Noterat

Röker kulturministern crack?

I en artikel som är som hämtad ur Grönköpings veckoblad läser jag hur kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, vid en fest igår, berättat hur hon gläds över domen mot the Pirate Bay.

Att ministrarna i alliansregeringen knappast tillhör toppskiktet illustrerades nyligen på ett tydligt sätt av Jan Björklund, men när kulturministern får för sig att gå ut och offentligt kommentera den starkt ifrågasatta domen i den pågående rättsprocessen mot the Pirate Bay börjar jag undra om det möjligen kan vara så att regeringen sitter och röker crack på sina sammanträden.

Fast på ett sätt är det bra att regeringen äntligen bekänner färg. Uttalandet bekräftar att Fredrik Reinfeldt ljög när han i valrörelsen 2006 pratade om att inte jaga en hel ungdomsgeneration. Det bekräftar att alliansregeringen aldrig har haft för avsikt att göra något annat än att just jaga en hel ungdomsgeneration och det bekräftar definitivt vad moderaterna har för inställning i frågan.

Som av en händelse har du just nu chansen att visa internethatarna i regeringen vad du tycker om deras politik. Piratpartiet ställer upp i valet till Europaparlamentet 7 juni, men du kan rösta redan nu. Röstningslokalerna står öppna. Gå och rösta redan imorgon!

Humor

Koreografens död nära förestående

Hoppalappa - en improvisationsdansföreställning

Hoppalappa – Postfolki tanzi teatter – drabbar Göteborg imorgon, tisdag 26 maj och på onsdag 27 maj, bägge dagarna klockan 19:00 med epicentrum på Atalante.

Hoppalappa drabbar även Stockholm 19 – 21 november, med epicentrum på Moderna dansteatern och strax därefter Malmö, 24 – 26 november, då med epicentrum på Dansstationen.

Egentligen skulle jag väl skriva en recension nu. Tyvärr är det omöjligt.

För hur ska jag kunna recensera improvisation? Visst! Jag kan ju sitta här och skriva ned en massa blandat tyckande om föreställningen. Men hur intressant blir det? Antingen var du där när spektaklet ägde rum och då har du redan sett det, eller så går du dit imorgon och får se något helt annat.

En sak som slår mig när jag sitter där och tittar är hur fullständigt onödigt det är med koreografi. Den här föreställningen har sannerligen ingen suttit och koreograferat. Istället uppstår den spontant, så som dansarna vill, om de vill.

De skulle ju lika gärna kunna sitta och sura på scenen om de får lust och det vore ju lika mycket improviserad dans som det hysteriska kringskuttande vi nu får se.

Ja, de spattar omkring och har sig. Till musik, allt som oftast. Ibland alla tre. Ibland två. Ibland en. Oftast hysteriskt roligt. Ibland hysteriskt tråkigt.

Ja, sen avbryts dansandet av diktläsning. Och frågesport. Och utdelning av diverse växter.

Hoppalappa - Plötsligt får jag ett fat med gräs och mossa i famnen

Riktigt förvånad blir jag när jag plötsligt får ett fat med gräs och mossa i famnen.

Det är omöjligt för mig att ge någon annan rekommendation än att helt enkelt gå och se föreställningen och låta ödet avgöra om det blir fantastiskt eller bara pinsamt. Jag tror faktiskt att du kan välja själv.

Om du tycker att 150 spänn är för mycket för att låta sig eventuellt underhållas av tre omkringskuttande jäntor föreslår jag att du lägger pengarna på en månad med Viasat Sport istället.

Humor

Människor som spattar omkring till ”musik”

Destruction Song - Koreografi: Kenneth KvarnströmDestruction Song

Pustervik, 16 mars 2009

De är långa, blonda och svarklädda, och de spattar omkring på ett svart golv i ett svart rum till något som med nöd och näppe kan kallas musik.

Vi snackar modern dans nu. Eller jag tror att det är modern dans i alla fall. Gammeldans är det i alla fall inte.

Det är högljutt, knäppt och ganska snyggt och håller på alldeles för länge för min smak. 60 minuter blir lite för mycket, men jag antar att själva poängen med konst är att man ska lida lite.

Men jag har ett annat förslag: Korta föreställningen till 15 minuter och skinna folk på en tusenlapp, så att folk får lida på riktigt.

Jag brukar hävda att bra konst är konst som du antingen blir glad eller förbannad av. Det här blir jag varken eller av. Jag blir mest sugen på att bygga konsthantverk av rostig stålplåt med skärbrännare och svets, och det får väl ändå säga vara ett hyfsat, om än ganska oväntat resultat.

Början på föreställningen är fantastisk. Det bara brakar igång utan förvarning. Som att få en blåsorkester i huvudet ungefär.

Destruction song inträffar i Linköping på onsdag, 18/3. Därefter i Lund (25/3), Malmö (27-28/3), Västerås (31/3), Kungsbacka (2/4) och Jönköping (4/4).

Läs också: SvD, SVT

Noterat

Tvångsfildelning – krama en antipirat

The Pirate Bay

Det har gått femton år sedan internet klev fram ur garderoben i Sverige och vi är sedan länge ett uppkopplat folk. Trots detta finns det fortfarande hela befolkningslager som fortfarande aldrig ägnat sig åt kulturutbyte via nätet.

De har aldrig delat med sig av en bra låt, aldrig upptäckt någon ny bra film och inte tagit del av ett endaste konstverk via nätet. De har helt enkelt, efter 15 år, fortfarande inte insett vilka stora möjligheter fildelning ger att berika sina och andras liv.

De har alla sina skäl. En del är kanske helt enkelt inte intresserade, andra tycker inte att de har tid och så finns det en tredje grupp som är så rädd för varje liten förändring att de hatar allt som internet står för.

Det är dags att vi vidgar deras vyer lite. De ska inte tro att det går att komma undan kulturspridning bara för att de sitter i tingsrätten och surar hela dagarna.

Gör såhär:

  1. Välj ut några favoriter. Det kan vara film, musik, texter, snygga fotografier, eller vad som helst som du tycker är bra och som du gärna vill glädja andra med.
  2. Bränn en eller flera skivor med dina utvalda favoriter.
  3. Skicka skivorna till några välkända fildelningshatare. Du får fyra förslag nedan, men du kan säkert hitta på andra som behöver få sig lite ny kultur till livs.
  4. Överkurs: Skriv ett följebrev, kort eller långt, där du förklarar för dem att det är dags nu att sluta slåss mot väderkvarnar och inse fördelarna med fri kulturdelning.
  5. Inga dumheter nu! Kom ihåg att gud och FRA ser dig!

Gör detta nu! Inte om en stund. Inte imorgon. Nu, idag, genast gör du det! Jag väntar.

Här är fyra förslag på mottagare:

Håkan Roswall
Internationella åklagarkammaren i Stockholm
Box 70296
107 22 Stockholm

Monique Wadsted
MAQS Law Firm Advokatbyrå AB
Box 7009
103 86 Stockholm

Peter Danowsky
Danowsky & Partners Advokatbyrå
Box 16097
103 22  Stockholm

Henrik Pontén
Svenska Antipiratbyrån
Box 23021
104 35 Stockholm

I marginalen noteras att upphovsrättsindustrins egen utpressningslag, IPRED, som kommer att ge upphovsrättsindustrin befogenheter att själva agera polis, läggs fram för omröstning i riksdagen 25 februari. Glöm inte att ringa eller mejla din riksdagsledamot och tala om vad du tycker.

Den 7 juni i år är det val till Europaparlamentet. Då har just du chansen att vara med och sätta stopp för kulturskymningen, utpressningslagen IPRED och andra dumheter. Läs mer om hur du gör hos Piratpartiet.

Följ också cirkusen kring åtalet mot tre unga entreprenörer direkt hos Piratpartiet Live.

Humor

Om Mc Donald’s gjorde opera

Mc Donald’s säljer hamburgare. Det är ett välkänt faktum. Men hur skulle världen te sig om de sysslade med någonting helt annat? Tänk om Mc Donald’s sålde sushi istället, eller höll på med opera!

Mc Donald’s – sushirestaurangen

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– En Big Maki meny, med extra soja tack!

– Wasabi?

– EN BIG MAKI MENY, MED EXTRA SOJA TACK!

Mc Donald’s – stenkrossföretaget

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– Ett halvt ton Big Makadam tack!

– Singel till det?

– Nej tack! Jag bygger järnväg.

Mc Donald’s – pastarestaurangen

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– En Big Makaroner tack!

– Vill du ha plusmeny med extra mycket ketchup?

– Ja, det blir bra.

Mc Donald’s – operan

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– Två biljetter till Mac Beth tack!

– Extra program till det?

– Nej, jag smygläser över bänkgrannens axel.

Mc Donald’s – caféet

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– En Big Räkmacka tack!

– Äkta eller fettfri majonnäs?

Mc Donald’s – skivbolaget

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– Jag skulle vilja ha en sommarhit.

– Ska det vara en bra låt eller en sommarplåga?

– En sommarplåga hade jag tänkt mig

– Då har vi den här: Big Macarena. Kan det vara något kanske?

– Ja, den tar vi!

Mc Donald’s – datorhandlaren

– Välkommen till Mc Donald’s! Vad får det lov att vara?

– En Big Mac Book skulle jag vilja ha.

– Plusminne till den?

– Ja, fyra gigabyte ska det vara!

Humor

Småtråkig söndag med public service

Söndag. Samma gamla söndag som alltid, med samma gamla vanor, samma gamla samtal och samma gamla teveprogram. Min första tanke är: ”Ska vi ha det såhär”. För det är hög igenkänningsfaktor på Stadsteaterns uppsättning av Söndag med public service.

Det är ett ändlöst gafflande. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Precis som hemma. Nåja, kanske inte precis som hemma men bra nära ändå.

Till slut kommer dottern på besök och då inser jag att det nog inte handlar om mig i alla fall, utan om mina föräldrar. Fast eftersom man blir sina föräldrar med tiden så handlar det väl om mig i alla fall. Det är såhär vi har det hemma, tydligen. Allihop.

Fast jag hoppas ändå att det inte riktigt stämmer för det blir ganska trist efter en stund. Tjatigt och tråkigt. Det händer ju ingenting i den här pjäsen, åtminstone ingenting oväntat. Det bara håller på och håller på i 90 minuter och blir ungefär lika varierat som det där livet verkar vara som man lever när man varit gift i 40 år. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla.

Den äldre publiken verkar tycka föreställningen är enormt underhållande. De kanske har varit gifta i 40 år och känner igen sig på riktigt.

Två grannar, av fem, blir betyget. Henric Holmberg är väldigt bra, men det räcker inte för att bära upp denna skapelse som inte riktigt har något innehåll och därför inte blir riktigt sevärd. Bara ömsom smårolig och ömsom småtråkig.

Söndag med public service, spelas på Göteborgs stadsteater fram till och med 17 januari. Rekommenderas till dig som varit gift i 40 år. Har du varit gift i ett halvår är det nog bättre att du provar något annat.

Humor

Syrrans granne Linköping: Dursfåglar

Dursfåglar

Linköping är inte bara Saab, universitet och rondellhundar. Den gamla östgotiska staden har faktiskt mycket mer att erbjuda.

På länsmuseet visas just nu den världsberömda utställningen Dursfåglar med över 450 fjäderfän som alla har det gemensamt att de bor i dursen.

Fotnot: Ja, det heter ”durs”, på samma sätt som det heter ”urs”, ”ärs”, ”börs”, ”bärs” och ”rurs”.

Humor

Prince stjäl från skivindustrin

Artisten som tidigare gjort sig känd under namnet Prince har gjort skivindustrin rosenrasande genom att ge bort sin egen musik gratis. Nya skivan Planet Earth, som släpps först om en vecka, distribuerades igår gratis med brittiska kvällstidningen Mail on Sunday.

Inte bara stjäl Prince intäkter som rätteligen skulle tillfalla skivbolagen. Han tar dessutom betalt. Exakt hur mycket han tjänar på att sälja sitt stöldgods är i nuläget inte känt.

Prince hotar genom sitt agerande inte bara skivindustrins intäkter. Hans agerande sänder ut signaler till unga människor att musik skall vara gratis och ställer sig därigenom på piratkopierarnas sida.

Prince borde tänka till lite och inte vara så självisk. Det är inte alla som har råd att arbeta gratis. Konstnärer och musiker har faktiskt rätt att få betalt för sitt arbete. Genom att vänja människor vid att musik skall vara gratis äventyras försörjningen för konstnärer och artister och vi riskerar att i framtiden få ett mycket urarmat kulturutbud.

Skäms!

Dagbok

Henrik Pontén får polisbefogenheter

I framtiden får upphovsrättsindustrin polisbefogenheter och kan kräva ut ditt namn och adress direkt av din internetoperatör. När räkningen kommer är det bara att betala, vare sig det är du som är fildelat eller inte. Någon domstolsprocess lär du inte ha råd med och även om du skulle ha råd är dina chanser att vinna ett civilmål mot ett multinationellt företags advokater försvinnande små.

Uppgifterna om vem som har vilken adress på internet är idag belagda med sekretess. Endast efter beslut av åklagare får uppgifterna lämnas ut och bara om det finns misstanke om brott som ger minst två års fängelse. Den som hävdar att du brutit mot upphovsrätten måste alltså gå den ordinarie vägen, via polis, åklagare och rättsväsende. Om du blir åtalad har du rätt till advokat och du riskerar inte att få betala hela rättegången själv.

Men nu vill regeringen annorlunda. I en promemoria baserad på EU:s Ipred-direktiv föreslås att upphovsrättsinnehavarna själva skall få agera polis. Efter beslut i domstol skall din internetoperatör tvingas lämna ut ditt namn om du eller någon annan anses ha begått intrång i upphovsrätten.

I praktiken blir du rättslös. Om ett stort amerikanskt mediebolag bestämmer sig för att du gjort intrång i deras upphovsrätt kan de få ut ditt namn direkt från internetoperatören. Därefter kan de skicka en räkning på vad de tycker intrånget är värt. För dig är det bara att betala, oavsett om du verkligen är skyldig eller om det är någon annan som stulit din identitet.

Identiteter kan nämligen förfalskas. Det händer hela tiden. Nätverk och datorer kan hackas. Det händer också hela tiden. Datorer kan användas av fler än en personer. Det händer definitivt hela tiden. Det kan finnas massor av potentiellt skyldiga personer bakom en internetadress Men facit hittills är att domstolarna inte verkar förstå. Eller så bryr de sig inte om vem som faktiskt är skyldig. De ”bevis” som krävs för att fälla någon för upphovsrättsbrott genom fildelning har hittills inskränkt sig till skärmavbildningar och åklagarsidans egna utsagor om hur ”bevisen” tagits fram. Att knyta bevisen till någon person verkar över huvud taget inte nödvändigt för fällande dom.

Detta gäller i brottmål alltså. Mål där det skall vara bevisat ”bortom varje rimligt tvivel” att du är skyldig för att du skall fällas.

När du står där med en faktura från en multinationell mediejätte gäller andra regler. Att bestrida en fordran är ett civilmål och plötsligt måste du bevisa att du är oskyldig för att ha en chans. Den multinationella mediejätten har ju bevis för att du är skyldig. Bevis som har visat sig räcka i brottmål. Du är garanterat rökt för hur du än anstränger sig kommer motståndarsidan att ha fler och dyrare advokater än du.

Det är bara att betala och hoppas att du slipper åka dit fler gånger. För det lär inte vara billigt.

Vad jag inte kan förstå är varför, först en röd och nu en blå regering vill göra svenska folkets rättslösa mot multinationella bolag.

Läs även: