Etikett: Humor

Fullständig härdsmälta på datorfronten

Det börjar med att jag slår på strömmen till lägenhetens andra trådlösa accesspunkt. Det som därefter inträffar ska komma att utvecka sig till en fullständig mardröm.

För det som händer när jag slår på strömmen till lägenhetens andra trådlösa accesspunkt är att datorn som jag just jobbar på (En Mac Book – Ni vet, en sån där som “bara funkar” enligt reklamen) får spader och bestämmer sig för att tappa bort det primära trådlösa nätverket, som den är kopplad till.

Detta utlöser i sin tur att flyttningen av en större fil drabbas av ett avbrott, när den fjärranslutna disken plötsligt upphör att vara fjärransluten. Sen bestämmer sig min Mac Book för att vara underlig en stund, innan den återhämtar sig och åter går att koppla upp till den fjärranslutna disken.

Det är bara ett problem. Den där stora filen jag höll på att flytta är förstås bara delvis flyttad och den halva som skapats på destinationen är låst, antagligen av programmet som delar ut filen.

Så jag loggar väl in på servern då och startar om programmet. Så! Problemet löst!

Här någonstans är saker fortfarande begripliga. Normala om man så vill. Jag är bara något irriterad över att ha tvingats avbryta det jag höll på med, men verksamheten ska snart vara igång igen. Jag ska bara koppla upp mig mot disken igen.

Det går inte.

Fel användarnamn och lösenord tycker min Mac Book. Den har uppenbarligen blivit knäpp och måste startas om. Alldeles strax ska jag kunna komma åt den där filen. Eller kanske inte, för efter omstarten är det fortfarande fel på användarnamnet eller lösenordet.

Nu följer en stunds febrilt pillande på servern med återställning av lösenord och omstart av diverse tjänster vilket leder till att cirkusen upprepas några gånger. Slutsatsen blir att något blivit fel på servern och att det är lika bra att starta om den helt. Det går ju ganska fort. Alldeles strax ska jag kunna fortsätta med att sortera filer.

Vad händer då?

Jo, den där servern då. Den har en krypterad disk. Det för med sig olägenheten att jag måste skriva in ett lösenord vid start. Men det tar inte så lång tid. Eller skulle inte ta så lång tid, om det trådlösa tangentbordet behagade fungera.

Det behagar inte fungera. Inte alls behagar det fungera. Jag rycker ur USB-pluggen och testar ett annat uttag. Jag försöker starta om kopplingen mellan tangentbordet och USB-pluggen men tangentbordet vägrar kännas vid några USB-pluggar. Så jag går och hämtar ett gammalt hederligt tangentbord med kabel och pluggar i. Nu ska det väl ändå fungera?

Inte.

För det är helt dött i samtliga USB-uttag på skärmen där grejerna sitter. Men nu kommer jag på något. Jag har dragit om en annan kabel idag och då har USB-kabeln till skärmen antagligen dragits ur av misstag, så jag gräver mig in i garderoben, där servern står för att kolla, men inte fan hittar jag någon urdragen kabel.

OK. Det är något annat fel. Jag stänger av strömmen till burken och kallstartar. Sedan måste det ju bli ordning på tillvaron igen och jag ska strax få chansen att fortsätta sortera filer.

Är du med nu? Nu kommer slutklämmen. Historien blir alldeles strax helt fantastisk.

Jo, den här servern är lite gammal och strömbrytaren har en tendens att fastna i intryckt läge, så att man får lirka ut den igen. Det brukar gå bra. Men den här gången fastnar den extra bra. Alldeles fantastiskt bra fastnar den, för att vara exakt. Den sitter helt fast faktiskt. Datorn är nu avstängd och knappen sitter fast i intryckt läge.

Till slut får jag äntligen knappen att hoppa ut ur sitt hål igen och det är äntligen dags att slå på strömmen och starta servern igen så att jag kan fortsätta med det jag höll på med för en halvtimme sedan.

Det är bara ett problem. Strömbrytaren har gått sönder och hur jag än trycker händer ingenting.

*Ridå*

Rekrytering nu och då

Då: Du ringde någon av kontaktpersonerna för att sälja in dig själv. Om du var tillräckligt bra säljare kunde du hoppa över den tidsödande processen med ansökan och urval och komma på intervju direkt.

Nu: Du ringer en av de två kontaktpersonerna men upptäcker att det inte finns något att prata om. All nödvändig information om jobbet finns att läsa i annonsen, får du veta och att gå förbi rekryteringsprocessen är bara att glömma.

Då: Du sammanställde din meritförteckning och författade ditt brev, skrev ut alltsammans på fint brevpapper, undertecknade och skickade med post till företaget du tänkt dig att jobba på.

Nu: Du går till företagets webbplats och får ägna en halvtimme åt att lista ut hur du ska bära dig åt för att söka det där jobbet du hittat. Sedan lägger du ytterligare 45 minuter på att först skapa ett konto och sedan fylla i olika mer eller mindre väl fungerande formulär i webbläsaren. Slutligen kan du, på nåder, få stoppa in din egenhändigt författade pamflett i en smal springa längst ned. Om har skrivit den i rätt program.

Då: Du ringde efter ett par dagar för att kolla läget och se till att just din ansökan hamnade längst upp i högen. Sedan ringde du igen efter en vecka om inget hänt.

Nu: Du får ett referensnummer så att du kan gå in på en svårbegriplig webbsida för att få veta att du är ”under consideration”. Efter fyra veckor är jobbet plötsligt tillsatt.

Då: Du gick på en intervju som var en tämligen ostrukturerad tillställning, genomförd på ett föga vetenskapligt eller metodiskt sätt. Ibland fick du komma tillbaka flera gånger eftersom det var så svårt att komma till saken.

Nu: Du tillbringar fyra timmar vid en dator med att göra olika mer eller mindre vetenskapliga personlighetstester. Sedan får du diskutera resultatet med någon HR-person i en halvtimme. Spektaklet avslutas med att du får träffa chefen som ägnar 55 minuter åt att visa en Powerpoint-presentation och därefter lägger fem minuter på att diskutera dina löneanspråk och vad du tycker om kvinnor och negrer.

Då: Du fick ett brev hem som talade om att ”Nej, tyvärr blev det inte du som fick jobbet, men vi behåller din meritförteckning om du inte har något emot det.”

Nu: Du får väl gå in på webben och kolla själv, din latmask! Kanske att vi skickar ett mejl till dig, om du är snäll. Din personliga information inklusive det där slarvigt skrivna brevet med femton stavfel i ligger tryggt lagrad i vår databas för all framtid.

Syrrans granne satsar på upturn management

Mitt i brinnande finanskris och i vikande konjunktur är det många företag som drar i handbromsen och downturn management är ett begrepp på allas läppar.

Men inte här på redaktionen. Här blickar vi framåt istället. Genom upturn management ska både mungiporna och kurvorna förmås att peka uppåt igen.

– Man ska satsa i lågkonjunktur har jag hört, så nu kör vi! Fram med kreditkorten bara, hojtar syrrans grannes CFO glatt.

Viktig information om steksnöre

Jag vill göra er uppmärksamma på att lagret av steksnöre på Framnäs livs i Göteborg nu är utraderat. Efter att ha legat i lager under drygt 20 års tid är det sista paketet nu sålt och någon återanskaffning är i nuläget inte planerad.

Lagret av stekpåsar är däremot välfyllt. Det enda som stör är ett tunt lager damm på förpackningarna. Detta har dock inte, såvitt jag kan bedöma, påverkat innehållet negativt.

Schenström: ”Bloggare inte människor”

Bloggare är inte riktiga människor. Åminstone inte sådana av kött och blod. Nej, bloggare är någonting abstrakt, omänskligt, svårdefinierbart. Åtminstone om man får tro Ulrika Schenström, före detta statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt, som intervjuas i senaste numret av Fokus.

“Jag tror att bloggare också kanske kommer att vara viktiga, men inte alls så viktiga som gräsrotsnivån som ju är människor av kött och blod.”

Här på redaktionen saknar vi just nu ord. Ja, enligt Ulrika Schenström saknar vi en del annat också, till exempel kött och blod. Där är vi lite tveksamma till om hon har rätt.

Här är FRA:s nya avlyssningsvapen

De ska avlyssna hela internet. 1 september nästa år kopplas kablarna in till FRA:s avlyssningsnätverk och staten får tillgång till all elektronisk kommunikation i Sverige.

Men FRA kan inte bara se vad du skriver i din epost och höra vad du säger i telefon. Vi har kommit över hemliga handlingar som visar att Försvarets radioanstalt har långt gångna planer på en apparat som kan avslyssna vad du tänker. Vi har också kommit över bildmaterial som visar en tidig prototyp under utprovning.

Vi har utan framgång sökt FRA:s generaldirektör, Ingvar Åkesson, för en kommentar.

Inbrottstjuvar inte så smarta

Det gäller att välja sina strider. Här har någon till exempel valt att ta strid mot en toalettdörr.

Jag undrar bara vad man gör sedan, när man väl brutit upp dörren. För det kan väl inte vara så att någon bär omkring på en kofot bara för att kunna bryta sig in på närmsta dass när behovet blir trängande?

Nio sorters bäjkon i stort test

Scan, Lithells eller Tulip? Kanske Änglamark? Eller ICA? Det finns ett nästan oändligt antal alternativ i bäjkondisken och vilket som passar dig bäst är inte på något sätt uppenbart. Så hur ska du egentligen kunna göra ett vettigt val? Vi hjälper dig. Vi har härmed den stora äran att presentera 2008 års mathändelse: Stora bäjkontestet.

Vi har testat nio sorters bäjkon från de största tillverkarna. Nio sorter som på ytan är förvillande lika men som när de ställs mot varandra visar på stora olikheter.

Startfältet

Vi har provat nio sorter, åtta sorters bäjkon av traditionell typ och för jämförelsens skull den italienska motsvarigheten pancetta. Såhär såg startfältet för provningen ut:

  1. Lithells
  2. Hemköp
  3. Coop
  4. Eldorado
  5. Scan Jägarbacon
  6. Scan
  7. pancetta
  8. Tulip
  9. Änglamark

Lithells – Inget plus i kanten

Lithells bjuder på ett välfyllt paket med 10 skivor – två mer än vad som är brukligt. Bäjkonet har en smörig smak och behöver en del salt för att bli riktigt bra. En fin eftersmak avslutar denna sort som känns hel OK utan att riktigt lyfta.

Hemköp – Trist

Snålt är första intrycket. Ynka sju skivor i paketet, vilket gör det svårt att dela på fyra. Inte för att det gör någon större skillnad. Trist och menlöst och med en smak av ister är det bestående intrycket. En av testarna tycker sig till och med känna en smak av dill eller thaimat.

Coop – Tre stjärnor

Coop överraskar med nio skivor. Plus i kanten för det. Coop lyckas också väl med innehållet. För första gången under testet tycker vi faktiskt att det smakar bäjkon, precis sådär som de ska smaka. Någon i panelen tycker möjligen att den är lite väl salt, men den här sorten vill vi definitivt rekommendera!

Eldorado – Inte så salt, men fet

Återigen en hyfsad sort som är ätlig men inte presterar något speciellt. Precis som med Lithells bäjkon krävs salt för att det ska bli bra. Dessutom bara sju skivor i paketet. Helt OK, men inget förstahandsval

Scan Jägarbacon – Segt och salt

Scan… Nu ska det bli bäjkon av! Åtta rejält tjocka skivor möter oss i paketet och förväntningarna är på topp när vi sätter tänderna i…
Segt salt.
Våra förhoppningar förbyts i besvikelse och det blir kraschlandning för Scan Jägarbacon.

Scan – Mest salt

Efter incidenten med Scans Jäbarbacon är våra förhoppningar verkligen inte på topp, men vi hoppas ändå på ett mirakel. Tyvärr blir det inte så mycket med den saken. Scans bäjkon smakar mest salt. Ingenting att hänga i julgranen. Fast det kanske är en bra idé för det är ju ingenting man vill äta i alla fall.

Pancetta – God och äcklig

Pancetta – Italiens motsvarighet till bäjkon – säljs i lösvikt så vi kan inte säga något om tillverkare, men vi tar ändå med den för jämförelsen skull. Och här går meningarna verkligen isär.
Vissa säger att den är god medan andra kallar den äckligt fet och säger att den behöver saltas rejält för att bli ätlig. Vi får ingen riktig rätsida på den i panelen, så det enda råd vi kan ge dig är att prova själv.

Tulip – Tre stjärnor

Om det inte vore för ynka sju skivor i paketet så skulle den spöa Coop. Nu blir det oavgjort istället. Skillnaden är verkligen inte stor. Även Tulip smakar underbart gott av bäjkon, och det är ju trots allt det vi är ute efter. Här råder ingen tvekan om att det är kvalitetsbäjkon vi har på tallriken.

Änglamark – Exit with a crash

Här har vi då testets bottennapp. Paketet innehåller nio skivor men det känns som om det hade kunnat vara 900 skivor. Det hade ändå inte hjälpt upp resultatet. För första gången dyker ordet äcklig upp i protokollet och det beror inte på att vi nu tröttnat efter att ha pressat i oss åtta paket bäjkon utan på att den är rent ut sagt äcklig.
Om vi ska säga något annat så är det att den smakar kassler, men om det är kassler du är ute efter så är det nog bättre att du köper just kassler.

Slutsats

Man kan inte tro det när man ser paketen, men det är faktiskt skillnad på bäjkon och bäjkon. Förvånande stor skillnad. Såhär ser vår sammanfattning av testet ut.

Rekommenderas

  • Coop
  • Tulip

OK

  • Lithells
  • Eldorado

Undvik

  • Hemköp
  • Scan
  • Scan Jägarbacon
  • Änglamark

Prova gärna

  • Pancetta

Någonstans halvvägs förvandlades njutningen till ett rent arbete. Att äta mer än tio skivor bäjkon åt gången är ingenting vi kan rekommendera, oavsett vilken sort du väljer.