Etikett: Göteborg

Murres zoo öppet för säsongen

Murres zoo har öppnat för säsongen. Den privatägda djurparken drivs helt utan offentliga bidrag och klamrar sig likt en bergsget fast på den branta sluttningen ned mot Kungssten i Göteborg.

När redaktionen var där på besök sken solen från en klarblå himmel och alla djuren hade tagit sig ut för att njuta av det vackra vädret. Aporna hängde som vanligt på staketet och höll uppsikt över lejonet och elefanten. Flamingon och giraffen höll sig lite för sig själva i varsitt hörn och krokodilen lurade som vanligt i buskarna.

Av Murre själv syntes dock, som vanligt, inte ett spår.

Färdigrätter byggmaterial i Mannerströms butik

Sveriges första ätbara butik slår inom kort upp portarna i Nordstan i Göteborg. Det är Leif Mannerström som öppnar en delikatessbutik i Nordstan i Göteborg, helt byggd av färdiga måltider.

– Intresset är enormt. Vi räknar med succé. Att inte bara sälja delikatesser utan att sälja dem i en butik byggd av delikatesser kommer så att säga ge en helt ny dimension åt maten, säger Leif Mannerströms pressekreterare på en knastrig telefonlinje från Sälen.

Stjärnkocken själv har gjort sig onåbar och vill inte lämna några som helst kommentarer, varken kring hur färdiga måltider skall kunna ge rätt stadga och hållfasthet åt butiken, eller hur dessa måltider skall förhindras från att ruttna och sprida en obehaglig stank i butiken.

Intresset bland de förbipasserande var igår eftermiddag enormt. Flera var rent ut sagt skitnyfikna och ett gäng tillresta pensionärer från Båstad fick besviket vända på klacken då det visat sig att butiken ännu inte öppnat.

– Man undrar ju vad de menar med “våren 2008”. Det kan ju inte ha något med värme att göra i alla fall. Kanske har de överraskats av att våren är så varm och tvingats börja om för att maten ruttnat, sade Nils Karlsson, en av de tillresta.

Stor upprördhet efter borttagen bro

Förvirringen var stor bland Göteborgs bilister under fredagsmorgonen. Många var upprörda, på gränsen till vansinniga. Vägverkets personal hade på eget bevåg beslutat att ta bort Älvsborgsbron.

– Det var ett jävla liv om det årliga underhållsarbetet innan vi satte igång och sedan blev det inte så jävla farligt i alla fall, så jag gjorde bedömningen att vi lika gärna kunde frakta bort bron för reparation på verkstad istället, säger Vägverkets platschef Nils Bernhardsson till syrrans granne.

Reaktionerna lät dock inte vänta på sig. Tusentals arga bilister ringde fullständigt ned Vägverkets växel och milslånga bilköer lamslog under morgonen och tidiga förmiddagen Göteborg.

Vid elvatiden på förmiddagen hade de ansvariga till slut insett allvaret i situationen och återställt bron.

Engelska dialekter, som du aldrig hört talas om

Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.

Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.

Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:

Svengelska [en-sv]

Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.

Stockholmsengelska [en-sthlm]

Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!

Göteborgsengelska [en-gbg]

Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.

Värmlandsengelska [en-vä]

Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.

Dalengelska [en-dalarna]

Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?

Norrlandsengelska [en-sch]

Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.

Volvoengelska [en-volvo]

En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.

Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.

Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]

En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.

Svensk londonengelska [en-sv-london]

Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.

Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]

Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.

Syrrans granne spanar in: Cortègen

Cortègen är en årligen återkommande trafikstockning som drabbar Göteborgs centrum den 30 april, mellan 18:15 och 21:00. Den består av ett femtiotal lastbilar som kör i kolonn mellan Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers Tekniska Högskola.

Cortègen arrangeras av så kallade byggare, i maskopi med helt vanliga lastbilschaufförer. Byggarna, till vardags helt vanliga chalmerister, ägnar tio dagar åt att förberedelser. Förberedelserna försiggår på ett inhägnat område och består mestadels av ölkonsumtion. Tidvis ägnar sig byggarna också åt att misshandla trä och spikar och att kladda med färg.

Det är omstritt vilket som är inhägnadens viktigaste syfte. Några forskare hävdar att det är ett skydd mot omvärlden, men allt fler har på senare år anslutit sig till idén att inhägnaden istället är till för att skydda omvärlden.

Forskarna är oense om Cortègens egentliga funktion. Envisa rykten gör gällande att den på något sätt används för transporter, men vad som egentligen transporteras och vart är oklart. Det enda som kunnat konstateras i vetenskapliga studier är transporten av stora mängder trävaror från byggplatsen till en serie sopcontaintrar placerade i dess omedelbara närhet. Det återstår dock att förklara varför denna transport måste ta en lång omväg genom Göteborgs centrum.

Luttrade göteborgare hävdar att Cortègen var bättre förr och att dagens chalmerister inte är av det rätta virket. Vi på redaktionen har valt att tolka detta som att gamla tiders chalmerister var gjorda av trä, vilket kan förklara varför ingenjörer ibland upplevs som torra och allmänt träiga. De är helt enkelt byggda så.

Vi ber om ursäkt! Den heter ”Mjölkbron”

Tidigare ikväll rapporterade vi om trafikproblemen i Göteborg, med anledning av underhållsarbeten på en bro. Vi råkade då nämna bron vid dess officiella namn, vilket var mycket olyckligt då bron nu känner sig utpekad, vilket påpekats av en av våra flitiga läsare.

Vi ber om ursäkt för detta! Bron ifråga heter Mjölkbron och ingenting annat.

Trafikkaos i Göteborg – redaktionen rasar

Sedan ett par veckor råder konstant trafikkaos i Göteborg. Älvsborgsbron – en viktig pulsåder i stadens trafiksystem – har på grund av underhållsarbeten reducerad kapacitet och trafiken i stora delar av Göteborg står därför stilla stora delar av morgon och eftermiddag.

Imorse fick till exempel delar av redaktionen uppleva ytterst långsamtgående trafik under hela fem minuter på väg fram till bron. En bilresa som under normala omständigheter är avklarad på en kvart tog nu hela tjugo minuter.

Följderna blev allvarliga. Chefredaktören var i förmiddags i upplösningstillstånd. Sedan han lugnat sig något har han nu lyckats författa ett argt brev till Vägverket, där han kräver den ansvariges huvud på ett fat.

Även nyhetschefen är mycket upprörd, men har valt en något annorlunda väg för att kanalisera sin ilska. Hon har under hela dagen suttit upptagen med att rita motivet ett protestklistermärke företställande Vägverkets generaldirektör, Ingemar Skogö, som inom kort kommer att kunna beställas från syrrans grannes webb-butik.

Övriga redaktionsmedlemmar har hittills klarat sig från raseriutbrott, men många är skärrade över situationen och vi lovar att återkomma med fler artiklar så snart alla lugnat sig något.

Permahösten åter till Göteborg

I Göteborg firades sommartidens ankomst traditionsenligt med ett präktigt regnväder. Snön som plågat staden under två veckors tid är nu ett minne blott och lättade göteborgare kunde på måndagsmorgonen konstatera att permahösten äntligen återvänt.

Syrrans granne granskar: snö

Helgen före påsk bjöd på fint väder och många tog chansen att byta till sommardäck på bilen.

Sedan hände något.

Snö

På måndag morgon var hela världen täckt av en kladdig, hal, vit substans och sommardäcken uppvisade ungefär samma friktionsegenskaper som en blöt isbit på en glasskiva.

Många ställde sig frågande till detta. En del fullständigt vägrade acceptera situationen. De flesta hoppades att det snabbt skulle gå över, så att de helt skulle kunna glömma bort hela den pinsamma historien.

Tyvärr blev det inte så. Snön låg kvar. Det kom till och med mer snö. En vecka efter att det hade börjat fullständigt vräkte det ned igen.

Eftersom det nu ser ut som om snön blir kvar får vi helt enkelt lära oss leva med den. För att underlätta för alla presenterar vi därför en snabbguide…

Allt du behöver veta om snö

Vad är snö?

Snö består av vatten, luft och kyla. Den uppstår spontant när dessa tre beståndsdelar blandas och är egentligen en sorts extra dålig is.

Snö förekommer naturligt i Norrland, det vill säga norr om Gävle. Ibland blir naturen förvirrad och släpper snö även söder om Gävle och ibland, i stora mängder, i själva Gävle.

I Göteborg förekommer en speciell sorts snö, som kallas slask. Slask är en hybridform som i färg och väta påminner om vatten, men som ändå förmår lägga sig i tjocka täcken eller drivor på marken, precis som snö. När kvällen kommer fryser slasket och bildar isbark som är glashal och ligger kvar på marken i flera veckor.

Snö förekommer knappast alls i Skåne. Möjligen vid enstaka tillfällen och då i form av regn.

Vilka egenskaper har snö?

Snö är vit, blöt och ganska kall. Under vissa omständigheter bildas så kallad kramsnö, som kan kramas till hårda bollar, så kallade isbollar. Dessa kan användas för att krossa fönsterrutor och hota pensionärer eller små barn på busshållplatser.

Under andra omständigheter bildas lätt så kallad flygsnö. Den kan främst användas av naturen själv för att göra det obehagligt för dig, till exempel genom att snön med vindens hjälp blåser innanför din krage.

Vilka effekter har snö?

Snö har mängder av observerade effekter. Barn som exponeras för snö tenderar att bli mycket energiska, närmast euforiska av lycka. Vuxna människor har i allmänhet en något mer avvaktande attityd, om de inte är berusade, då de istället uppvisar liknande beteende som barn.

Snö inverkar mycket negativt på trafiken. Bilister som utsätts för snö tappar plötsligt körförmågan. Bussar som får snö på taket slutar helt fungera i uppförsbackar och lastbilar drabbas extra hårt genom att bli stående i bredd på viktiga trafikleder. Detta orsakar i sin tur trafikstockningar, vilket drabbar resten av trafiken hårt.

Snö orsakar också överbeläggning på landets vårdinrättningar. Exakt hur detta går till är inte klarlagt i nuläget men sambandet är mycket tydligt. Eventuellt, tror forskarna, förhåller det sig så att det är överbelagda vårdinrättningar som orsakar snö.

Hur blir man av med skiten?

Snö försvinner naturligt genom varmt väder, hällregn eller vind. Snö kan också avlägsnas manuellt genom så kallad snöskottning men kan endast förflyttas på detta sätt, ej permanent förstöras. Snöskottning är en vanlig orsak till benbrott, ryggskott och hjärtinfarkter och hjälper därigenom det naturliga urvalet.

Snö kan också bekämpas med hjälp av salt. Snön övergår då från att vara en vit, kladdig, hal substans till att bli en brunsvart och ännu kladdigare substans, även känd som modd. Modd är en vanlig vägbeläggning i södra Sverige under vinterhalvåret och bidrar till att främja rost, förstörda skor och tillverkare av bilschampo.

Mölndal – En varböld

Mölndal är en liten onödig kommun med 60 000 invånare som befinner sig nära Sveriges västkust. Den skär in likt en kil i sydost och tar helt i onödan upp plats som skulle gjort mycket bättre nytta som en del av Göteborgs kommun.

Mölndals huvudsakliga sysselsättning är att parasitera på regionens huvudkommun genom att snylta på utrymme, kollektivtrafik och vägnät, samt att stjäla företag, invånare och skatteunderlag som skulle gjort större nytta i Göteborg.

Mölndal genomskärs från söder till norr av vattendraget Mölndalsån. Med jämna mellanrum svämmar ån över och förvandlar stora delar av kommunens industriområden till våtmarker, till storebror Göteborgs stora förtjusning. Mellan översvämningsperioderna ägnar sig Mölndal mest åt att vara pompös och ligga på sofflocket likt en uppsvälld, överjäst deg.

Mölndal kallar sig stad men är egentligen ingenting annat än ett förvuxet förortstorg med bussterminal och en järnvägsstation (Göteborg Syd) som tjänar som hinder för göteborgare på väg söderut, mot viktigare orter som till exempel Kungsbacka.

Mölndals befolkas huvudsakligen av skattesmitare, samt av företag och institutioner som helst skulle vilja vara lokaliserade i Göteborg, men är för snåla för att betala vad det egentligen kostar att befinna sig nära händelsernas centrum.

Göteborg har gjort några försök att bli av med Mölndal, till exempel genom att dämma upp Mölndalsån och vägra mölndalsbor inträde. Mölndal har dock snabbt vänt dessa konflikter till sin egen fördel genom att hota med att blockera viktiga transportleder, såsom E6:an och västkustbanan. Göteborg har vid flera tillfällen beklagat sig inför regeringen över Mölndals beteende. Regeringen har dock hittills vägrat vidta några som helst åtgärder i frågan.

Många göteborgare bär på en hemlig dröm om att staden någon gång i framtiden skall resa sig som en man och helt enkelt klampa in i Mölndal och ta över. Organisationen Skicka Mölndal – till Tagenetippen, som räknar över 100 000 medlemmar har hotat med att sätta upp en privat armé för ändamålet om inte Göteborgs kommun gör något åt saken.

Mölndal har inte många anledningar att existera men fortsätter, likt ett smärtsamt ryggskott, att mot alla odds göra det.

Syrrans granne Sthlm – Se upp! Vi kommer nu!

Se upp Stockholm! Idag dyker vi upp! En delegation från syrrans granne kommer till staden för inspektion, nöjen och kanske lite shopping.

Varning alltså, för goa gubbar på stan. Strax före fem dyker vi upp och ja, sen får vi väl se på vilket sätt det hela urartar. Ni som tänkt er en lugn helg på Söder kan glömma det i alla fall. Kungsholmen ligger också brunt till.

Ja, sen planeras en raid på Birger Jarlsgatan imorgon, strax efter ankomst också, så där och då kanske ni inte heller vågar befinna er…

Syrrans granne’s gonna sort you out!

Elfel i Göteborg – Stilla Havet strömlöst

Ett elavbrott drabbade flera stadsdelar i Göteborg under torsdagsförmiddagen. Men inte bara det. Hela Stilla Havet drabbades.

– Plötsligt stannade hela havet upp. Det var som om tiden stannat. Vågorna bara stod där som stora onaturliga vattenskulpturer, berättar Max Namara på en knastrig telefonlinje från Nya Zeeland.

Under en dryg halvtimme levde den normalt ganska stökiga vattenmassan upp till sitt namn och stod still. Fem över halv tolv svensk tid meddelade Göteborg Energi att felet var avhjälpt och vågmaskinerna återstartade.

Rumtidsanomali på Östgötaslätten

Linköping är felvänt. Det konstateras i en doktorsavhandling i fysik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– När man kommer till Katrineholm är allt normalt. Likaså i Norrköping. Men sedan händer något. När tågen rullar in i Linköping kör de plötsligt åt fel håll, säger Åsa Gustavsson som skall försvara sin avhandling vid en disputation på måndag.

Att något inträffar under tågresor mellan Norr- och Linköping är känt sedan tidigare. Men ingen har kunnat förklara vad som egentligen händer och varför. Inte förrän nu.

Det var när Åsa Gustavsson började undersöka rälsen som hon kom förklaringen på spåren. Det visade sig att en stor del av banan på och omkring Linköpings station är byggd i exotisk materia.

– Först verkade det helt vansinnigt. Men när vi började gräva i Banverkets arkiv hittade vi handlingar som styrkte vår tes. Sedan var det bara att åka ut med thaumometern och konstatera faktum, säger Åsa Gustavsson

Om något skall göras och i så fall vad är en omstridd fråga. Att riva upp banvallen och lägga ny räls kostar stora pengar. Dessutom skulle alla tidtabeller behöva göras om, något som skulle slå hårt mot landets tågresenärer.

– Vi får se, men det troligaste är att vi låter saken bero tills det är dags att renovera banan. Då blir det en desto större apparat, men det tar vi om tjugo år eller så, säger Ove Zetterberg på Banverket.

Exminister dold av enormt bakverk

GÖTEBORG: Leif Pagrotsky, före detta utbildnings- och kulturminister, siktades idag vid fyratiden på eftermiddagen på Café Jacobs uteservering i stadsdelen Haga i Göteborg. Han hade under flera timmar hållit sig gömd bakom en enorm kanelbulle som han köpt på caféet.

Till slut blev dock frestelsen för stor. Den före detta ministern kunde inte längre hålla sig utan tog en rejäl tugga ur bullen. Den uppmärksamme kunde då se hans ansikte blottas under bråkdelen av en sekund.

När Leif Pagrotsky väl smakat av den goda bullen kunde han inte längre hejda sig utan fortsatte tugga i sig. Förvåningen blev stor bland caféets övriga gäster när de fick klart för sig vem det var som suttit och hukat under den enorma bullen hela dagen.

Ge mig tio förslag på vad jag skall göra med luntan från Västtrafik

Luntan från Västtrafik - Oanvändbarare än någonsin En stund på 1900-talet var den riktigt eftertraktad. Användbar. Nästan exklusiv. Den gällde inte ens för hela Göteborg, utan för ”Norra Hisingen” eller ”Centrala Göteborg”. Den kom bara en gång om året.

Sedan – jag tror det var i slutet av 1990-talet – kom något som hette Internet tror jag. Där fanns det information i mängder. Ganska snabbt fanns det tidtabeller för bussar och spårvagnar. Det var skönt! Man slapp hålla ordning på den förbannade boken som det blev så krångligt att slå i när man skulle göra några byten.

Den kommer fortfarande en gång om året. I brevlådan. Någon bär ut den, till alla hushåll. Varför Västtrafik? Varför fortsätter ni att skicka ut denna lunta papper till mig? Är det verkligen något ni tror att jag faktiskt använder? Är jag den enda som tycker att den mest är till besvär och förpassar den till soporna direkt?

Det här är ungefär som om jag skulle påtvingas telefonkatalogen varje år. Så jävla 1900-tal. De måste driva med mig.