Piratpartiet en masspsykos

Piratpartiet är inte värdiga att sitta i riksdagen. Det skriver Roland Poirier Martinsson på Svd opinion idag. Vi är ”en postmodern masspsykos iscensatt genom sociala medier.”

Huvudbudskapet i Roland Poirier Martinssons kritik av Piratpartiet tycks vara att det är ett enfrågeparti. Fast det är förstås inte så enkelt för i teknisk bemärkelse är vi inget enfrågeparti, däremot ”enligt en existensiell tolkning av begreppet.”

För egen del förstår jag inte riktigt vad han försöker säga egentligen, förutom att han inte gillar oss och att vi absolut inte, under några omständigheter, bör beredas tillträde till riksdagen.

Vi har nämligen ingen åsikt i frågan om fastighetsskatten. Och det vet ju alla att först av allt måste man skaffa sig en uppfattning om fastighetsskatten. Först därefter kan man fördjupa sig i ytligheter som rätten till ett privatliv, rätten till förtrolig kommunikation och rätten att fritt ta del av information utan inblandning av staten.

För egen del tycker jag den verkliga masspsykosen verkar ha drabbat världens politiker. En pandemi av massövervakning och inskränkta mänskliga rättigheter drar över världen och verkar kunna göra vilka makthavare som helst fullständigt paranoida och maktfullkomliga.

Det är förstås därför Piratpartiet behövs. Det är därför Piratpartiet över huvud taget finns. Det är för att de befintliga politikerna fullständigt tappat omdömet och glömt bort vem som get dem makten och betalar deras lön.

Piraterna är politikens slime

Om någon hade berättat för mig 2005 att jag inom ett år skulle vara en engagerad politisk aktivist hade jag antagligen betraktat den personen som rubbad, och inte på något bra sätt heller. Det var helt enkelt en löjlig tanke, att jag skulle lägga en massa tid och pengar på att kämpa för politiska frågor på gator och torg. Fullständigt otänkbart faktiskt.

Sedan hände något.

Plötsligt fanns det ett parti. Ett litet menlöst underdogparti startat av vad man nog måste betrakta som datornördar fanns plötsligt. Tre frågor hade partiet på sitt program. Det var inte många frågor det, men det var viktiga frågor och framför allt var det rätt frågor.

Egentligen hade det nog hänt ganska länge. På ett mer eller mindre undermedvetet plan hade något hållit på att hända länge, inte bara i mitt, utan i mångas huvuden. Frågorna fanns där och bara väntade på att bli formulerade och plötsligt var de formulerade på en webbsida.

Nio månader kvar till riksdagsvalet. Då uppstår ett parti. Fullständigt vansinnigt. Fast värre ändå, för i fem månader satt rätt många och sov.

Sedan bestämde sig polisen för att tömma ett webbhotell i jakten på en, vid det här laget välkänd sökmotor för torrent-filer. Det var inte bara jag som blev medlem just då. Det var ett uppvaknande.

Sedan ritade jag några affischer. Och några till. Det blev ett 20-tal affischer i A3-format som jag var ganska nöjd med. Jag tror att de var ganska uppskattade.

Plötsligt hade jag lagt flera tusen kronor på att trycka affischer och flygblad och vid det här laget kan man ju börja undra vad som gått snett med att inte vara politisk aktivist.

Sedan var jag plötsligt en av de där som traskar stan runt och sätter upp affischer.

Plötsligt hade jag rätt många kartonger med valsedlar hemma också, som distribuerades över hela Göteborg. Jag tapetserade bilen med dem. Det måste ha sett ganska konstigt ut men vad gör man inte för att synas?

Någonstans på sluttampen, alldeles för sent egentligen, dök det upp en gigantisk laddning foldrar i fyrfärg och sedan stod jag plötsligt ute på gator och torg och kämpade för politiska frågor.

Nu är jag en sån där som tycker att det är en bra idé att åka upp till Stockholm för att frysa arslet av mig på en demonstration. Det betraktar jag numer som väl använd tid.

Det är ju någonting som inte stämmer bara, för enligt den gängse bilden skulle jag ju gjort det här för sådär 20 år sedan, när jag var ung och energisk. Jag kunde varit en sån där förvirrad tonåring som gammelpartierna bara längtar efter att få fånga i sitt garn och lotsa rätt i tillvaron. Men det gick ju inte. Jag var alldeles för bångstyrig för att kunna ledas rätt. Jag är uppenbarligen fortfarande alldeles för bångstyrig.

Det måste vara här som gammelmedia och gammelpartierna har begått sitt stora misstag. De har hela tiden utgått från att FRA-motståndarna är den vanliga skocken bråkiga ungdomar som snabbt och enkelt skall tystas ned och fås att tänka på något annat.

Det är klart att man kör åt helvete då, när man använder en taktik anpassad för 15-åringar för att bekämpa en rörelse där en stor del av de ledande personerna är 30+. Ingenting av det man tänkt sig som motmedel fungerar. Ja, i själva verket är det tveksamt om det finns något motmedel över huvud taget som fungerar.

Det kan inte vara roligt att vara partistrateg när man plötsligt upptäcker att man missat en hel generation, ja ett helt folklager med engagerade människor som både har mål och medel att få debatten dit de vill och att man dessutom gett dem debattsegern gratis genom att först försöka köra över dem med lagstiftning för att sedan sedan, när det misslyckats, ge dem hela sommaren att vässa sina argument i fred.

Allt det här skulle inte hända. Jag skulle inte bli politisk aktivist och FRA-frågan skulle aldrig få någon uppmärksamhet. Men det hände ändå, eftersom gammelpartierna helt enkelt inte klarade att hålla fingrarna i styr. De var tvungna att peta i allt och genom sin klåfingrighet väckte de björnen. Och han har inga som helst planer på att gå i ide igen på ett bra tag.

Vi är många. Vi är i alla åldrar. Vi kommer från alla politiska läger. Vi är bildade. Vi är experter på att kommunicera. Vi har tid ork och resurser och vi har en gemensam dagordning. NI kan försöka tiga ihjäl oss, men vi kommer att fortsätta prata. Ni kan försöka splittra oss men vi kommer bara att omgruppera. Ni kan försöka krama ihjäl oss men vi kommer bara att slippa ut mellan era fingrar.

Vi är som slime. Ett kladdigt, lila slime. Ni kan försöka peta tillbaka oss i burken men det kommer inte att gå. Vi tänker inte lyda.

Riv upp! Gör om! Gör rätt!

Meddelande från redaktionen

Sedan chefredaktörens vansinnesutbrott den 9 juni har ingenting varit sig riktigt likt här på redaktionen. Inte på bloggen heller för den delen. Skrämda redaktionsmedarbetare har hukat i korridorerna så fort chefen varit i närheten och redaktionssekreteraren har vid flera tillfällen hittats gråtande i skrubben där vi förvarar våra gamla anteckningsböcker och annan skit som vi av nostalgiska skäl inte riktigt förmår slänga.

Det har varit nästan omöjligt för oss att upprätthålla vårt uppdrag som den femte statsmakten – kunglig hovleverantör av nästan helt obegripliga skämt och andra dumheter – enär Herr chefredaktören barrikaderat sig i serverrummet, kopplat ur redaktionens nätverk och bloggat med en frenesi vi aldrig sett maken till. Bara några enstaka, modiga själar har vågat sig in efter läggdags, då chefen somnat över en hög med gamla DOS-manualer som han envist vägrat slänga eftersom “det är det enda rätta operativsystemet, och det vet ni mycket väl!”

Nu har han dock kollapsat i ett hörn och verkar inte vara det minsta intresserad av varken internet, människor eller bloggar. Senast vid lunchtid hörde någon honom grymta något om en “påskpyntad gris med läppstift” men riktigt vad det skall betyda vet vi inte.

Vi skall bara städa upp lite här. Serverrummet har under den dryga vecka som gått blivit lite skräpigt. Det ligger fullt av pizzakartonger, ölburkar och tomma chipspåsar här. Det ser ut som fan, rent ut sagt. Vi vet inte riktigt hur han fått in allt, men det kommer att ta en jävla tid att få ut. Sedan återkommer vi, med förnyad vigör, i gammal, eller kanske något förnyad skepnad.

Vi vet inte riktigt, men vi har hört något om en ny brevmyndighet som skall införas. Det gav upphov till en hel del munterhet faktiskt. Tänka sig att riksdagen skall besluta om granskning av alla brev. Vilken fest det skall bli på Försvarets brevanstalt att få ta del av alla spännande elräkningar och hotfulla meddelanden från Radiotjänst.

Många brev blir det. Nio hundra personer skall anställas, för att granska breven och då kommer de tydligen bara att hinna med en bråkdel. Ryska brev skall de granska, säger en gammal räv som var med på den gamla goda tiden. De kanske skall leka ryska posten helt enkelt. Det kan bli intressant. Som en sån där sekt där alla ligger med alla och där tomten är far till alla barnen.

Det kommer att gå ut mycket papper också för de skall tydligen inte granska breven direkt utan istället kopiera dem och granska kopiorna. Många lastbilar blir det för att transportera allt, men det skall läggas på portot, har vi förstått. Sedan skall majoriteten av breven förstöras. Alla utom de mest intressanta som skickas vidare till den som kan tänkas vara intresserad. Det är inte så noga uttänkt än, tydligen.

En gigantisk papperskvarn har de köpt, den nya brevmyndigheten. Där skall de mala ned alla brev som de inte vill behålla. Den nedmalda massan skall användas som grund för det nya Sverige som Moderaterna tänker bygga. “Land skall på lag byggas” heter det sedan gammalt, men nu är det nya tider och land skall på nedmalt papper byggas. På lösan grund, som sakta ruttnar.

Ja, det skall bli spännande att se hur det där skall gå till i verkligheten. Bara att bygga upp transportnätverket för all post skall ta flera år, enligt Björn Felten, och han har ju varit med i flera år, så han borde veta. Fast det vet man ju hur det är med gamla gubbar med träskomodem. Fidonet har nog glömt. Internet var inte ens tillfrågat. Men vi minns!

Nu skulle vi ju inte tjata om det här utan berätta om hur vi strax återkommer. Imorgon återkommer vi. Kanske. Ifall vi håller oss nyktra nog. Vi skall ju fira midsommar också. Inte imorgon kanske, men det kan ju bli lite för-midsommarfirande. Det är ju lätt hänt, när man sitter där med femton backar öl, att man tar sig ett glas. “Bara ett”

FRA satsar på lagring

Försvarets radioanstalt, FRA, ligger i startgroparna på att ge sig in i sökmotorbranschen, kunde syrrans granne avslöja härom dagen. Nu kommer nästa utspel i kommersiell riktning: FRA skall börja erbjuda lagringstjänster, med fokus på backup.

– Det är helt logiskt. Vi satt här i fikarummet härom dagen och resonerade och då tänkte jag att om vi nu ändå filtrerar all den här informationen och lagrar valda delar av den, varför då inte ta steget fullt ut och erbjuda det hela som en tjänst, säger FRA:s generaldirektör, Ingvar Åkesson.

FRA:s generaldirektör räknar med att myndigheten skall få stora kostnadsfördelar, tack vare det planerade övervakningsnätverket. Andra leverantörer av backuplösningar måste leverera sin programvara till många olika plattformar, något FRA slipper.

– Vi fångar ju all information som passerar samverkanspunkterna i operatörernas nätverk. Det är bara att skicka ut informationen på nätet så kan man som kund vara säker på att den finns lagrad för all framtid. Lagring av stora datamängder har vi lång erfarenhet av. Tillsammans med vår sökmotor blir det en fantastisk lösning, säger Ingvar Åkesson.

Rent praktiskt kommer FRA:s backuptjänsten att fungera så att speciella sökbegrepp definieras för FRA:s kunder. Sökbegreppen skall vara vida nog att garanterat fånga all kundernas kommunikation men smala nog för att inte fånga alltför stora mängder överskottsinformation.

– Överskottsinformation vill vi undvika. Det innebär merarbete för oss eftersom vi manuellt måste gå igenom och radera den. Det kräver manuella resurser. Någon måste ju titta på informationen för att avgöra om det är något som skall sparas.

Under dagen pågår en het debatt i riksdagen och enligt rykten planerar flera riksdagsledamöter att rösta mot lagförslaget. Ingvar Åkesson är dock inte orolig för att lagen skall fällas.

– Det där är bara spel för galleriet. I slutändan kommer riksdagsledamöterna att göra som Fredrik Reinfeldt säger. Riksdagen måste lyda regeringen. Det är en förutsättning för demokratin, säger han.

Klockan 18:00 återupptas debatten om FRA-lagen i riksdagen. Följ med direkt:

Läs mer:

Kärleksbrev till en sökmotor

Tack Google cache!

Utan dig hade dagens utskick antagligen aldrig blivit av.

Det är nu ett och ett halvt dygn kvar tills riksdagen röstar om FRA-lagen. Har du inte kontaktat din riksdagsledamot och talat om vad du tycker än är det hög tid nu.

Ingenting är givet. Det kan vara just ditt brev eller ditt telefonsamtal som får allt att vända.

Informera dig:

Så skall svensk terrorism stoppas

De alltmer vanligt förekommande terrordåden i Sverige har skrämt upp många. Inte minst alliansregeringen är skrämd och har nu bestämt sig för att ta i med hårdhandskarna.

På onsdag, 18 juni, klubbas en lag som regeringen hoppas skall råda bot på eländet. Försvarets radioanstalt skall ges tillåtelse att på eget bevåg tjuvlyssna på all elektronisk kommunikation som går in och ut ur landet. I reala termer innebär det nästan all kommunikation, även inom landet.

– Egentligen hade vi velat avlyssna all kommunikation, även inom landet, men att koppla upp alla tusentals knutpunkter hade blivit för dyrt. Nu nöjer vi oss med ett tjugotal och får med nästan allt i alla fall, säger en företrädare för Folkpartiet liberalerna.

Regeringens insikt om att det krävs krafttag har dock inte fått någon vidare spridning i de breda folklagren. Många verkar helt ovetande om det utbredda terrorhot som hänger över Sverige och i den så kallade bloggosfären förs just nu en högljudd kampanj i syfte att få allianspartiernas riksdagsledamöter att bryta partilinjen och fälla förslaget.

– Det är synd att de inte vet det vi vet. FRA har berättat för oss att mängder av svenska terrorister planerar sina attacker via epost och att flera av dessa hade kunnat förhindras med allmän avlyssning. Nu är ju beslutsunderlaget hemligt till och med för riksdagen. Ja, jag kan egentligen inte säga så mycket mer än att folk måste lita på sin regering.

Regeringen räknar dock fortfarande med att lagen trots allt klubbas igenom, då okunskapen om förslagets existens och vad det innebär fortfarande är stor hos riksdagsmännen och i de breda folklagren, mycket tack vare en kompakt tystnad i frågan från gammelmedia. Viss oro i leden kan ändå skönjas, mycket på grund av den helsidesannons i onsdagens DN som finansierats av en hemlig sammanslutning.

Polisen säger sig dock vara sammanslutningen på spåren och lovar att de skyldiga snart kommer att gripas och åtalas för terroristbrott.

Agera nu!

På onsdag, 18 juni, röstar riksdagen om den så kallade FRA-lagen, som innebär att Försvarets radioanstalt kommer att avlyssna all elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gränser. Dina telefonsamtal, fax, sms, epostmeddelanden och allt annat du företar dig på internet och telefon kommer att avlyssnas, utan brottsmisstanke eller domstolsbeslut och utan någon möjlighet till granskning och insyn.

Lagen kan fortfarande stoppas. Det som krävs är att fyra av allianspartiernas 178 ledamöter bryter partilinjen och istället röstar efter sin personliga övertygelse. Dessa fyra finns. Med råge. Men de behöver din hjälp. De behöver veta att de har ditt och andras stöd, för att kunna värja sig mot vuxenmobbingen i riksdagen.

Vi kan inte vänta på att något skall hända. Vi måste agera nu! Du måste agera nu!

  • Skriv till din riksdagspolitiker. Det är inte svårt och tar bara några minuter
  • Diskutera vad som är på väg att hända med dina vänner
  • Skriva en insändare till din dagstidning
  • Engagera dig politiskt

Intrång i privatlivet nämns ofta som ett nödvändigt ont för att försvara samhället mot terrorister och organiserad brottslighet. Tyvärr verkar många ha glömt vad det vi måste försvara.

Terrorister kan riva en skyskrapa eller spränga ett tåg, men de som verkligen har förmågan att rasera själva fundamentet för demokratin sitter i sveriges riksdag och kan göra det med en knapptryckning.

Läs också:

Pingat hos intressant.se.

Google får konkurrens

Nu i dagarna är många upptagna med att debattera den allmänna avlyssning som kommer att införas om riksdagen röstar igenom den så kallade FRA-lagen på onsdag, 18 april.

Vad de flesta inte vet är dock att avlyssningslagen i själva verket bara är en skenmanöver. I största hemlighet pågår förberedelserna för fullt inom Försvarets radioanstalt för en gigantisk kommersiell satsning. FRA skall ge sig ut på sökmotormarknaden och det är jätten Google man har i blickfånget.

– Det är egentligen fullständigt logiskt. Vi bygger upp den här enorma avlyssningsapparaten nu, där vi avlyssnar internet-trafiken i alla Sveriges större knutpunkter. Med tillgång till så stor del av all information som flyter omkring vore det helt idiotiskt att inte försöka slå mynt av verksamheten, säger en tekniker med insyn i avlyssningsverksamheten.

Indexeringen är också ett sätt att spara plats. Genom att informationen lagras i ett index tar den mindre plats och kan lättare sparas för senare genomsökning, om det skulle visa sig nödvändigt.

– Säg att vi hittar en 16-årig kille som visar sig ha ett osunt intresse för lättklädda tjejer. Med ett index kan vi ju gå tillbaka i tiden och leta. Någon gång kanske han har laddat ned någon bild på en fjortonåring och det är ju olagligt. Tack vare indexet kan vi få den här pedofilen åtalad. Vi behöver ju inte ens ha kvar själva bilden utan bara signaturen från den i indexet.

Det är dock inte brottsbekämpning som står i centrum för FRA:s satsning. Istället kommer den kommersiella verksamheten, med sökmotorn i centrum att stå i centrum. redan under första halvan av 2009 räknar myndigheten med att lansera sin sökmotor på nätet.

Men inte all information blir åtkomlig gratis. En stor del av den sparade informationen kommer att
sorteras manuellt – därav det stora personalbehovet – och säljas till betalande kunder.

– En hel del av den här informationen kommer ju att ha ett värde säg, för konkurrerande företag till exempel och då pratar vi ju stora pengar. Sen har vi ju alla statshemligheter som skickas omkring okrypterade. Det är ju en hel förmögenhet som dagligen åker omkring på nätet.

Rekryteringen av redaktörer till den nya söktjänsten kommer att påbörjas så snart lagen är antagen. Totalt räknar FRA med att anställa tusen personer som skall arbeta med innehållsvärdering, inom loppet av två år.

Läs också: