Etikett: språk

Dagens ord: Sexrace5

Sexrace består av lika delar sex och race (äv. rejs). Sex står för samlag, eller åtminstone någon typ av penetration, medan race utgör någon form av tävling eller kraftsamling.

Sexrace förekommer hos Skatteverket, men är också vanligt förekommande i ungdomsgäng, företrädesvis bestående av män, samt hos ungkarlar i alla åldrar.

Sexrace i sin ursprungliga betydelse innebär någon typ av tävling, med sex i centrum, oftast mellan ett antal personer som inom en begränsad tid tävlar om vem som kan få mest sex. Olika sexuella handlingar som utförs tillsammans med en partner tilldelas bestämda poängsatser enligt en så kallad samlagstabell. Poängen räknas sedan samman för varje tävlande till en så kallad knullsumma. Den tävlingsdeltagare som vid tävlingstidens slut uppnått högst knullsumma vinner.

Sexrace förekommer även i överförd betydelse, då i meningen kraftansamling. Detta illustreras enklast med följande exempel.

– Har det varit nåt doppa på sistone?

– Nej, jag ligger efter som fan, men jag tänkte köra ett sexrace nu till helgen och se om jag kan knulla ikapp lite.

Sexrace förekommer även i DN-svenska, då med stavningen sexrejs.

Goddag! Mitt namn är Feter!

Alltså, den här nya skiten med att smyga in bokstaven h i vart och varannat förnamn. Var fan är grejen?

Sarah, Mariah och Hannah är kanske inga jättenya företeelser i och för sig, men å andra sidan så förändras de ju inte på något substantiellt sätt av bokstaven h i slutet. Det ser lite annorlunda ut, men det uttalas likadant. Strängt taget är det ju bara en utländsk stavning som flyttat in.

Men Phia då? Alltså Pia, fast med bokstaven h insmugen. Eller Pher. Vad är tanken med det? Skall det uttalas som Pia och Per, eller har föräldrarna tänkt sig att deras barn skall uttalas Fia och Fer?

Det må vara hur det vill med den saken. Det ser konstigt ut men det är ingen katastrof för en person om hon skulle råka bli kallad Fia istället för Pia. Det finns mycket värre exempel.

Phetra

Alltså, vad hände här? Var det så att föräldrarna hatade sitt barn redan vid namngivningen eller vad tänkte de på? “Jag skall döpa min dotter till Fetra. Det kommer att bli fint.”

Jag antar att det bara är en tidsfråga innan vi får se Pheter, Phetronella, Phatrik och Jespher.

Sportfiske ingen sport

Sportfiske består av de två beståndsdelarna sport och fiske. Fiske som sport alltså. Det är i alla fall vad förespråkarna vill få dig att tro.

Men alltihop är lögn.

Enligt en granskning som syrrans granne låtit genomföra är sportfisket ett enda stort bedrägeri. Att det inte är någon sport var något vi anade från början, men efter att ha undersökt saken närmare visar det sig att även benämningen fiske är mycket tveksam.

– Ja, det är ju en ganska tveksam benämning egentligen. Visst, vi använder fiskeutrustning, men mest handlar det ju om att vara ute i skogen och dricka sprit. Att kalla det fiske är rätt missvisande, säger en sportfiskare i femtioårsåldern, som vill vara anonym.

Trots namnet, trots fiskeutrustningen, trots sportfiskeklubbarna och trots den blomstrande försäljningen av fiskekort så är bilden konsekvent. Sportfiske handlar inte om fiske. Det är ingen sport. Allt är bara en fasad.

För vissa handlar det om att slippa ifrån en högljudd familj. För andra är det en förevändning för att leva primitivt lägerliv i skogen, men mest handlar det om att göra ingenting. Emily Åkesson, 34, från Karlskoga, håller på med den kanske mest extrema formen av sportfiske.

– Jag har metat sedan jag var tio år. Det är busenkelt! Man behöver en lång pinne och ett tunt snöre. Sedan är det bara att lägga sig och slappa vid vattnet, säger hon.

Metoden kanske inte håller för någon närmare granskning, men för den som håller sig avsides, vilket enligt många är själva meningen med att meta, spelar det ingen som helst roll. Att fiske skulle ha något med sport att göra, förnekar Emily Åkesson bestämt.

– Fotboll kan vara en sport, möjligen. Min pojkvän tycker det i alla fall. Det var ett jävla tjat om att vi skulle titta på fotbolls-EM nyligen och det var ingenting för mig, men som tur var hade jag mitt “sportfiske” att skylla på. Jag stack ut och metade, helt enkelt. Det är så långt ifrån sport man kan komma, säger hon.

Dagens ord: Chocklad

Ordet chocklad, ej att förväxla med ordet choklad, består av lika delar chock och äckel, även känt som chockel. Att vara chocklad innebär helt enkelt att man är chockad och samtidigt äcklad. Ganska illamående i största allmänhet alltså.

Exempel:

Jag är chocklad över vissa politikers brist på respekt för fundamentala demokratiska rättigheter.

Dagens ord: Pastablad

Hand upp, alla som inte vet vad lasagne är.

Ingen? Nej, jag tänkte väl det…

Nu, hand upp alla som vet vad fan ett pastablad är.

Linguini däremot, behöver tydligen inte förklaras. Det vet alla redan exakt vad det är. Till skillnad från lasagne. Det är en form av pastablad….

Sportson – öppet när det är stängt

Vi vet inte riktigt vad vi skall tro faktiskt, men detta var synen som mötte oss när vi försökte besöka Sportson tidigare idag.

Det står ju klart och tydligt att det är öppet men vi hade lite svårt för att lista ut hur vi skulle komma in. Kanske genom brevinkastet…

Kanske bättre att skriva Stängt på jalusin, om det nu inte är så att butiken innanför är öppen som vanligt. Det hade ju onekligen varit en ganska bisarr twist.

Vi vill i alla fall tacka Sportson för underhållningen, även om det är lite oklart om syftet verkligen var att underhålla.

Engelska dialekter, som du aldrig hört talas om

Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.

Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.

Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:

Svengelska [en-sv]

Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.

Stockholmsengelska [en-sthlm]

Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!

Göteborgsengelska [en-gbg]

Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.

Värmlandsengelska [en-vä]

Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.

Dalengelska [en-dalarna]

Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?

Norrlandsengelska [en-sch]

Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.

Volvoengelska [en-volvo]

En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.

Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.

Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]

En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.

Svensk londonengelska [en-sv-london]

Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.

Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]

Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.