Dagens ord: blomkålspax

Du är på krogen. Det är en bra kväll. Du har fått kontakt. Ni står där och pratar och du anar att du redan har minst halva inne.

Just då, vid precis fel tillfälle, kommer din wingman.

– Hallå! Hur är läget?

– Jotack! Kritiskt! Dra åt helvete, känner du för att säga.

Men om du säger det riskerar hela grejen att spricka. Du måste till varje pris bli av med din rotekamrat utan att avslöja dig med så mycket som en min.

Det är här begreppet blomkålspax kommer in i bilden. Du säger något, vad som helst, som inkluderar ordet blomkål och plötsligt är din feltajmade polare försvunnen.

– Tänk på en grönsak! Blomkål, slänger du ur dig och kan sedan fortsätta samtalet med ditt ragg.

Du har just utfört en så kallad blomkålspax. Du har nu 30 minuter på dig att ro ragget i hamn innan någon av dina polare får så mycket som andas i er närhet. Behöver du mer än 30 minuter är det nog bäst att gå någon annanstans för när tiden är ute kan inga stoppord i världen rädda dig.

Naturligtvis går det lika bra att använda något annat neutralt ord än just blomkål på samma sätt. Det viktiga är att ha ett i förväg definierat ord att använda vid nödlägen.

Blomkålspax funkar också utmärkt på telefon om du nu känner att du absolut måste svara när det ringer.

Forskare: Storkovan inte speciellt stor

Storkovan har länge gäckat forskarna. Trots att väldigt många genom åren tagit hem den har det hittills varit omöjligt att fastställa hur stor den egentligen är. Nu säger ett brittiskt forskarlag att de är nära en lösning.

– Vi har inte exakt kunnat fastställa storkovans storlek än, men vi börjar komma väldigt nära nu. Jag kan säga så mycket som att den inte är så stor som man först tror, säger gruppens ordförande.

Uppgifter som syrrans granne tagit del av under eftermiddagen gör gällande att värdet av storkovan ligger någonstans mellan en halv och en miljon kronor, alltså knappast något att låta sig imponeras av även om ett sådant tillskott naturligtvis alltid är välkommet.

Det är med andra ord läge att vara lite lätt skeptisk nästa gång någon säger att de kammat hem storkovan. Den är nämligen inte alls det. Stor alltså.

Det nya ”Det ligger på data”

En gång i tiden, det kan ha varit under tidigt 80-tal, när banker och andra myndigheter var ännu mer illvilligt inställda till undersåtarna än idag (Sic!) myntades frasen: ”Det ligger på data.”

Det blev snabbt en universalfras bland myndighetsanställda. En fras som kom till användning i stort sett jämt. När helst en person på en myndighet inte kunde, ville eller iddes göra något till undersåtarnas belåtenhet, dvs ganska ofta, användes förklaringen ”Det ligger på data.”

Att något låg på data var synonymt med att det var obegripligt, ohanterligt, bortom all kontroll. Det man inte kunde göra något åt på grund av att ”Det ligger på data” var alltså inte ens eget fel utan ”datans”. Åtminstone om man arbetade på en svensk myndighet.

Sedan gick det över. Säkert fanns det massor av orsaker. Personalen fick bättre kunskaper. Datorsystemen förbättrades. Till och med myndigheters inställning till undersåtarna förbättrades. (Egentligen inte, men gränssnittet blev i alla fall bättre.)

Sedan dök Internet upp och ställde allt på ända. Vi kan väl uttrycka det som att all personlig service försvann över en natt. Det är förstås en överdrift men personlig service, as we once knew it, är ett minne blott. Kommer aldrig tillbaka.

Visst, det är jättebra att kunna göra en massa saker på webben. Saker vi inte skulle kunnat drömma om att över huvud taget göra kan vi nu fixa till sittandes på toalettstolen om vi skulle ha lust.

Men det finns förstås en gräns för hur bra det blir. En gräns för hur mycket information som går att få ut och framför allt finns det en gräns för hur dåliga webbplatser användarna klarar av. Ibland måste man faktiskt vända sig till en människa med sitt ärende. Det är då den dyker upp. Den nya frasen.

Mina damer och herrar. Jag har härmed äran att presentera det nya ”Det ligger på data”:

”Det finns på vår hemsida”

Jaha!  Naturligtvis! Vilken idiot jag är! Jag hade ingen aning om att ni fanns på internet. Så dumt av mig att komma hit och förspilla er dyrbara tid med frågor när svaret finns på er hemsida. Någonstans. Bland femtusen andra saker som inte heller går att hitta. Dumma mig!

Det bästa är när man dessutom blir idiotförklarad. Som på Posten härom dagen. Då fick jag veta att ”Det finns på vår hemsida. Det är ganska logiskt faktiskt.” Logik är som alla vet en vetenskap som handlar om hur man hittar saker på internet.

Hemsida förresten? Vad är det för något? Eller jag vet förresten. Jag hade en hemsida. På 1900-talet. Det var en statisk html-sida som handlade om mig. Min person. Jag undrar om Posten och bankerna, alla försäkringsbolag och myndigheter försöker lura i mig att de är personer. Kompisar.

Jag är visserligen knäpp men jag är väl inte helt jävla dum i huvudet liksom! Hemsida… Väx upp nu! Vi lever faktiskt i framtiden.

Gör’t! – För seniorer

Uttrycket ”Gör’t!” som just nu gör sitt segertåg över världen har stött på patrull från oväntat håll. En oroväckande stor del av världens äldre befolkning har fått problem att över huvud taget uppfatta vad som sägs. Därför lanseras nu ett alternativt uttryck. ”Gök!” skall bli det nya ”Gör’t!” men bara för seniorer.

Svenska språknämnden beslutade vid sitt sammanträde idag att omedelbart införa den alternativa stavningen i den officiella version av svenska språket som bland annat alla myndigheter använder sig av.

Beslutet innebär att i all kommunikation riktad till människor över 65 års ålder, skall uttrycket ”Gör’t!” skrivas med sin alternativa stavning: ”Gök!”. För all annan kommunikation gäller precis samma regler som tidigare.

Huruvida klädtillverkaren Nike tänker följa språknämndens rekommendationer och byta slogan på sin seniorkollektion är inte klarlagt i nuläget.

– Gök! säger vi på redaktionen till Nike.

Gästblogg: ”Han är ett geni!”

Killar hyllar ofta och gärna andra killar. Gott så. Men det här med att i tid och otid utbrista: ”Han är ett geni!”. Vad är grejen med det?

Efter att ha retat upp mig på detta slog jag upp ordet geni. Och nu känns det lite bättre.

”Geni – person med extraordinär begåvning. Ett geni har en kombination av låg latent hämning och högt IQ. Kombinationen låg latent hämning utan högt IQ gör att man blir galen, därför lever geniet med risken att bli galen om han stressar för mycket eller är med om en personlig kris. Det kan till exempel utlösas om geniet tar droger, är med om en skilsmässa eller kritiseras för sitt arbete.”

(Observera att geniet enligt definitionen är en man.)

Gör’t! I Frankrike!

Segertåget för Gör’t! fortsätter. Nu kommer rapporter om att fenomenet även spridit sig till utlandet. Bloggen Jordgubbsodlare rapporterar att uttrycket nu börjat plåga den annars så propra och språk-konservativa franska huvudstaden.

Det våras för den östgotiska dialekten. Inom kort kommer det nu världsberömda idiomet till just din by.

Sveriges äckligaste dialekter, del 2

Jag noterar att ingen än har tagit masarna i försvar. Eller värmlänningarna. Eller de gnälliga. Eller Ockelbo-borna för den delen. Men skåningarna tog tydligen åt sig så det fräser och skummar om det.

Bara för det vill jag förtydliga en sak. En svag dialekt, ni vet, vanligt tal som bara doftar av en udda språkmelodi, det kan vara det vackraste som finns. Det gäller i synnerhet masar, lustigt nog.

Det är breda dialekter som stör. Ingen bred dialekt är vacker. Utom möjligen riktig jävla norrländska. Den är aldrig fel.
Roligast är den allra bredaste norrländskan. Den betyder att man är helt tyst. Varannan timme säger man ”jo” på inandning.

Läs också:
”Okej kalla skånska kräkdialekt”
Sveriges äckligaste dialekter

Sveriges äckligaste dialekter

”Okej kalla skånska kräkdialekt”

Årets gladaste nyhet rapporterades igår av vår kära webbkollega, Svenska Dagbladet. Detta efter att justitiekanslern (JK) konstaterat att Alex Schulman inte bröt mot lagen när han i somras skrev ”Att tala skånska är att kräkas en smula” i en krönika på aftonbladet.se.

JK genomförde sin undersökning efter att en kvinna anmält krönikan för att hon anser att Alex Schulman skriver nedvärderande om alla som talar med skånsk dialekt.

– Kanske har han gjort det. Men det var inget brott mot tryck- eller yttrandefriheten, säger JK som avskrivit ärendet.

Eftersom det nu tydligen är fritt fram har vi härmed det stora nöjet att publicera topplistan över…

Sveriges äckligaste dialekter:

  1. Gnällbältska – Ni kommer inte undan. Att gnälla är alltid värst.
  2. Dalmål – Men vaiHELvete, de kan BAra beTOna HALva ORden. Störande.
  3. Värmländska – Omöjligt att höra vad de säger eftersom man blir hypnotiserad av språkmelodin. Halva orden försvinner in i svalget. Resten brölas ut som av en ko.
  4. Ockelbo-mål – Lyssna själv! De kan liksom inte få fram orden. De har inget magstöd alls. Man får ont i magen av att höra på.
  5. Ful-skånska – Vissa skåningar pratar fouaer muaäeget skäeuanskaäe. Man förstår ingenting alls. Ni vet vilka ni är.

Gå in och lyssna själva på Våra svenska dialekter. Rapportera tillbaka om ni hittar någon dialekt som är värre.

Badpapper

Bad- och toalettpapper

Toalettpapper känner jag till. Jag vet vad det är och hur det används. Men badpapper… Eller bad- och toalettpapper. Är det något man har när man badar? Är det ett papper som används istället för handduk?

Finns det alltså människor som är för fina (eller kanske för rika) för att använda handdukar och därför torkar sig med papper istället? Är de så många att det lönar sig att sälja speciellt papper?

Durs, urs, rurs, ärs och bärs

Med anledning av den uppkomna durs-debatten vill jag para påpeka detta. Ni slösar med bokstäver allihop och det är dags att tänka om!

På samma sätt som det inte heter ”bäsch”, ”kosch” eller ”travesch” behöver det inte heta ”dusch”, ”usch” och ”äsch”. Det är slöseri med bokstäver. Stavningarna ”durs”, ”urs” och ”ärs” fungerar minst lika bra, och är upp till 25 procent kortare.

Det är dags nu, att dra igång ett nationellt sch mot rs-program och möta morgondagen med ett helt nytt sätt att stava. Vi börjar med några enkla ord så kan vi utöka verksamheten efter hand, när det tar fart.

Vi kan! Om vi vill! Om alla hjälps åt!

Hatten: Jag självdör!

– Jag självdör!

Så säger hon, kvinnan. Hon har just kämpat sig uppför fyra trappor och kommit innanför dörren, tydligen under stora umbäranden.

Men alltså, det här med självdör, när dök det upp egentligen? Tidigare dog folk på det vanliga sättet men på senare år verkar det som om särskilt kvinnor har börjat självdö istället.

Är det värre att självdö än att dö på något annat sätt? Bättre? Jobbigare?

Dagens förkortning: *KPS*

*LOL* har nu fått sin svenska motsvarighet i form av uttrycket *KPS* som helt enkelt är en förkortning för att användaren i andra änden har så roligt att han eller hon helt enkelt kissar på sig av skratt.

Egentligen hade Kastrullis tänkt lansera denna världsnyhet men eftersom hon är alldeles för långsam och dessutom upptagen med att laga mat till undertecknad blir det istället här hos syrrans granne som vi är först med det senaste. Precis som vanligt.