att haja till i mörkret under löprundan i fredags. Stod det inte 3:66 på stoppurets display? Tre minuter och 66 sekunder alltså. Va???

Varför mitt trogna stoppur plötsligt börjat räkna 100 sekunder per minut istället för de förväntade 60 framstod som ett fullständigt mysterium, men där och då var det ju bara att fortsätta springa. Istället för de förväntade 40 minuterna fick vi hålla på i 24 långminuter, eller vad man nu skall kalla det.

Mysteriet fick sin förklaring idag. När jag undersökte saken närmare upptäckte jag att det finns fyra olika alternativ för tidmätning. Förutom att mäta timmar, minuter, sekunder och hundradelar kan man uppenbarligen välja att istället mäta sin tid i hundradels sekunder, tusendels minuter eller hundratusendels timmar.

Att man kanske vill räkna enbart sekunder (och hundradels sekunder) vid något tillfälle kan jag förstå. Jag kan föreställa mig att man vill det någon gång även om jag inte riktigt förstår varför det är så besvärligt med konventionell tidmätning.

Vad jag inte kan fatta är när någon någonsin är intresserad av att mäta tid i tusendels minuter eller hundratusendels timmar. Hur många gånger per år är någon människa intresserad av detta?

Jag fattar ingenting.