Etikett: språk

Såhär raggar du bäst på skidresan

Skidresor är trevliga och efter några öl på after skin är det lätt hänt att du blir sugen på lite ligga. Många faror lurar. I synnerhet gäller detta om den du tänker lägga omkull hör till säsongspersonalen på orten.

Det kan kännas ganska pinsamt att fråga rakt ut vad det tilltänkta ragget har för status. Men det finns en räddning. De flesta säsongare har ett eget språk. Det gäller även de som jobbar på skidorter.

Egentligen är det hemligt och förbjudet att avslöja för utomstående, men vi har här glädjen att trots detta kunna presentera after ski-raggarens sex-parlör.

Pistvisning
Du ligger i. Knullar runt helt enkelt. Precis som på en pistvisning gäller det att hinna med lite. Köra igenom hela systemet så att säga. Eller hela personalen på hotellet.

Välpreparerat
 Klart för inträde. Bara att stoppa in den.

Uppåkt
Don’t go there. Du vill inte ens veta.

“Man får skråa ut, men sen blir det bra”
Här krävs lite förarbete. Välsmort munläder och inte för het på gröten är en bra början.

Parallellslalom
Skaffa en rotekamrat innan du börjar ragga

Puckelpist
Se grisrodeo

Nyvaxat belag
Som skäggbiff, fast utan skägg. Eller motsvarande, fast korv då.

Köra fejky (switch på franska)
Du raggar, fast inte på samma kön som du brukar.

Tail grab
Snyggt men riskabelt move i baren. Många har försökt. Få har lyckats.

“Skall vi åka sittlift?”
Precis vad det låter som. Minst en sitter.

“Nej tack, jag åker hellre kabin”
Lite fullt med polare på rummet, men ni kan träffas i dursen för lite trevligt umgänge

“Jag vet ett grymt åk på baksidan av berget”
Baksidan.  Skall vi behöva förklara allt

“Kör före du, så väntar jag därnere”
Du kommer först men löskör tills sällskapet är färdigt

Dagens ord: Reckonstick

Reckonstick, eller tyckpinne, är en modern efterföljare till pekpinnen. Precis som sin föregångare utgörs en tyckpinne i sin fysiska form av en rak pinne, något spetsigare i ena änden än i andra. Den modernare tyckpinnen har dock, i sin metaforiska form, flera fördelar.

Bägge pinnarna används för att uttrycka överlägsenhet över en annan part, men där pekpinnen kräver ett faktiskt övertag i form av högre kunskap eller åtminstone överlägsen moral hos användaren kräver tyckpinnen ingenting annat än åsikter, som i praktiken kan vara hur löst grundade som helst.

Tyckpinnen har, trots sin korta existens, redan funnit vägen till många människors hjärtan. Bland dess tillskyndare märks bland andra veganer, abortmotståndare och feminister.

Dagens ord: chefsmodul

En chefsmodul är en mängd av två eller flera chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra och som klarar sig intakt inom en organisation, oavsett vilka nedskärningar, omorganisationer eller andra förändringar den råkar ut för.

Den enklaste typen av chefsmoduler består av två chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra. Två huvudtyper existerar där den ena kallas linjemodul och består av två chefer som är hierarkiskt över-, respektive underordnade varandra. Den andra kallas nivåmodul och består av två chefer på samma nivå, som följer varandra organisatoriskt.

Linjemodulen karaktäriseras av att den har lättast att röra sig uppåt i organisationen, eftersom befordran av den överordnade chefen automatiskt lämnar en lucka efter sig, som kan fyllas av den underordnade. Den kan också röra sig sidledes i organisationen. Detta sker oftast vid omorganisationer, då hela enheter, avdelningar eller grupper byter plats.

Nivåmodulen har i allmänhet betydligt svårare för att röra sig uppåt, då de ingående cheferna i något läge kommer att konkurrera om samma jobb. Den rör sig däremot mycket lätt sidledes, både vid omorganisationer och annars.

Linje- och nivåmodulerna finns också i varianter med ett eller flera mellanliggande led som är utbytbara, utan att modulens egenskaper går förlorade. Man kan tänka sig en linjemodul som består av två chefer, med en mellanliggande chef som inte ingår i modulen, och som gör koordinerade förflyttningar i organisationen, ständigt med nya chefer i mitten. Motsvarande kan också tänkas för nivåmoduler.

Mer komplexa moduler, till exempel triangelmodulen med en över- och två underordnade chefer är också möjliga, åtminstone i teorin. Förutsättningarna för dem att överleva förändringar är dock i allmänhet så små att deras modulegenskaper knappast kan påvisas. Därför anser de flesta idag att det är oriktigt att tala om moduler i dessa sammanhang.

Dagens ord: Håravfall

Om du har sett lite för mycket på teve kanske du tror att håravfall är när man på grund av stigande ålder (eller om det var för att man inte använder Regaine) tappar håret. Men det är förstås fel.

Det är ju bara att jämföra med ordet köxavfall. När du drabbades av köxavfall sist, berodde det då på att du tappat köket eller blev du helt enkelt tvungen att slänga soporna?

Håravfall måste helt enkelt vara någon typ av avfall som alstras i håret.  Kanske mjäll. Eller någon typ av fett. Jag vet inte om håret alstrar fett, men om det gör det skulle det definitivt räknas som avfall.

Det kan ju inte handla om hår som faller av. Såvida du inte betraktar ditt hår som avfall.

Dagens ord: tofsmuff

Tofsmuffen är ett djur, som lever i kvinnors skrev. Tofsmuffen är nära släkt med muffen, även känd som framstjärten.

Tofsmuffen utmärker sig genom sin hårbeklädnad, som inte är jämt utspridd, som hos muffen, utan istället koncentrerad till en tofs, vanligtvis placerad upptill.

Ett annat namn för tofsmuff är kisstofs.

2000 år med Jesus i hasorna – Nu räcker det!

2000-talet. Vi har varit där ett tag nu. I åtta år har vi harvat runt och sagt tjugohundra, tjugohundraett, tjugohundratvå, tjugohundratre och så vidare. Det var kul en stund. Nyhetens behag.

Nu räcker det! Alla vet att vi numer lever i framtiden och år 2000 är sedan länge passerat. Nu skall det bli ordning. Rättning!

För om du tänker efter, till den där tiden före år 2000 – Just det! 1900-talet. – då minns du kanske hur vi benämnde årtalen på den tiden. Sjuttiosex, åttiotvå och nittiofyra. Inget snack om nittonhundranågonting. Vi levde i nittonhundratalet. Det var självklart vad som avsågs.

Så, från och med i år är det enkla siffror som gäller. Inget mer tjugohundra. Bara åtta. Funkar bra. Sparar plats. Blir det för svårt att skilja året från klockslaget kan du ju säga ”år åtta” istället.

Ja, jag vet, det kommer fler århundraden. Men det kan vi fundera över sedan. Om sådär 80 år. Ja, någon annan kan fundera över det. Själv har jag nog tänkt klart vid det laget…

God fortsättning på år åtta!

Mvh Personalen

De är överallt. De små lapparna och skyltarna med information: ”Vi tar inte kort”, ”Kvitto krävs vid byte och återköp”, ”Var god tag en nummerlapp för att få hjälp”, och så vidare.

Och sen kommer det på slutet: ”Mvh Personalen”. Vadå Mvh Personalen? Det är väl klart att skyltarna är skrivna av personalen? Är det ett stort problem som existerar numer, att andra än personalen springer runt och sätter upp skyltar i butikerna och i så fall, undertecknar de skyltarna med namn?

Vad fan?

Mvh Redaktionen

Dagens ord: blomkålspax

Du är på krogen. Det är en bra kväll. Du har fått kontakt. Ni står där och pratar och du anar att du redan har minst halva inne.

Just då, vid precis fel tillfälle, kommer din wingman.

– Hallå! Hur är läget?

– Jotack! Kritiskt! Dra åt helvete, känner du för att säga.

Men om du säger det riskerar hela grejen att spricka. Du måste till varje pris bli av med din rotekamrat utan att avslöja dig med så mycket som en min.

Det är här begreppet blomkålspax kommer in i bilden. Du säger något, vad som helst, som inkluderar ordet blomkål och plötsligt är din feltajmade polare försvunnen.

– Tänk på en grönsak! Blomkål, slänger du ur dig och kan sedan fortsätta samtalet med ditt ragg.

Du har just utfört en så kallad blomkålspax. Du har nu 30 minuter på dig att ro ragget i hamn innan någon av dina polare får så mycket som andas i er närhet. Behöver du mer än 30 minuter är det nog bäst att gå någon annanstans för när tiden är ute kan inga stoppord i världen rädda dig.

Naturligtvis går det lika bra att använda något annat neutralt ord än just blomkål på samma sätt. Det viktiga är att ha ett i förväg definierat ord att använda vid nödlägen.

Blomkålspax funkar också utmärkt på telefon om du nu känner att du absolut måste svara när det ringer.

Forskare: Storkovan inte speciellt stor

Storkovan har länge gäckat forskarna. Trots att väldigt många genom åren tagit hem den har det hittills varit omöjligt att fastställa hur stor den egentligen är. Nu säger ett brittiskt forskarlag att de är nära en lösning.

– Vi har inte exakt kunnat fastställa storkovans storlek än, men vi börjar komma väldigt nära nu. Jag kan säga så mycket som att den inte är så stor som man först tror, säger gruppens ordförande.

Uppgifter som syrrans granne tagit del av under eftermiddagen gör gällande att värdet av storkovan ligger någonstans mellan en halv och en miljon kronor, alltså knappast något att låta sig imponeras av även om ett sådant tillskott naturligtvis alltid är välkommet.

Det är med andra ord läge att vara lite lätt skeptisk nästa gång någon säger att de kammat hem storkovan. Den är nämligen inte alls det. Stor alltså.

Det nya ”Det ligger på data”

En gång i tiden, det kan ha varit under tidigt 80-tal, när banker och andra myndigheter var ännu mer illvilligt inställda till undersåtarna än idag (Sic!) myntades frasen: ”Det ligger på data.”

Det blev snabbt en universalfras bland myndighetsanställda. En fras som kom till användning i stort sett jämt. När helst en person på en myndighet inte kunde, ville eller iddes göra något till undersåtarnas belåtenhet, dvs ganska ofta, användes förklaringen ”Det ligger på data.”

Att något låg på data var synonymt med att det var obegripligt, ohanterligt, bortom all kontroll. Det man inte kunde göra något åt på grund av att ”Det ligger på data” var alltså inte ens eget fel utan ”datans”. Åtminstone om man arbetade på en svensk myndighet.

Sedan gick det över. Säkert fanns det massor av orsaker. Personalen fick bättre kunskaper. Datorsystemen förbättrades. Till och med myndigheters inställning till undersåtarna förbättrades. (Egentligen inte, men gränssnittet blev i alla fall bättre.)

Sedan dök Internet upp och ställde allt på ända. Vi kan väl uttrycka det som att all personlig service försvann över en natt. Det är förstås en överdrift men personlig service, as we once knew it, är ett minne blott. Kommer aldrig tillbaka.

Visst, det är jättebra att kunna göra en massa saker på webben. Saker vi inte skulle kunnat drömma om att över huvud taget göra kan vi nu fixa till sittandes på toalettstolen om vi skulle ha lust.

Men det finns förstås en gräns för hur bra det blir. En gräns för hur mycket information som går att få ut och framför allt finns det en gräns för hur dåliga webbplatser användarna klarar av. Ibland måste man faktiskt vända sig till en människa med sitt ärende. Det är då den dyker upp. Den nya frasen.

Mina damer och herrar. Jag har härmed äran att presentera det nya ”Det ligger på data”:

”Det finns på vår hemsida”

Jaha!  Naturligtvis! Vilken idiot jag är! Jag hade ingen aning om att ni fanns på internet. Så dumt av mig att komma hit och förspilla er dyrbara tid med frågor när svaret finns på er hemsida. Någonstans. Bland femtusen andra saker som inte heller går att hitta. Dumma mig!

Det bästa är när man dessutom blir idiotförklarad. Som på Posten härom dagen. Då fick jag veta att ”Det finns på vår hemsida. Det är ganska logiskt faktiskt.” Logik är som alla vet en vetenskap som handlar om hur man hittar saker på internet.

Hemsida förresten? Vad är det för något? Eller jag vet förresten. Jag hade en hemsida. På 1900-talet. Det var en statisk html-sida som handlade om mig. Min person. Jag undrar om Posten och bankerna, alla försäkringsbolag och myndigheter försöker lura i mig att de är personer. Kompisar.

Jag är visserligen knäpp men jag är väl inte helt jävla dum i huvudet liksom! Hemsida… Väx upp nu! Vi lever faktiskt i framtiden.

Gör’t! – För seniorer

Uttrycket ”Gör’t!” som just nu gör sitt segertåg över världen har stött på patrull från oväntat håll. En oroväckande stor del av världens äldre befolkning har fått problem att över huvud taget uppfatta vad som sägs. Därför lanseras nu ett alternativt uttryck. ”Gök!” skall bli det nya ”Gör’t!” men bara för seniorer.

Svenska språknämnden beslutade vid sitt sammanträde idag att omedelbart införa den alternativa stavningen i den officiella version av svenska språket som bland annat alla myndigheter använder sig av.

Beslutet innebär att i all kommunikation riktad till människor över 65 års ålder, skall uttrycket ”Gör’t!” skrivas med sin alternativa stavning: ”Gök!”. För all annan kommunikation gäller precis samma regler som tidigare.

Huruvida klädtillverkaren Nike tänker följa språknämndens rekommendationer och byta slogan på sin seniorkollektion är inte klarlagt i nuläget.

– Gök! säger vi på redaktionen till Nike.