Författare: syrrans granne

Klimatforskaren Robert Äckelblom vid SMHI avfärdar koldioxidutsläppen som orsak till den varma vintern.

– Vår granskning visar att det hela rör sig om ett studentskämt, säger han.

Som syrrans granne rapporterade om tidigare i år säger sig några studenter i Göteborg ha försenat vintern genom en förbannelse. Robert Äckelblom ger nu alltså studenterna rätt.

– Sambandet är mycket tydligt. Idag har jullovet definitivt slutat och vårterminen kommit igång på allvar på universitetet. Detta sammanfaller på ett extremt tydligt sätt med vinterns ankomst här i Göteborg, hävdar han.

Studenterna som påstås ligga bakom förbannelsen har inte varit tillgängliga för kommentar. De uppges sitta och kura på något café i Vasastan med varsin värmande kopp kaffe.

---

Andra skriver om: vinter, snö, miljö, klimat, klimatförändringar, växthuseffekten, ironi, humor, slackerprosa

Middag med svärföräldrarna var ohotad etta även under 2006. Att åka till IKEA föll från andra till femte plats. Årets raket var att öppenhjärtigt blogga om partnerns fel och brister, som tog sig från ingenstans ända upp på sjunde plats.

Enligt Nils Essing på SCB kommer inte förändringarna som någon överraskning.

– Att bloggandet skulle segla upp var väntat, däremot trodde vi inte att sexstrejk skulle lyckas behålla andraplatsen. Shoppinglördag har kommit starkt på senare år och nu trodde många att den faktiskt skulle ta sig ända in på första plats, säger han

Även den så kallade Masochistlistan, alltså topplistan över hur vi helst plåga oss själva, innehåller några mindre förändringar, men har inte förändrats på något radikalt sätt.

Sadistlistan 2006, tio i topp:

1. Middag med svärföräldrarna
2. Sexstrejk
3. Shoppinglördag
4. Tacka ja till parmiddag
5. Åka till IKEA
6. ”Glömma” skydda sig vid sex
7. Blogga om partnerns fel och brister
8. Vägra duscha
9. Åka på lång konferens
10. Skvallra inför partnerns vänner

Masochistlistan 2006, tio i topp:

1. Gå till jobbet
2. Spela golf
3. Titta på ungarnas hockeyträning
4. Föreslå besök på IKEA bara för att du vet att partnern vill
5. Byta däck på bilen själv
6. Renovera badrummet själv
7. Gå ner i vikt
8. Läsa tråkig litteratur bara för att den är så rätt
9. Reparera bilen själv
10. Vaxa benen

---

Andra skriver om: ironi, vardagsliv, humor, slackerprosa

Korsvägen i Göteborg är varken kors eller väg, enligt en rapport från Trafikkontoret.

– Vi har låtit undersöka saken efter anmälan från en privatperson och utredningens slutsats är solklar: Korsvägen är inget kors, och definitivt inte någon väg, säger Gunnar Nilsson, som beställt utredningen

Vad som skall hända nu när det uppdagats att namngivningen av platsen inte stämmer med verkligheten är mycket oklart. En tanke som förs fram är att utlysa en namntävling och helt enkelt låta Göteborgarna bestämma.

Om namnet vållar förvirring på Trafikkontoret är det ändå ingenting mot vad mannen på gatan känner

– Jag fattar ingenting. Det är ju uppenbarligen ingen väg och bevisligen inte heller något kors. Möjligen skulle man kunna likna det vid en rondell, men mest av allt tycker jag det är ett jävla samelsurium av asfalt, betong, glas och cigarettfimpar, säger en förbipasserande turist.

Sune Karlsson, 68, är mycket uppretad:

– Redan 1978 påtalade jag det idiotiska i detta namn för kommunen, men ingenting hände. Inte ens i samband med den stora ombyggnaden gjorde man något åt saken, säger han.

Helt klart är att namngivingen av platsen berör och kanske kan det nu hända något i och med Trafikkontorets rapport.

---

Andra skriver om: Göteborg, ironi, vardagsliv, humor, slackerprosa

Enligt en rapport som presenteras på idg.se idag kryllar din mobiltelefon av bakterier; mycket fler bakterier än vad som återfinns på en ordinär toalettsits. Det som i första skedet låter skrämmande är dock ur vissa synvinklar goda nyheter.

– Eftersom det i praktiken har visat sig riskfritt att prata i mobiltelefon, trots alla bakterier, behöver ingen vara särskilt orolig för att smittas när de ropar på Rolf i den stora vita porslinsluren, säger Sune Karlsson vid Smittskyddsinstitutet.

Landets studenter kan alltså fortsätta med sina rödvinsfyllor och sitt evinnerliga kranande. De lär visserligen bli lika illamående som förut men de kan alltså i fortsättningen vara detta i trygg förvissning om att inte smittas av några otrevliga bakterier vid den i princip obligatoriska körningen av Gustavsbergsbussen.

---

Andra skriver om: ironi, satir, vardagsliv, humor, slackerprosa

Det är spännande att höra vilka olika kommentarer man får när man lämnar tillbaka varor på Systembolaget. Blotta företeelsen, att någon skulle kunna anse sig ha alkohol över, verkar fortfarande för de flesta vara en mycket avlägsen tanke. Innan man kommer så långt som till kommentarerna finns dock en del hinder att övervinna.

Det hela började med en fest. Jag hade handlat på mig, inte jättemycket, men en del hög- och lågoktanigt bränsle för utfordring av törstiga gäster. Jag är ju student, så det blev inte några jättemängder men tillräckligt för att ha lite att bjuda på. Nu gick det inte åt så mycket alls. Några körde bil. Andra hade eget. Ingen drack speciellt mycket.

Första problemet är att hitta en lämplig tid. Eftersom Systembolaget är ett monopol med begränsade öppettider duger det ju inte att komma sättandes när normala människor är där och handlar. Det går ju inte att bara traska in i butiken med varorna; man måste komma bakvägen och då får det inte vara fullt med folk och kilometerlånga köer.

Första försöket gjordes klockan nio på morgonen. Bilen behövde ändå flyttas så det var lika bra att passa på. Dumma mig att tro att bolaget öppnar som normala butiker! Det skulle väl bli alldeles för bra service åt alkoholisterna förstås. Det gäller ju att inte sälja, som bekant.

Klockan halv tolv gick det bättre. Butiken hade öppet. På väg in kan jag riktigt känna A-lagets blickar på mig. Vad de tänker kan jag endast gissa mig till. Då uppstår nästa problem. Jag vill gå in bakvägen till kassorna, istället för genom butiken. Det går inte. Dörrarna öppnas inte från det hållet, så jag får stå där och stampa och vänta på att någon skall komma ut och under tiden försöka låtsas som om det regnar.

Sedan kommer jag äntligen in. Jag går fram till en kassa och lyckas framföra mitt ärende. Efter en stund börjar kassörskan knappa in artikelnummer från mitt kvitto.

– Folk dricker ju inget nu för tiden, säger jag för att bryta isen.
– Nej, det kan inte ha varit någon rolig fest, svarar kassörskan.
– De drack väl sprit istället, säger en herre i kön och syftar på att det bara är öl och vin jag lämnar tillbaka.

Sanningen är att det inte dracks speciellt mycket på den där festen. Den blev förstås inte så vild men var ganska trevlig ändå. Det intressanta är att alla verkar utgå från att festen antingen var tråkig eller att det fanns starkare varor att dricka, som lockade mer.

Det är förstås möjligt att man kan ha roligt utan sprit, men i vårt avlånga land verkar det fortfarande inte finnas någon anledning att chansa?

---

Andra skriver om: systembolaget, alkohol, sprit, öl, vin, vardagsliv, slackerprosa

Det står en hel välkomstkommitté och väntar på mig när jag kliver in på gymmet. Snabbt inser jag att passet jag tänkt gå på är fullt och att välkomstkommittén består av andra som, liksom jag inte bokat plats. Efter att ha tvekat hela dagen om jag skall träna eller inte är det alltså såhär det skall sluta.

Just nu råder det högkonjunktur för gymbranschen. Det råder nog högkonjunktur för de som säljer träningskläder också, liksom för viktminsknings- och rökavvänjningsbranscherna. Det är omöjligt att förneka att julen är slut och nu måste alla nyårslöften infrias.

För oss som tränat hela hösten är det plötsligt trängsel och platsbokning som gäller. Vi har sett det förut. Den värsta trängseln håller i sig någon månad. Sedan försvinner några stycken, men det är inte förrän i april som den verkliga avmattningen märks. När vi avslutar terminen någon gång i maj med det hårdaste passet i mannaminne kommer det att vara mycket glest i leden.

Nu är det ju inte bara nackdelar med den plötsliga rusningen. Efter en hel termins nötande är det svårt att se några egentliga framsteg, men plötsligt behöver jag bara jämföra mig med de stackare som just börjat träna för att få lite bättre självförtroende och inse att det nog har hänt ganska mycket på ett halvår.

Naturligtvis har jag jordens tur. När bokningarna släpps tio minuter före passet finns det exakt två platser kvar. En till mig och en till min sparringpartner. Just idag är jag tacksam att jag har en sparringpartner så jag slipper banka skiten ur någon stackars lönnfet julfirare som just hittat till gymmet för första gången på tio år. Det skulle vara bortkastat både för honom och mig.

Ännu en möjlighet att äta chipsmiddag. Om jag bara hade chips hemma! Skall jag alltså bli tvungen att äta riktig mat efter träningspasset?

---

Andra skriver om: nyårslöften, nyårslöfte, träning, gym, motion, mat, kost, bantning, viktminskning, fett, fetma, hälsa, vardagsliv, humor, slackerprosa

Solen har gått hårt åt det billiga bläck som användes 1972 och den jämtländska skidorten har sedan dess i stort sett helt bleknat bort, men i samband med alpina VM sätts gör Åre comeback, denna gång med arkivbeständigt bläck.

– Åre sätts på kartan igen och det kan leda till att fler människor flyttar hit, säger kommunalrådet Eva Hellstrand (c) i ett uttalande till Svensk idrott.

För att förhindra att orten bleknar och glöms bort på samma sätt som nu skett har kommunfullmäktige, utöver det arkivbeständiga bläcket, beslutat om en årlig översyn av samtliga kartor där orten finns med.

– Det kommer förstås att kosta lite, men kostnaderna blir så mycket större om vi inte bevakar vår plats på kartan, säger en företrädare för kommunstyrelsen som vill vara anonym.

---

Andra skriver om: åre, alpina VM, vinter, vardagsliv, humor, slackerprosa

Ingen kan väl ha missat att det är högkonjunktur för supernannyn – kvinnan som kommer in och ställer allt till rätta när föräldrarollen havererat och barnen tagit över. Det är förstås positivt att vilsna föräldrar får hjälp, men varför är de plötsligt så många? Varför dyker de upp just nu?

I de flesta fall verkar det handla om att föräldrarna är väldigt konflikträdda och därför har väldigt svårt att agera som just föräldrar. Det låter ju trevligt i och för sig att vara kompis med sin 8-åriga dotter, men att ägna sig åt att till varje pris undvika att bestämma, sätta gränser och vara i konflikt kanske inte är en så lyckad strategi när det gäller barnuppfostran.

Men var kommer de ifrån, problemföräldrarna, som är så konflikträdda? Jag tror inte att de har varit speciellt rebelliska som tonåringar i alla fall, för är det något en rebellisk tonåring är bra på så är det att vara i konflikt. Nej, vi får nog söka i andra ändan av skalan, bland de städade ungdomarna.

Det är ungdomarna som antingen blivit så repressivt behandlade att de inte har varit kapabla att göra revolt eller som av någon annan anledning låter bli som aldrig lär sig aldrig att leva i konflikt i en barn-förälderrelation. De har inte en chans.

Detta råkar väl förresten vara samma sorts ungdomar som Folkpartiet helst av allt vill se mer av. Den sorten som man hoppas kunna odla fram genom de ordningsbetyg i skolan. Folkpartiet har alltså lyckats igen. Den här gången är det den konfliktfyllda men fungerande familjen som skall angripas till förmån för den dysfunktionella familjen som under alla sina dagar kommer att vara beroende av hjälp från supernannyn staten.

Jag undrar bara varför de kallar sig Liberaler.

---

Andra skriver om: politik, samhälle, folkpartiet, Stockholm, skola, ordningsbetyg, liberalism, slackerprosa

För er som undrar hur förhalningsprojektet slutade kan jag meddela att jag redan i söndags slutförde arbetet med att fylla på den alldeles för korta rapporten med onödig substans och att resultatet redovisades igår förmiddag med lyckat resultat.

Till slut reder sig alltså även det segaste arbete även om det nog hade lönat sig med betydligt kortare deadline i det här fallet.

---

Andra skriver om: studentliv, grupparbete, arbetsmoral, arbete, lagar, slacking, vardagsliv, humor, slackerprosa

Det är nu mindre än en timme kvar av det förlängda jullovet som hängt som en mörk skugga över landets studenter sedan strax före jul.

– Det är ett hårt arbete att sitta på ett kontor och rulla tummarna dagarna i ända. Nu äntligen är det slut, säger syrrans granne, påtagligt lättad.

Många förknippar jullov med ledighet och lata dagar hemma i fåtöljen men för den som lever studentliv kan det istället innebära att tvingas sitta på ett kontor åtta timmar om dagen. Eftersom nästan ingen arbetar händer det inte så mycket och arbetet blir lätt till en långtråkig men välbetald pina.

– Det låter löjligt men när man slösurfat sig fram till lunch och det fortfarande inte dykt upp några arbetsuppgifter blir hela eftermiddagen som en lång, tråkig koma, säger syrrans granne och berättar att han ikväll kommer att fira ledighetens slut med att lägga näsan i lite tung förvaltningslitteratur.

– Jag har abstinens och måste nog råplugga i ett par dagar för att komma ned, avslutar han.

---

Andra skriver om: jul, jullov, studentliv, jobb, arbete, vardagsliv, humor, slackerprosa

Plötsligt är det som om all tankekraft och alla idéer runnit ur hjärnan. Det är inte vanlig skrivkramp, det är som om själva förmågan att faktiskt tänka har försvunnit och inte bara idéerna.

Jag vet inte riktigt vad jag skall skylla på. Skall jag skylla på att jag fick en smäll på läppen igår? Det har man ju hört hur farligt det är med boxning och slag mot huvudet. Men den förklaringen går jag nog inte ens på själv.

Jag kanske kan skylla på trötthet. Jag sov ju inte så mycket natten till igår. Men det var ju igår. Natten till idag sov jag riktigt ordentligt även om det var segt imorse.

Ideellt arbete kanske kan förstöra hjärnan. Jag satt igår kväll och frankerade 500 kuvert och stoppade papper i 300 av dem. För detta fick jag inget betalt och jag kan tänka mig att hjärnan går i strejk när man inte belönar den ordentligt. Så måste det väl vara?

Eller skall jag kanske skylla på den förbannade Viktklubben? Hjärnan behöver ju mycket energi och när jag tittade mig i spegeln imorse tyckte jag inte alls att jag såg särskilt tjock ut. Jag kanske helt enkelt svälter och då väljer min kropp att strypa energin till den jobbiga hjärnan som bara kommer med en massa motionspåhitt och dumheter.

Det kan helt enkelt vara så att jag vaknade på fel sida imorse. Jag märkte ju redan i bilen till jobbet att det skulle bli En Sån Där Dag idag. Det kanske är fredag den 13:e. Jag har mina misstankar.

Jag kanske helt enkelt ta det säkra före det osäkra och åtgärda alla tänkbara felkällor. Jag kanske helt enkelt skulle åka hem och trycka i mig en princesstårta, klippa sönder mitt träningskort, meddela styrelsen min avgång och sedan lägga mig och sova.

Lite lockad är jag.

---

Andra skriver om: mat, viktklubb, viktklubben, bantning, viktminskning, skrivkramp, trötthet, boxning, vardagsliv, humor, slackerprosa