Kalsongkrisen avvärjd på övertid

Kalsonger

Den så kallade kalsongkrisen kunde ikväll avvärjas, ungefär tolv timmar efter att den blivit akut.

Det var vid frukosttid idag som världen ställdes inför fullbordat faktum. Bristen på underkläder hade länge varit under uppsegling och var knappast någon nyhet. Ändå kom det som en total chock när kalsongbristen plötsligt visade sig vara akut.

Situationen kunde räddas under eftermiddagen efter ingripande från ansvariga som på plats såg till att det sista överblivna utrymmet i tvättstugan kunde utnyttjas till fullo.

Städdag

Här vare damm i hörnen. Och skidstavar
Hellre lite damm i hörnen än ett rent helvete.

Idag städar vi här på redaktionen. (Vem fan försöker jag lura egentligen? Alla vet ju att redaktionen är samma sak som min bostad och att vi i allmänhet är en på den här redaktionen.) Det går som vanligt. Innan själva städningen kan börja måste en massa förberedelser genomföras, vi kan kalla det för-städning.

Till att börja med ligger det papper och grejer överallt. Det kan röra sig om fyra veckor gammal post som inte hittat rätt än, eller andra papper som jag skall göra något åt ”någon gång”. Utöver alla papper och gamla tidningar ligger kläder och tvätt i olika stadier spridda här och där, tillsammans med blandad sportutrustning.

Om jag inte var så jävla bråttom på vardagarna och plockade undan lite efter mig skulle det inte vara så besvärligt, men naturligtvis struntar jag i det och till slut blir det nästan omöjligt att städa, eftersom det inte går att genomföra på mindre än två dagar.

Nu har jag nästan trängt igenom plockandet och kan börja komma åt dammet. Då inställer sig frågan: Skall jag göra det ordentligt eller lite halvdant? Gör jag det ordentligt lär det nog ta resten av dagen. Gör jag det halvdant tar det nog bara en timme, men då är det ju kris om två veckor igen.

Fortsättning följer…

Att sköta ett hushåll är sannerligen ingen lek

Diskberg

Jag har just fått i mig dagens lunch och inser att det är dags nu, att ta hand om disken. Om jag inte gör det nu blir berget för stort och då vet vi hur det slutar: Disk i hela köket.

Så jag diskar. Jag diskar tallrikar, plastburkar, kastruller och bestick. Jag diskar ett glas. Bara ett. Det verkar inte som om jag använt fler sedan sist.

Sen, när jag har diskat, diskar jag lite till. Det fanns fler glas. Jag diskar dem. När jag är klar diskar jag lite till. Det stod tydligen mer disk och väntade i lägenheten. Till slut kan jag inte hitta mer disk. Men den gömmer sig nog någonstans. Snart hittar jag den.

Det visar sig att allt inte får plats i diskstället. Jag blir tvungen att torka disk manuellt. Onödigt. Om jag bara hade diskat i tid.

Målet är att diska en gång om dagen. Det är ofta, jag vet, men köket är så litet, så litet, så det blir katastrof annars. Jag vet att jag diskade igår. Inte all disk kanske, men en del. Ändå blir det överfullt. Hur går det till? Vad är det jag gör som producerar så vansinniga mängder disk.

Nu är ju detta bara en av många sysslor i hemmet. Man måste ju städa också. Plocka undan saker som har plockats fram, dammsuga, skura golven, städa toaletten, putsa fönstren, och så vidare. Det är ju ett helt jävla jobb!

Varför gör vi det här egentligen, dag efter dag? Skall det vara så förbannat svårt att vara människa? Halva mitt liv går ju åt till att sköta ett hushåll!

Var det verkligen detta jag skulle göra med mitt liv?

Ni som gnäller över att er partner inte hjälper till tillräckligt hemma vet ju ingenting! Ni är ju för fan två om hushållet, så hur illa kan det vara om fördelningen nu skulle råka vara 60/40, 70/30 eller 80/20?