Varför finns naturen?

Varför finns naturen? Hur fungerar egentligen naturen? Många av våra läsare har frågat sig detta den senaste tiden.

Och det hela kan ju verka väldigt konstigt. Vad är det som får en läcker atomsoppa att plötsligt, utan förvarning explodera och till slut skapa naturen? Vad är grejen?

För väldigt längesen fanns bara den där atomsoppan. Atomerna simmade omkring, glada och nöjda och levde livet.

Då hände det. Någon började ställa frågor.

– Varför finns jag, undrade en av atomerna plötsligt en dag och sedan var cirkusen igång. Plötsligt var hela atomsoppan i uppror och alla ställde frågor till varandra: Varför finns vi? Vad är vi? Var är vi? Vad finns utanför?

Atomerna blev till slut mycket olyckliga över sin okunskap men det var för sent att peta tillbaka kaviaren i tuben. Något måste göras. Men vad?

Atomer har inga armar och ben. De kan inte bygga svepelektronmikroskop för att studera varandra.

Då plötsligt fick en av atomerna en idé: Vi drar igång en evolution!

Sagt och gjort. Atomsoppan exploderade i en big bang och hela skiten spreds ut över ett stort område. Efter en kort stund började atomerna klumpa ihop sig och bilda planeter och strax kunde naturen göra entré och evolutionen starta.

Det dröjde inte länge alls innan naturen lyckats framställa höghus, PLM-produkter, svepelektronmikroskop och framför allt, forskare i fysik.

Äntligen kunde atomernas digra arbete med att ta reda på mer om sig själv börja!

Naturen är alltså atomernas sätt att kunna ta reda på mer om sig själva. Allt annat är egentligen bara en biprodukt.

Sydneyforskare: Vintergatan lider av svår fetma

Vintergatan, the Milky Way, är inte alls så smal och trind som vi tidigare trott. Forskare vid University of Sydney fann vid en kontrollräkning nyligen att Vintergatan är 12 000 ljusår tjock – dubbelt så mycket som man tidigare trott.

– Inte vet jag hur det här har gått till, men en sak är säker. Det är inte lättmjölk som the Milky Way består av, säger en av forskarna till syrrans granne.

Hur galaxens svåra fetmaproblem skall botas är just nu en het fråga i rymdforskningskretsar, men någon standardmjölk lär det inte bli tal om på ett bra tag. Bo Löfgren, dietist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är inte imponerad.

– Om man är ett svart hål kanske man kan hålla på och proppa i sig och komma undan med det, men de flesta av oss får faktiskt hålla på oss lite. Det gäller även galaxer. Man kan inte bara sätta i sig solsystem efter solsystem och tro att ingenting skall hända.

Vintergatan själv har ännu inte varit anträffbar. På grund av de enorma avstånden tar det flera år för eposten att komma fram. Vi återkommer med uppdateringar inom några miljoner år.

Ny forskning gör män onödiga

SLUTKNULLAT Ännu ett steg mot det mansfria samhället är taget. Brittiska forskare har utvecklat en metod för att tillverka spermier av kvinnlig benmärg. Efter att ha testat tekniken på möss har nu forskarna ansökt om tillstånd att prova på mänskliga celler. Redan om fem år räknar forskarna med att kunna tillverka fullt fungerande spermier.

Feminister firar
Flera feministorganisationer som syrrans granne varit i kontakt med under dagen vädrar nu morgonluft och på Feministiskt initiativs partikansli firades det hej vilt under dagen.

– Äntligen! Det här har vi väntat på länge, säger Gudrun Schyman i en kommentar.

Desto dystrare var stämningen bland manschauvinisterna. Orföranden för föreningen Riktiga karlar ville inte svara på några frågor utan mumlade bara något om att gå ut och hugga ved innan han försvann iväg i sin Volvo 240.

Allt hopp är dock inte ute för männen. Om det går att göra spermier av kvinnors benmärg borde det gå lika bra att tillverka ägg av benmärg – från män. Då återstår bara att lösa det lilla problemet med manliga graviditeter.

Kallvatten inte kallt – villaägare rasar

Oscar Andersson i Flen är upprörd. Han känner sig kränkt och lurad av samhället. Under hela sitt liv har han trott att kallvatten finns. Tills han bestämde sig för att läsa fysik på universitetet.

– Här har jag gått omkring hela mitt liv och fått lära mig att det finns något som heter kyla och så visar det sig att alltihop: kyla, kallvatten, minusgrader, ja hela baletten, bara är en lögn, säger han upprört.

Det hela har ingenting med global uppvärmning, utan är ett fysikaliskt faktum. Kyla finns helt enkelt inte och har aldrig funnits. Ändå fortsätter begreppet florera ute i samhället. Oscar Andersson har efter sitt nyliga uppvaknande bestämt sig för att gå till storms mot irrläran.

– Jag har tagit kontakt med andra fysiker. Vi har bildat en arbetsgrupp för att se hur vi bäst skall påverka våra politiker och andra opinionsbildare. Vi måste få ett slut på dumheterna.

Det är redan i grundskolan, menar han, som dumheterna måste bekämpas. Oscar Andersson har redan startat en namninsamling. Inom kort hoppas han kunna lämna över tio tusen namnunderskrifter till utbildningsministern.

– Vi måste stävja otyget redan i grundskolan. Föräldrar är uppenbarligen inte ett släkte att lita på, avslutar han.

Rosa sex åt alla!

Presstopp: viktig studie! Obs! Obs! Många medier rapporterar i dag om att det nu är biologiskt (!) bevisat att tjejer gillar rosa. Det hela bygger på en studie på 208 (!) unga män och kvinnor som fått välja sin favoritfärg. (Plats för gapskratt.)

Men det slutar inte där.

Vetenskapskvinnan (!) vet att berätta:

– Kvinnorna utvecklade då sin känsla för rött och rosa eftersom de behövde denna egenskap för att hitta mogna frukter och friska män, säger hon till Aftonbladet.

Friska män?

Friska män!!

Jag kan inte sluta skratta.

Okej, låt se, vilken del av mannen bör vara klarrosa för att killen ska komma i fråga?

Ahhh, nu förstår jag.

No wonder we like pink…

Läs också: ”Tjejer har en rosa gen”

Hur mycket väger en meter grädde?

Vispad grädde på sprejburk

Vi har väl alla någon gång funderat över hur många meter som egentligen ryms i en sån där sprayburk med grädde. För de flesta av oss stannar det antagligen vid spekulation, men för er som alltid undrat kan syrrans granne idag stolt presentera resultatet från sin stora gräddmätning.

Testmetod
Försöket förbereddes genom att sprayburken skakades ordentligt, enligt instruktionerna på utsidan. Burken vägdes och därefter inleddes mätningarna.

För varje mätserie sprayades en sträng grädde, i jämn takt längs en uppmätt sträcka på en meter. Därefter vägdes burken för att fastställa vikten hos den utsprayade grädden. Samma mätprocedur genomfördes totalt fem gånger. Slutligen vägdes den utsprayade gräddmängden för att verifiera resultaten från vägningen av flaskan.

Resultat
De fem sprayomgångarna visade genomgående på en viktförlust för flaskan på mellan 13 och 14 gram per omgång. Slutvägningen av det sammanlagda resultatet (5 meter grädde) landade på totalt 66 gram, motsvarande 13,2 gram per meter.

Slutsatser
En burk spraygrädde väger netto 250 gram. Om vi räknar på en metervikt av 13,2 gram motsvarar detta 18,9 meter grädde.