Hand upp, alla som inte vet vad lasagne är.
Ingen? Nej, jag tänkte väl det…
Nu, hand upp alla som vet vad fan ett pastablad är.
Linguini däremot, behöver tydligen inte förklaras. Det vet alla redan exakt vad det är. Till skillnad från lasagne. Det är en form av pastablad….
Någon som inte tänkte på sex nu?
Vilken sorts lek är egentligen en halvlek?
“De är en storlek större än de borde vara egentligen för jag har sådana där sepe-inlägg.”
Stilpoäng för kreativitet.
Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.
Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.
Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:
Svengelska [en-sv]
Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.
Stockholmsengelska [en-sthlm]
Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!
Göteborgsengelska [en-gbg]
Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.
Värmlandsengelska [en-vä]
Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.
Dalengelska [en-dalarna]
Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?
Norrlandsengelska [en-sch]
Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.
Volvoengelska [en-volvo]
En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.
Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.
Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]
En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.
Svensk londonengelska [en-sv-london]
Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.
Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]
Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.
Ingredienser:
Lägg isbitarna i ett glas, häll i gin och tonic. Krama ur lite av citronsaften i gladet och släng i citronklyftan.
Sitt sedan och tjuvhåll på drinken och var allmänt avig mot förbipasserande.
Skidresor är trevliga och efter några öl på after skin är det lätt hänt att du blir sugen på lite ligga. Många faror lurar. I synnerhet gäller detta om den du tänker lägga omkull hör till säsongspersonalen på orten.
Det kan kännas ganska pinsamt att fråga rakt ut vad det tilltänkta ragget har för status. Men det finns en räddning. De flesta säsongare har ett eget språk. Det gäller även de som jobbar på skidorter.
Egentligen är det hemligt och förbjudet att avslöja för utomstående, men vi har här glädjen att trots detta kunna presentera after ski-raggarens sex-parlör.
Pistvisning
Du ligger i. Knullar runt helt enkelt. Precis som på en pistvisning gäller det att hinna med lite. Köra igenom hela systemet så att säga. Eller hela personalen på hotellet.
Välpreparerat
Klart för inträde. Bara att stoppa in den.
Uppåkt
Don’t go there. Du vill inte ens veta.
“Man får skråa ut, men sen blir det bra”
Här krävs lite förarbete. Välsmort munläder och inte för het på gröten är en bra början.
Parallellslalom
Skaffa en rotekamrat innan du börjar ragga
Puckelpist
Se grisrodeo
Nyvaxat belag
Som skäggbiff, fast utan skägg. Eller motsvarande, fast korv då.
Köra fejky (switch på franska)
Du raggar, fast inte på samma kön som du brukar.
Tail grab
Snyggt men riskabelt move i baren. Många har försökt. Få har lyckats.
“Skall vi åka sittlift?”
Precis vad det låter som. Minst en sitter.
“Nej tack, jag åker hellre kabin”
Lite fullt med polare på rummet, men ni kan träffas i dursen för lite trevligt umgänge
“Jag vet ett grymt åk på baksidan av berget”
Baksidan. Skall vi behöva förklara allt
“Kör före du, så väntar jag därnere”
Du kommer först men löskör tills sällskapet är färdigt
Reckonstick, eller tyckpinne, är en modern efterföljare till pekpinnen. Precis som sin föregångare utgörs en tyckpinne i sin fysiska form av en rak pinne, något spetsigare i ena änden än i andra. Den modernare tyckpinnen har dock, i sin metaforiska form, flera fördelar.
Bägge pinnarna används för att uttrycka överlägsenhet över en annan part, men där pekpinnen kräver ett faktiskt övertag i form av högre kunskap eller åtminstone överlägsen moral hos användaren kräver tyckpinnen ingenting annat än åsikter, som i praktiken kan vara hur löst grundade som helst.
Tyckpinnen har, trots sin korta existens, redan funnit vägen till många människors hjärtan. Bland dess tillskyndare märks bland andra veganer, abortmotståndare och feminister.
En chefsmodul är en mängd av två eller flera chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra och som klarar sig intakt inom en organisation, oavsett vilka nedskärningar, omorganisationer eller andra förändringar den råkar ut för.
Den enklaste typen av chefsmoduler består av två chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra. Två huvudtyper existerar där den ena kallas linjemodul och består av två chefer som är hierarkiskt över-, respektive underordnade varandra. Den andra kallas nivåmodul och består av två chefer på samma nivå, som följer varandra organisatoriskt.
Linjemodulen karaktäriseras av att den har lättast att röra sig uppåt i organisationen, eftersom befordran av den överordnade chefen automatiskt lämnar en lucka efter sig, som kan fyllas av den underordnade. Den kan också röra sig sidledes i organisationen. Detta sker oftast vid omorganisationer, då hela enheter, avdelningar eller grupper byter plats.
Nivåmodulen har i allmänhet betydligt svårare för att röra sig uppåt, då de ingående cheferna i något läge kommer att konkurrera om samma jobb. Den rör sig däremot mycket lätt sidledes, både vid omorganisationer och annars.
Linje- och nivåmodulerna finns också i varianter med ett eller flera mellanliggande led som är utbytbara, utan att modulens egenskaper går förlorade. Man kan tänka sig en linjemodul som består av två chefer, med en mellanliggande chef som inte ingår i modulen, och som gör koordinerade förflyttningar i organisationen, ständigt med nya chefer i mitten. Motsvarande kan också tänkas för nivåmoduler.
Mer komplexa moduler, till exempel triangelmodulen med en över- och två underordnade chefer är också möjliga, åtminstone i teorin. Förutsättningarna för dem att överleva förändringar är dock i allmänhet så små att deras modulegenskaper knappast kan påvisas. Därför anser de flesta idag att det är oriktigt att tala om moduler i dessa sammanhang.
”Vispas ner i 5dl vatten. Söta efter behag”
– Jag har stora rattar, alltså får jag ta mycket socker.
OK. Jag fattar grejen med kung fu. En fråga bara: Vad hände egentligen med drottning fu?
Och vem i helvete har stulit prins fu???
Om du har sett lite för mycket på teve kanske du tror att håravfall är när man på grund av stigande ålder (eller om det var för att man inte använder Regaine) tappar håret. Men det är förstås fel.
Det är ju bara att jämföra med ordet köxavfall. När du drabbades av köxavfall sist, berodde det då på att du tappat köket eller blev du helt enkelt tvungen att slänga soporna?
Håravfall måste helt enkelt vara någon typ av avfall som alstras i håret. Kanske mjäll. Eller någon typ av fett. Jag vet inte om håret alstrar fett, men om det gör det skulle det definitivt räknas som avfall.
Det kan ju inte handla om hår som faller av. Såvida du inte betraktar ditt hår som avfall.
Tofsmuffen är ett djur, som lever i kvinnors skrev. Tofsmuffen är nära släkt med muffen, även känd som framstjärten.
Tofsmuffen utmärker sig genom sin hårbeklädnad, som inte är jämt utspridd, som hos muffen, utan istället koncentrerad till en tofs, vanligtvis placerad upptill.
Ett annat namn för tofsmuff är kisstofs.
2000-talet. Vi har varit där ett tag nu. I åtta år har vi harvat runt och sagt tjugohundra, tjugohundraett, tjugohundratvå, tjugohundratre och så vidare. Det var kul en stund. Nyhetens behag.
Nu räcker det! Alla vet att vi numer lever i framtiden och år 2000 är sedan länge passerat. Nu skall det bli ordning. Rättning!
För om du tänker efter, till den där tiden före år 2000 – Just det! 1900-talet. – då minns du kanske hur vi benämnde årtalen på den tiden. Sjuttiosex, åttiotvå och nittiofyra. Inget snack om nittonhundranågonting. Vi levde i nittonhundratalet. Det var självklart vad som avsågs.
Så, från och med i år är det enkla siffror som gäller. Inget mer tjugohundra. Bara åtta. Funkar bra. Sparar plats. Blir det för svårt att skilja året från klockslaget kan du ju säga ”år åtta” istället.
Ja, jag vet, det kommer fler århundraden. Men det kan vi fundera över sedan. Om sådär 80 år. Ja, någon annan kan fundera över det. Själv har jag nog tänkt klart vid det laget…
God fortsättning på år åtta!
De är överallt. De små lapparna och skyltarna med information: ”Vi tar inte kort”, ”Kvitto krävs vid byte och återköp”, ”Var god tag en nummerlapp för att få hjälp”, och så vidare.
Och sen kommer det på slutet: ”Mvh Personalen”. Vadå Mvh Personalen? Det är väl klart att skyltarna är skrivna av personalen? Är det ett stort problem som existerar numer, att andra än personalen springer runt och sätter upp skyltar i butikerna och i så fall, undertecknar de skyltarna med namn?
Vad fan?
Mvh Redaktionen